+
Örjan Wikforss.
  • 700 000 planetskötare

    PUBLICERAD 2016-01-29 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2016-02-02 09:40

    Krönikan kommer även att publiceras i Fastighetsnytt nummer 1 2016 som utkommer 19 februari. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Vi kan alla bli planetskötare, föreslog professor Johan Rockström i sitt omtalade Vinterprogram. Låt oss börja utanför våra egna fönster, fortsatte han. Tack vare många offentliga och privata initiativ förklarade han sin övertygelse att det är möjligt att inom nuvarande system begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Nationer och framförallt städer kommer att tävla med varandra om olika klimatinitiativ som sammantagna kan rädda planeten.

    Strax efter undertecknandet av Paris-avtalet inbjuder regeringen oppositionen till blocköverskridande samtal för att utveckla bostadspolitiken och bana väg för ett ökat bostadsbyggande. 700 000 bostäder på tio år bedöms behovet vara. Det är en ökning av det totala antalet bostäder i Sverige med hela 20 procent. En unik möjlighet för en nation att bygga på nya sätt som minimerar klimatbelastningen, skapar goda livsmiljöer och bidrar till att nå de globala klimatmålen.

    Men i realiteten är risken för det omvända stor.

    Själva byggproduktionen har nämligen visat sig vara en riktig klimatbov. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, visar i rapporten ”Klimatpåverkan från byggprocessen” (2014) att den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. ”Det är av samma storleksordning som utsläppen från alla personbilar i Sverige”. I projektet studerade man särskilt klimatbelastningen vid produktion av flerfamiljshus i betong. ”Den analysen pekar på att klimatbelastningen är lika stor i byggprocessen som vid drift av huset under 50 år, då energiförsörjningen baseras på en nordisk ”elmix” och ett svenskt genomsnitt för fjärrvärme”. Att bygga ett flerbostadshus i betong tar ett år. Klimatbelastningen under detta år är lika stor som av husets energiförsörjning under 50 år.

    Nu visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån att betong fortsätter att vara det dominerande stommaterialet. Hela 88,6 procent vid byggande av flerbostadshus att jämföra med trä: 8,9 procent och stål: 2,6 procent.

    När statsminister Stefan Löfven vid presskonferensen om bostadspolitiken öppnar för att det stora behovet av bostäder kan lösas med typgodkända hus måste frågan ställas om vilken klimatbelastning under själva byggproduktionen som ett typgodkännande ska medge. Många av de bostadshusbyggsatser som har utvecklats av de stora producenterna är av betong. Men det är alternativen med lägre klimatpåverkan som kan bidra till att klimatmålen nås.

    I själva verket är det ju en mångfald av olika boendeformer i olika typer av hus som behövs. För gamla, unga och nyanlända. För ensamma, små och stora familjer och människor som söker ett boende i kollektiv. Och varje hus ska placeras in i en unik miljö med sitt mikroklimat och ekosystem för att minimera klimatpåverkan. Det är inte andra generationens industrialisering med massproduktion enligt T-Fordsmodellen som löser detta. Utan den fjärde som sätter användarna centrum med en omsorgsfull anpassning av byggandet till den speciella situationen och som tar vara på det faktum att vi var och en vill kunna agera planetskötare.

    Örjan Wikforss
    Arkitekt SAR/MSA och professor

    5 kommentarer

    1. Rafael Ospino 2016-02-01

      TIDEN RINNER UT!
      Örjan kommer här med ett sansat inlägg i diskussionen, men allt medan debatten fortgår om hur framtidens boende skall gestalta sig så närmar sig med stormsteg de datum då vi måste upp till bevis…

      Örjan konstaterar att nybyggda hus har en stor klimatpåverkan i produktionsfasen. Den ökade resursanvändningen i produktionsfasen skall kompenseras av minskad miljöpåverkan under driftsfasen.

      Men där är vi inte. Även nybyggda identiska flerbostadshus kan ha energianvändning som skiljer med en faktor två utan att någon riktigt kan säga varför…

      I rapporten ”Energianvändning i moderna flerbostadshus” av Hans Bagge, institutionen för Byggnadsfysik vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, avhandlas primärt Bo01/Västra Hamnen, Malmös “miljöstadsdel”. Skrivningen är dock belysande för problematiken även i andra fall:
      “Prediktionerna av energianvändning för Bo01 fastigheterna utfördes av konsulter som arbetar med energifrågor. Trots det är den faktiska värmeanvändningen mer än 70 % högre än predikterad.
      Om detta är representativt vad gäller skillnad mellan uppmätt och predikterad användning skulle en säkerhetsfaktor på 2 vara aktuell för att med god sannolikhet få predikterad värmeanvändning att överensstämma med uppmätt användning. Men, en sådan hög säkerhetsfaktor vore orealistisk och skulle förklara de inblandade parterna och beräkningsprogram för inkompetenta.
      Det är av yttersta vikt att energiberäkningar görs med omsorg och med lämpliga indata och inte minst att resultat från beräkningar granskas kritiskt.
      Vidare måste även det som byggs och installeras utföras på ett sådant sätt och vara av sådan kvalitet att det matchar projekteringsdata.”

      Om Hammarby Sjöstad i samband med publiceringen av KTH Indeks slutrapport om HS:
      ”Nils Brandt, Universitetslektor vid institutionen för industriell ekologi är en av författarna till KTH:s rapport. Han håller med om att det måste gå att komma lägre i fastigheternas energiförbrukning. Och att ett energigenomsnitt på 142-165 kWh/m2 är förvånansvärt högt. Ett problem idag är att man inte riktigt vet vad problemet beror på. Enligt Nils Brandt kan man inte skylla allt på glaset”.

      Faktum är att Hammarby Sjöstad i snitt alltså ligger på exakt samma energianvändning som det förkättrade Miljonprogrammet!

      Nu invänder kanske vissa att dessa hus inte är några nybyggen, men här för leden släppte Boverket en rapport där det konstaterades att “det är så komplext att bygga energisnålt att bara var fjärde lågenergihus når upp till kraven”.

      Konsekvensen blir dess värre att den ökade rersursanvändningen inte kommer att betala sig, vare sig ekonomiskt eller ekologiskt.

      Reply

    2. Per Johansson 2016-02-01

      Det anses behöva byggas 700 000 bostäder de närmaste tio åren för att lösa bostadskrisen. För att dessa 700 000 bostäder ska fyllas med boende som själva finansierar sin bostad med hyra, avgifter, lån eller kontantinsatser så kan inte bostäderna tillåtas kosta i nivå med dagens produktion, som nästan uteslutande vänder sig till välbeställda målgrupper.

      Kostnadsperspektivet tillåter inte kommunerna att få lika mycket betalt för marken som idag. Det tillåter inte heller att projekteringen och byggprocessen tar så många tjänstemäns arbetstimmar i anspråk som idag.

      Kapacitetsperspektivet leder till samma behov av förenklingar och att dämpa dagens utredningshysteri och fördyringar som PBL har bidragit till. Det kommer aldrig att gå att bygga 700 000 bostäder på 10 år om vi gör som idag.

      Reply

    3. Jonas 2016-01-31

      Tja, kommunerna får ju inte ställa högre krav än BBR på privat mark. Sedan när det kommer till kritan så ska miljökraven slåss mot avkastningskraven för bolagen som ofta uppgår till 20 % på eget kapital för de större bolagen. När det kommer till skarpt läge får då ofta miljökraven ge vika för dito avkastningskraven, tyvärr! Jag är rädd för att det inte kommer att bli några stora förändringar vad gäller byggproduktion framöver.

      Reply

      • Malin 2016-02-01

        Miljökraven behöver inte slåss mot avkastningskraven – det finns två fina exempel på internationellt certifierade passivhus som inte varit dyrare att bygga än om de hade byggts enligt dagens BBR-standard. Högåsskolan i Knivsta är ett exempel på detta och Villa Circuitus i Växjö är ett annat. Men det kanske dröjer innan den kunskapen kommer ut till de som fattar besluten i de stora byggföretagen.

        Reply

        • Jonas 2016-02-01

          Visst är det bra att man prövar passivhus och olika former miljötänk kring bostadsprojekt. Det finns ju dock comfortfaktorer med passivhus som kan vara negativa för bostadskonsumenten. Våtutrymmen vintertid kan upplevas vara ett problem. Sedan finns det ju en massa andra överväganden att ta hänsyn till som alla bostadsprojekt.

          Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived