+
Inrikesminister Anders Ygeman. Foto: Bill Nilsson/Regeringskansliet.
  • Anders Ygeman: ”Det har varit ett mörkt år”

    PUBLICERAD 2016-01-22 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2016-01-26 08:31

    I kommande numret av Fastighetsnytt kommer vi att rikta fokus mot flyktingsituationen. Hur den hanteras och vilka utmaningar den ställer samhället och fastighetsbranschen inför, samt vilka möjligheter den för med sig. Tidningen kommer ut 19 februari. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Anders Ygeman är sedan hösten 2014 inrikesminister i Stefan Löfvens regering. Han är högst ansvarig för landets krisberedskap genom kansliet för krishantering, som ligger inom justitiedepartementet.

    Under hösten seglade han upp som flyktingkrisens ansikte utåt. Ygemans första år som statsråd har enligt honom själv varit ”mörkt”.

    – Vi har haft en flyktingkris i Europa där Sverige har tagit det ojämförligt största ansvaret. Vi har fattat ett 60-tal regeringsbeslut som handlar om att underlätta mottagandet och skaffa fram nödvändig infrastruktur, säger han när Fastighetsnytt träffar honom på hans tjänsterum på Rosenbad.

    Det mest kontroversiella regeringsbeslutet var när man beslutade att införa gräns- och ID-kontroller vid den danska gränsen. Kontroversiellt, då gränskontroller inom den europeiska unionen är något som går emot hela dess grundtanke – fri rörlighet och frihandel – något som funnits sedan Sverige gick med i EU och Schengen 1994.

    citat3ygeman

    ”Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt när nöden är stor”, sa statsminister Stefan Löfven i början av september. Det var några dagar efter att bilder på 3-årige Alan Kurdi, som sköljdes upp på en strand i Turkiet, kablats ut över världen.

    Men några månader senare är tongångarna annorlunda och alla som passerar den svensk/danska gränsen måste visa ett godkänt ID – har man inget är man inte välkommen. Muren är inte fysisk, men i tanken ligger den nära till hands.

    – Skälet till att vi var tvungna att införa gränskontroller är att Schengen-systemet bygger på att EU:s yttre gräns fungerar. Men idag fungerar inte EU:s yttre gräns. Det görs ingen kontroll när man kommer in i EU från exempelvis Grekland, i praktiken, säger Anders Ygeman.

    Men hur går Stefan Löfvens tal om att inte bygga några murar ihop med gränskontroller? Är inte det att svika sina principer?
    – Hur tänker du då? Nu måste vi backa bandet. Vi hade ju gränskontroller fram till 1994, sen gick vi med i EU och Schengen, då tog vi bort gränserna. Vi har fortfarande gränser mot de andra 165 länderna i världen – så det är inget konstigt i sig. Vi har alltid haft gränskontroll till Europas länder. Vad som har hänt är att en av de gränserna fallerar, den grekiska gränsen. Vi vill absolut inte ha ett EU som bygger murar, men vi vill absolut ha gränskontroll till EU så att de som kommer till EU har rätt att resa in i EU.

    Att EU måste dela på ansvaret är något Anders Ygeman återkommer till – Sverige kan inte ta hela ansvaret själva, menar han.

    – Börjar Schengens yttre gränser att fungera, om EU tar ett gemensamt ansvar för flyktingsituationen, då kommer vi att avveckla vår gränskontroll.

    Dubbelt så många som 2014
    Under 2015 tog Sverige emot 162 877 asylsökande. Det är 81 576 människor fler, nästan dubbelt så många, som under 2014. Jämfört med 2010 är det en ökning med 80 procent.

    senastefem

    Den ökade mängden asylsökande har skapat ansträngningar på alla möjliga system. I det mest akuta läget behövs tak över huvudet – någonstans att ta emot de som kommer till landet. I Sverige var bostadsbristen redan innan 2015 att betrakta som akut.

    Enligt Anders Ygeman är bland annat detta anledningen till att man vill minska antalet flyktingar som kommer till landet. Gränskontrollerna motiveras med att man inte kan ta emot fler flyktingar just nu, systemen är för ansträngda. Att välfärden har en viss kapacitet är svårt att ifrågasätta, kommer det för många människor kan man inte garantera att alla får det de behöver. Frågan är om enda alternativet är att stärka gränsbevakningen.

    – Man kan inte ha en nation med olika lagstiftning för olika människor. Är man i Sverige måste man omfattas av svenska rättigheter och skyldigheter. Och det är fullt möjligt att söka sig till Danmark, Tyskland, Frankrike, England.

    Lösningen är, enligt Ygeman, att andra EU-länder ska ta emot fler.

    – Vi vill att de andra länderna i EU ska ta sitt ansvar. Sverige kan inte ensamt bära bördan för hela flyktingkatastrofen. Sverige är det land som, sett till sin storlek, folkmängd och ekonomi, tillsammans med Tyskland och Österrike, har tagit det absolut största ansvaret i världen av de utvecklade länderna.

    Rosenbad. Foto: Sverrir Thór.

    Rosenbad. Foto: Sverrir Thór.

    Liknande situationer i framtiden
    Regeringen och myndigheterna har under året fått kritik för att man inte var bättre förberedda på den stora ökningen, trots att Migrationsverket varnade tidigt.

    Hur förberedda var ni?
    Man kan väl inte säga att det var en chock, men vi fick en kraftig ökning där vi hade några månader med en enorm tillströmning av flyktingar. Det klart att vi såg hur kapaciteten i olika sektorer i samhället steg för steg fylldes upp.

    I skrivande stund har antalet asylsökande som kommer till Sverige minskat i början av året. Den senaste veckan ansökte 800 människor om asyl, jämfört med upp emot 4 000 i veckan under kulmen.

    Även om den värsta krisen kanske är över för nu, vet vi samtidigt att det kan ske liknande tillströmningar i framtiden. Klimatflyktingar kan snart vara ett reellt problem, kriget i Syrien är långt ifrån över, i Burundi pågår en konflikt liknande den som var i Rwanda.

    Vad har ni lärt er som ni tar med till liknande situationer i framtiden?
    – Vi ska tillsätta en oberoende utredning eftersom det ibland är svårt att se sina egna brister. Man tycker att man gör allting utifrån den information man hade, men det är bättre att låta andra titta på det och sedan kunna lära av det. Inte bara för flyktingsituationen, utan även om det skulle hända någon annan oförutsedd händelse.

    citat2ygeman

    Anders Ygeman säger att en av de viktigaste lärdomarna han har dragit är att det finns betydande skillnader i ansvarstagande när man övar och när det är en verklig situation.

    – I övningen säger alla myndigheter “det här är mitt ansvar, det här tar jag hand om”. Man hittar vägar och försöker lösa det, för att det är målet med övningen. När man hamnar i den fasta situationen så är det snarare tvärtom, då försöker myndigheterna skjuta bort arbetsuppgifter.

    Vilka då?
    – Alla aktörer har nog sagt att det här är vårt ansvarsområde, inte det där. Det blir en motsatt mekanism i det verkliga förfarandet mot när man har övat motsvarande sak. Och det gör att man kanske borde fundera på marginalen hur ansvarsprincipen ska fungera.

    Även om antalet flyktingar som kommer till landet verkar minska, är utmaningen inte över. Nu ska Migrationsverket behandla de nästan 163 000 asylansökningar som inkom under fjolåret.

    Hur många tror du kommer att få stanna i Sverige?
    – Det går inte att ha någon uppfattning. Men säg att 50-60 procent får stanna. Det är en väldigt grov uppskattning. Det beror väldigt mycket på hur mixen av de som kommer ser ut, vilka länder de flyttar och flyr ifrån. Det betyder att du kommer att ha någonstans 60-80 000 människor som inte kommer att få stanna. Det är naturligtvis en gigantisk utmaning, säger Anders Ygeman.

    Hur tror du att situationen kommer att utveckla sig under 2016?
    – Det beror helt på utvecklingen i EU. Jag hoppas att EU får kontroll på sin yttre gräns, att EU tar ett gemensamt ansvar för flyktingsituationen. Det vill säga att de omfördelningsbeslut man har fattat, att man faktiskt följer dem. Och att vi därmed kan minska på gränskontroller, få fri rörlighet och att vi aldrig med kommer tillbaka till en situation med en sådan här massflykt till ett fåtal länder.

    Maria Nordlander

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived