+
Örjan Wikforss.
  • Stadsarkitekt utan rätt att bestämma

    PUBLICERAD 2016-05-10 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2016-05-11 11:49

    Textstorlek

    Dela med andra


    Stockholms stad annonserar nu efter en stadsarkitekt som ska arbeta ”övergripande och strategiskt på uppdrag av förvaltningsledningen”. Stadsarkitekten förväntas samarbeta och kommunicera och vara ”en viktig länk i stadsutvecklingsprocessen i samverkan mellan plan och bygglov”. Som arbetsform nämns projekt, alltså den temporära arbetsformen som kan startas och avslutas när som helst. Stadsarkitekten rapporterar till stadsbyggnadsdirektören som bestämmer, för det kommer inte Stockholms nya stadsarkitekt att få mandat till av annonsen att döma.

    Vill vi ha en stadsarkitekt utan rätt att bestämma?

    Stockholms topografi är unik och den har format staden under århundraden. Ett hundratal stadsdelar, vatten, berg och grönkilar bildar en stadsväv som är mycket särpräglad och älskad. Nu står staden inför ytterligare en kraftig utbyggnad och denna gång i en politisk kontext som ropar snabba processer, avreglering och större frihet för marknadskrafterna. I den klassiska balansen mellan de enskilda och allmänna intressena förskjuts nu makten till de enskilda. Det råder en vild jakt på byggbara tomter, tak, kajer och bergsskärningar.

    Vem borde inneha kompetensen, mandatet och makten att upprätthålla balansen mellan motstridiga intressen i stadsbyggandet om inte stadsarkitekten?

    Under alla mina år som praktiserande arkitekt har jag aldrig mött en fastighetsägare, investerare, exploatör eller byggare som inte vill veta vad som händer på granntomten. De har alltid velat ha skarpa och pålitliga besked om vad som planeras runt den egna fastigheten. Det minskar riskerna och ökar möjligheterna att fatta beslut om fortsatt utveckling.

    Mycket av den osäkerhet som har varit fastighetsägarnas vardag under senare år har berott på avsaknad av en uttalad hållning till vilka principer som ska vara vägledande för stadens utveckling.  Det räcker inte med att säga att nya byggnader, ombyggnader och påbyggnader ska tillföra mer än vad de tar. Det är alltför vagt, tolkningsbart och ett typiskt svar från en ledande befattningshavare som inte har rätten att bestämma. Allt flyter, osäkerheten sprider sig. Överordnade myndigheter som Länsstyrelsen vet inte mot vad en plan ska prövas.

    Och allmänheten behöver en stadsarkitekt som kan stå upp för det allmänna intresset, ta fighterna när det behövs och vara stark i den rollen.

    I annonsen önskar Stockholms stad att den nya stadsarkitekten ”på ett tydligt och begripligt sätt kan förmedla information till alla som berörs av våra processer”. Men det förutsätter en helt annan och mycket tydligare roll än den annonsen beskriver.

    Det är typiskt för vår tid att inte våga ge skarpa mandat, att ludda till organisationen med vackert tal om samverkan, samarbete och teamkänsla. Allt detta som skapar förvirring, osäkerhet och avsaknad av en tydlig hållning och vägledande principer mot vilka exploatörernas projekt kan slipas.

    Stockholm behöver en stadsarkitekt med rätt att bestämma.

    Örjan Wikforss
    Arkitekt och professor

    3 kommentarer

    1. G Johansson 2016-05-11

      .”. ersätts av byggande utifrån tekniska och ekonomiska aspekter.”
      Nej Rolf Löfström.
      Det råder stor brist på båda dessa.
      Normalfallet är att hus inte fungerar tekniskt (t ex fukt-) och livscykelkostnad, LCC, är ett okänt eller dimmigt begrepp för många.

      Det behöver inte råda oenighet eller rivalitet mellan arkitektur, kulturhistoria, teknik och ekonomi. Det är unket.

      Reply

    2. Ann Jennervik 2016-05-11

      Tyvärr ett vanligt scenario på fler samhällsområden. Luddiga ansvarsområden, “Rädsla för verklig kunskap” “Droppvisa insatser utan överblick” och beställningar av skåpmat. Läs även SvDs krönika idag av Elisabeth Andersson: “Lågt i tak när staden ska växa på höjden”.

      Vart tog vår demokrati med ansvarsutkrävande och kompetenta institutioner vägen?

      Reply

    3. Rolf Löfström 2016-05-11

      Hej Örjan!
      Jobbar med att beskriva processen för Dalarö, Vaxhom och Gustavsberg som alla saknat stadsarkitekt trots omfattande ny bebyggelse som ändrar hela samhällenas karaktär. Ingen har en stadsarkitekt eller byggnadsantikvarie i förändringens ledning. Trots medborgarnas, sakkunningas och oppositionens protester. Samhällsplaneringen är inte tillräckligt analyserad och droppvisa insatser utförs utan överblick med direkta beställningar till exploatörer och entreprenörer som tar av sin skåpmat man hade från förorter före år 2000. Rädslan för verklig kunskap lyser igenom och begreppet byggnadskultur ersätts av byggande utifrån tekniska och ekonomiska aspekter. Fort men fel.
      “Stadsarkitekt är en arkitekt i chefsställning som är anställd av en kommun eller stad för att handlägga ärenden om bygglov, detaljplaner och översiktsplaner. En stadsarkitekt utför granskning och översyn av byggandet. Stadsarkitekten har också ansvar för stadens utveckling och visionsarbete”.
      Hoppas bli klar med min skrivning före semesterperioden.
      Rolf Löfström

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived