+
  • En joker över sundet

    PUBLICERAD 2016-09-28 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2016-09-29 11:50

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2016. Den är en del av ett större tema där vi fokuserat på Skåne och Öresundsregionen.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Trots att Öresundsregionen blir allt mer integrerad vad gäller kultur och arbetsmarknad finns det utmaningar på horisonten. En av de största är att Öresundsbron närmar sig sitt kapacitetstak. Var kommer nästa fasta förbindelse att ligga?

    Utbytet mellan regionen på Skånes västkust, från Malmö till Helsingborg, och den på Själlands ostkust, från Köpenhamn till Helsingør, är stort. Det är på många sätt och vis en integrerad arbetsmarknadsregion, kulturutbudet i Malmö och Köpenhamn kompletterar varandra och infrastrukturen, med Öresundsbron som nav, flyter på effektivt och bra (bortsett från den nuvarande och förhoppningsvis tidsbegränsade störningen i gränskontrollerna). Det finns dock utmaningar på horisonten varav den största kanske är att Öresundsbron närmar sig sitt kapacitetstak, och det är sedan ett bra tag dags att börja fundera på var nästa fasta förbindelse mellan Sverige och Danmark bör ligga.

    Det naturliga alternativet är enligt många en förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør på norra Själland: HH-förbindelsen. Sedan decennier tillbaka går där en färjeförbindelse med flera avgångar i timmen. Nu har dock en joker kastat sig in i leken, nämligen Landskrona. Under arbetsnamnet ”Europaspåret” har staden lanserat en alternativ fast förbindelse med Danmark, en tunnel mellan Landskrona och Köpenhamn. Själva menar man att tunneln skulle ge en kortare restid från Helsingborg till Köpenhamn än HH-förbindelsen.

    – Dessutom skulle restiden mellan Lund och Köpenhamn förkortas avsevärt, säger Christian Alexandersson, näringslivsdirektör i Landskrona och vd för det kommunala bolaget Landskrona Stadsutveckling AB i samtal med Fastighetsnytt.

    Christian Alexandersson är övertygad om att Europaspåret är den mest naturliga länken och han har fått en viss förankring för det även på andra sidan sundet, men mer om det senare.

    Cirka 30 kilometer norrut längs Öresundskusten är man, för att uttrycka det milt, lagom road över Landskronas utspel. Helsingborg har sedan decennier tillbaka en väl fungerande färjeförbindelse med Helsingør och dessutom är avståndet över sundet kortast där, endast cirka 5 kilometer. I Helsingborg anser man det logiskt att nästa förbindelse blir där och de flesta Fastighetsnytt pratar med i regionen verkar vara mer inne på HH-linjen, och för ett par år sedan utkom Skanska och Sweco med en rapport där man förespråkade ett stort antal förbindelser över sundet just mellan Helsingborg och Helsingør.

    Kollage: Landskrona kommun.

    Kollage: Landskrona kommun.

    Frågan är dock varför man inte har lyckats komma fram till någon lösning och varför Europaspåret överhuvudtaget lever? Kan det vara så att Christian Alexandersson och hans kollegor hos Landskrona stad har ett realistiskt alternativ till HH-förbindelsen? Eller fäktas man mot väderkvarnar, som den snillrike riddaren Don Quijote, beväpnade endast med önsketänkandet?

    Skulle markant öka tillgängligheten i regionen
    ”Europaspåret består av en järnvägsförbindelse mellan Köpenhamn och Landskrona och en vägförbindelse mellan Helsingör och Helsingborg. Lösningen kommer att markant öka tillgängligheten i Öresundsregionen, eliminera flaskhalsar i trafiken och göra transporterna mellan Skandinavien och kontinenten mer robusta.”

    citat-joker

    Så skriver Torkild Strandsberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Landskrona stad, i det officiella presentationsmaterialet för Europaspåret. Han fortsätter:

    ”En ny järnvägsförbindelse från Landskrona till Köpenhamn via Nordhavn gör att Nordvästra Skåne blir en naturlig del av Köpenhamns arbetsmarknadsregion genom att restiderna minskar. Samtidigt avlastas Öresundsbron från mycket godstrafik och bättre utrymme för personresor skapas, inte minst till och från Copenhagen Airport/Kastrup.”

    Som nämnts ovan föreslog Skanska och Sweco i sin rapport Öresund 2070 att man skulle förtäta Öresundsregionen genom att öka antalet fasta förbindelser. Man arbetar utifrån tesen att antalet invånare i regionen kommer att öka med uppskattningsvis en miljon människor fram till 2070 och föreslår sex nya förbindelser. Dels föreslår man en metro mellan Köpenhamn och Malmö samt en förbindelse för höghastighetståg via Öresundbron och en supercykelväg över bron, dels föreslår man tre förbindelser mellan Helsingborg och Helsingør, en för bilar, en för godståg och en för persontåg.

    ”Den viktigaste åtgärden för att öka Öresundsintegrationen är fler fasta förbindelser över sundet och bättre kollektivtrafik. Med vårt förslag kan restiden mellan Helsingborg och Köpenhamn minska med nästan 40 minuter. På så sätt knyts Sydsverige närmare Själland och regionen kan bättre nyttja fördelarna med respektive sida av sundet.”

    Så förklarar Mats Hermansson, vd för Sweco Transport Systems, det förslag man i samarbete med Skanska lade fram i ett pressmeddelande. Det var sommaren 2014 och när Fastighetsnytt två år senare ställer honom frågan vilka fördelar man såg i HH-förbindelsen som övervägde Europaspåret svarar han att Landskrona-alternativet inte fanns med i visionsstudien eftersom det tillkommit senare.

    – Det är tydligt att det finns ett stort engagemang för effektiva förbindelser i den växande Öresundsregionen och positivt att det finns flera alternativ att välja bland. Sweco och Skanska har i Öresund 2070 fokuserat på förbindelser med Kastrup, ny förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör samt tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn, skriver han i ett mailsvar till Fastighetsnytt.

    Först på nationell plan 2018
    Ett beslut om varifrån nästa förbindelse med Danmark ska gå ligger dock inte på kommunal nivå och för den delen inte heller regional. Det är ett beslut som ligger på regeringsnivå och verkar i dagsläget inte ligga högt på regeringens agenda. När Fastighetsnytt söker infrastrukturminister Anna Johansson för en kommentar avböjer hon att kommentera.

    ”Inget av dessa projekt ligger i befintlig nationell plan, som beslutades av den tidigare regeringen. Den nuvarande regeringen har ännu inte tagit ställning till några enskilda projekt, det görs först vid beslut om nästa nationella plan 2018. Därför kan infrastrukturministern i dagsläget inte redogöra för regeringens ställningstaganden och får tacka nej till kommentar den här gången,” skriver pressekreterare Elin Tibell i ett e-postsvar på Fastighetsnytts förfrågan.

    Källor till Fastighetsnytt påpekar att det även kan finnas en politisk-historisk faktor som kan spela in. Nämligen att på 1990-talet när beslutet togs om att Malmö skulle få bron till Köpenhamn så blev Helsingborg lovade nästa förbindelse, detta då Helsingborg även då ansågs vara ett realistiskt och konkurrerande alternativ till Malmö. Enligt många var städerna då i det närmaste jämnbördiga och Malmö hade inte den uttalade ledarrollen man har i regionen idag och som delvis tillkommit tack vare Öresundsbron.

    Henrik Fritzon. Foto: Per Willkens.

    Henrik Fritzon. Foto: Per Willkens.

    Regionstyrelsens ordförande Henrik Fritzon (S) säger i samtal med Fastighetsnytt att han inte känner till något politiskt löfte till Helsingborg.

    – Region Skåne tog ifjol i samarbete med de sju största kommunerna i länet fram en vision, Skånebilden, där man listar upp prioriteringsordningen av de kommande förbindelserna. Vi prioriterar HH-förbindelsen som den förbindelse som bör komma närmast i tiden och därefter en metroförbindelse mellan Köpenhamn och Malmö, säger han.

    På frågan om huruvida Landskrona-alternativet var med i den diskussionen eller om det kom fram i efterhand, likt när Sweco och Skanska utvärderade de olika alternativen, svarar han att Europaspåret var med men att man bedömer det vara för dyrt.

    – Ursprungligen ställde sig Landskrona bakom Skånebilden men drog sig sedan ur, säger han.

    Skånebilden är ett prioriteringsdokument som indirekt kopplas till Sverigeförhandlingen och Henrik Fritzon medger att det är olyckligt att man inte kunnat avfärda Europaspåret som ett alternativ till HH-förbindelsen.

    – Det bästa vore ju om hela Skåne skulle kunna sluta upp om en prioritering, säger han.

    Svårt förankra HH i Danmark
    Vad tycker då danskarna? Det är knappast så att man skulle kunna koppla en fast förbindelse med Danmark i mörkrets skydd utan att danskarna skulle få vetskap om det. Ytterligare en fast förbindelse måste självklart förankras, bokstavlig talat, i Danmark.

    Källor till Fastighetsnytt menar att HH-förbindelsens svaghet ligger i att man har förtvivlat svårt att förankra alternativet på andra sidan sundet. En nyckel till att HH kan bli av är att motorvägen Ring 5 blir av och där har man stött på patrull då inte alla kommuner på danska sidan vill riva upp sedan tidigare gjorda markreservationer. Det i sin tur är vitalt för att Ring 5 ska kunna bli av. Dessutom skulle Europaspåret kunna bli del av en större infrastrukturombyggnad i Köpenhamn där centralstationen Hovedbanegården numera är underdimensionerad och behöver byggas ut.

    Vad gäller den politiska förankringen säger regionsrådet Henrik Fritzon att man har en bra politisk uppslutning i Danmark för en HH-förbindelsen men oavsett verkar Landskrona ha gjort sin hemläxa. Man lobbar direkt mot Folketinget i Christiansborg och en delegation från Landskrona har fått audiens hos Folketingets infrastrukturutskott, något som kanske inte är unikt men i alla fall väldigt ovanligt och har väckt uppmärksamhet i Danmark, enligt vad Fastighetsnytt erfar.

    Huruvida det blir en HH-förbindelse eller ett Europaspår får framtiden utvisa men helt klart är att ingenting händer utan danskt samtycke och det kan just bli den avgörande faktorn.

    Sverrir Thór

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived