+
  • Dags att anpassa sig till klimatet?

    PUBLICERAD 2017-05-22 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-05-23 15:49

    Artikeln är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, som utkom i fredags. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    I den så kallade Sternrapporten från 2006 sägs kort och gott att kostnaderna för att bromsa utsläppen vida understiger kostnaderna mot ett scenario där vi inte gör någonting alls. Huruvida vi hörsammat detta kan man fråga sig, men vi börjar se ett klimat i förändring – och nu är det kanske dags att anpassa sig.

    Ett exempel på varför man bör tänka i förväg i stadsplaneringen gav Ari Partanen, skadeförebyggare på Länsförsäkringar, i en tidigare intervju med Fastighetsnytt där han berättade om Kristianstad i Skåne. 1800-talsvallen vid Hammarslund, som skyddar mot översvämningar, var ytterst nära att brista 2002. Om så hade skett hade larmcentralen, Vattenverket, källarplan och de två nedersta våningarna på sjukhuset hade översvämmats plus att det fanns en stor transformatorstation som låg illa till och hade släckt större delen av staden.

    ”Vattnet känner inga kvartersgränser”
    Arbetet med minskade utsläpp fortskrider men det bör numera också göras anpassningar till den klimatförändring som inte längre kan undvikas. Den globala medeltemperaturen har mellan 1906-2005 ökat med drygt 0,7 grader. Vi ser en minskning av istäcket i Arktis, förändrade mönster i nederbörd och stigande havsnivåer. I vilken grad det beror på naturliga förändringar eller människans påverkan låter vi vara osagt men klart är vi bör vara beredda.

    Karin Carlsson är miljöekonomisk analytiker på WSP.

    – Det handlar om att lära oss leva i en föränderlig värld, säger hon.

    Sveriges strategiska läge innebär att vi sluppit större naturkatastrofer, men när det gäller klimatförändringar kommer även vi att påverkas. I södra Sverige äts strandlinjen upp, havet tränger på samtidigt som vi bygger mer och mer strandnära. Stormarna väntas öka i intensitet och uppstå oftare. Både mer nederbörd och mer torka är att vänta. För de nordiska städerna har det kanske framförallt handlat om kraftigare skyfall som fått stora effekter då vi byggt in oss i städerna med alltför stor andel hårda ytor. Skyfallet i Köpenhamn i juli 2011 kostade en miljard euro i direkta kostnader, exkluderat samhällets kostnader eller individernas egna kostnader.

    – Tittar man på städerna och de nya projekten, även om många säger att det går för långsamt, så går det i ganska snabbt takt. Och där tittar man bara på det enskilda projektet, det man har i sin beskrivning. Efter varningsklockan i Köpenhamn så har man lyft blicken lite och ser till en helhet i sin klimatanpassningsplan, för att få ihop alla delar istället för ett projekt i taget. Vattnet känner inga kvartersgränser utan tar sin naturliga väg, och det är vad klimatanpassningsplanerna syftar till, säger Karin Carlsson.

    Klimatanpassningsplan i Huddinge
    Det går tyvärr inte att skydda sig mot allting men man kan titta på åtgärder för att mildra de värsta smällarna. WSP har tillsammans med Huddinge kommun tagit fram en av Sveriges första klimatanpassningsplaner. Kommunen är i en expansiv fas i och med Sverigeförhandlingen och ny spårväg. Det handlar om identifiera saker som kan ge begräsningar för hur man vill utveckla staden.

    Målet med planen var att:

    • Prioritera mellan åtgärder i kommunens dagliga processer och planering där åtgärder krävs för att stå rustade inför ett framtida förändrat klimat.
    • Identifiera ansvar och samverkan.
    • Bedöma kostnader av åtgärder samt bedöma riskkostnader om ingenting görs.

    Karin Carlsson berättar att man byggt upp rapporten med att vända och vrida på olika perspektiv. Underlagen kommer bland annat från länsstyrelsen och SMHI. Sedan har man också resonerat med kommunen för att bena ut vilka funktioner som är kritiska och se vilka åtgärder som ska prioriteras. Sedan krävs det en gemensam handlingsplan hos kommunens olika förvaltningar.

    – Ska man göra allt blir det övermäktiga kostnader och man blir tvungen att prioritera åtgärder, men det är också en lista som kommer att förändras över tid. Sedan handlar det också om en förvaltningsövergripande riskbedömning, för det skär tvärs igenom en hel kommun. Här är det en utmaning för kommunerna att överbrygga stuprören och hitta former för samverkan, säger Karin Carlsson.

    Att beräkna kostnader för eventuella naturkatastrofer är svårt, det finns schablonkostnader för återställande av byggnader och avbrott i produktionen. Men kostnader för akuta åtgärder är svåra att uppskatta. Vad innebär det med ett avbrott i transporttrafiken i Stockholm eller om vattnet slås ut? Karin Carlsson menar att man fortfarande är i början av arbetet och ännu finns för lite data för att man ska kunna göra utvärderingar och läsa ut effekt och betydelse.

    – Men det börjar komma fram mer underlag från SMHI, länsstyrelsen och MSB, de har fått tydligare direktiv. Ämnet har prioriterats upp och då kommer arbetet gå framåt.

    Mattias Fröjd           

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Wihlborgs miljardsäljer i Lund

    Transaktioner Wihlborgs säljer fastigheten Landsdomaren 6 i Lund till Intea Fastigheter. Köpeskillingen uppgår till 1,4 miljarder kronor. 

  • Spår affärer för 150 miljarder 2019

    Fastighetsmarknad Trots att många spår lågkonjunktur och nedgångar har transaktionsmarknaden för fastigheter börjat starkt under 2019. Även om antalet avslut varit något färre än tidigare, har flera av dem varit stora. Mikael Söderlundh från Pangea och Newsecs Alexandra Lövgren spår ett starkt transaktionsår även 2019, bland annat genom ett antal större strukturaffärer. 

  • Bonava förstärker organisationen

    Rekrytering Bonava har utsett Carl Rietz till Senior Vice President för den nya funktionen Processes & Technology. Bolaget förstärker även organisationen med en ny IR-chef och presschef. 

  • ANNONS
    • Tre nya hyresgäster i Gamlestads Brygga

      Uthyrning väst Peab har tecknat tre hyresavtal i projektet Gamlestads Brygga i Göteborg. Hyresgästerna är godisbutiken 4-gott, Fastighetsbyrån och Pressbyrån. Colliers International har agerat rådgivare vid samtliga uthyrningar. 

    • Citycon rekryterar tre

      Rekrytering Citycon utökar inom uthyrning och rekryterar Tobias Rönnberg, Elias Söderström och Jonatan Westerblom. Samtliga kommer att arbeta med uthyrning av de kommersiella lokalerna i bolagets nio svenska köpcentrum. 

  • Negativ nettouthyrning för Castellum

    Börs Castellums förvaltningsresultat steg 9 procent i det första kvartalet med stöd av stigande hyresintäkter men nettouthyrningen var negativ till följd av svagare hyresmarknad.

  • ANNONS
  • Säljer till staten för halv miljard

    Transaktioner Ratos säljer sin fastighet Stockholm Lejonet 4 i regeringskvarteren till staten. Man har sedan ett tag bedrivit förhandlingar med Statens Fastighetsverk och har nu nått en överenskommelse.

  • Tobias Bjurling ny CFO på Svevia

    Rekrytering Tobias Bjurling har utsetts till ny ekonomi-och finanschef på Svevia. Han efterträder Åsa Neving, som gått över till rollen som CFO på Bravida.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived