+
Foto: Maria Nordlander.
  • En ljus framtid för solen

    PUBLICERAD 2015-12-17 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2015-12-17 13:04

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 6, som kom ut förra fredagen. Där har vi under temat framtid bett experter på olika områden att sia om framtiden inom branschen. Dessutom finns, som nedan, en rad artiklar och reportage på ämnet. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Klimatmötet i Paris har precis avslutats, med ett påskrivet avtal som följd. En av de mest bidragande orsakerna till att klimatmötet överhuvudtaget behövde äga rum, är de fossila bränslena.

    Alternativa energikällor finns, för att göra en koppling till mötet i Paris, en masse. Vind, vatten, berg, biogas, raps – och sol.

    Tekniken för att ta till vara solens energi har funnits länge. Redan när man under 50-talet skickade upp satelliter i rymden användes i princip samma teknologi som används idag, även om den förfinats och utvecklats.

    Trots att tekniken är väl beprövad utgör energi från solen bara cirka 0,06 procent av all energi som produceras i vårt avlånga land. Det finns många orsaker till det. En delförklaring är att det är ganska krångliga regelverk, för att inte tala om att det är dyrt. Det tre år gamla företaget Eneo Solutions försöker råda bot på det.

    Deras affärsidé går ut på att äga solcellsanläggningar, som fastighetsägare sedan hyr. Fastighetsägaren tar del av den el som produceras av anläggningen, men slipper de krångliga processerna och kostnaderna medan de betalar en leasingavgift till Eneo.

    – Många tycker att det här är en attraktiv lösning. Fastighetsägarna kan istället ägna sig åt att investera sina pengar i fler fastigheter eller i att utveckla bolaget. Samtidigt får de tillgång till grön el och sänker sina energikostnader. Dessutom får de en grönare profil som de kan kommunicera till sina kunder, säger Wilhelm Löwenhielm, en av grundarna till Eneo Solutions.

    Komplicerat blir enkelt
    Förebilden är liknande företag i USA, där SolarCity skiner starkast. Företaget har vuxit snabbt de senaste åren, bland annat med Tesla, Paypal och SpaceX-grundaren Elon Musk på ordförandeposten.

    Precis som Eneo skriver SolarCity långa avtal med fastighetsägarna som säger att de står för allt från projektering, finansiering, förvaltning och ägande i 20 år. Det enda fastighetsägarna förbinder sig till är att köpa elen som produceras.

    – Det fick en väldig spridning i USA för att de tog något som är ganska komplicerat och gjorde det till något väldigt enkelt, säger Wilhelm Löwenhielm.

    Trots att SolarCity vuxit, har bolaget alltjämt röda siffror. Aktien dök i våras, när bolaget kommunicerade att de siktar på att gå plus först om ett och ett halvt år. När energipriset är så lågt som det är i Sverige just nu, säger Löwenhielm att det ännu inte blivit lönsamt.

    – För oss är inte lönsamhet i moderbolaget ett självändamål just nu även om projektportföljerna ska ge en långsiktig avkastning till investerarna. För oss handlar det om att växa. Men över tid, när elpriset fortsätter uppåt och vårt pris fortfarande är detsamma, sparar kunderna pengar på sina elkostnader. Men vi behöver ungefär 20 års tidshorisont för att investeringen ska bli attraktiv för externa investerare, säger han.

    Än så länge har bolaget installerat sina solcellsanläggningar på fem fastigheter i Stockholm. Pengarna kommer från investerare, pengar som än så länge mest gått åt till att växa. Idag har man nio anställda.

    – Än så länge jobbar vi i ganska liten skala, men vi vet att produkten är väldigt intressant. Den är grön, långsiktig, hållbar och har en attraktiv avkastningsprofil. På sikt hoppas vi på pengar från pensionsfonder och försäkringsbolag. Där vet vi att vi har ett attraktivt erbjudande, men vi behöver göra det i en skala som gör att det blir intressant för dem. Man får ta det lite i steg, säger Wilhelm Löwenhielm.

    wilhelmlöw

    Wilhelm Löwenhielm. Foto: Maria Nordlander.

    En höjd ambition
    Löwenhielm är optimistisk. Han tror att det kommer att sitta solceller på i princip vartenda tak om 15 år. Att det fram till nu gått så långsamt för solenergin i Sverige beror, enligt Löwenhielm, som så mycket annat på politiken.

    I ett mörkt land som Sverige, vore bra om man kunde lagra den el som produceras under de ljusa sommarmånaderna när man dessutom inte använder lika mycket el som under den mörka vintern. En teknik som utvecklas, och som blir billigare, är batteritekniken. En annan är att föra ut sol sol-producerade elen på det vanliga elnätet.

    Tyskland lyfts ofta fram som ett föregångsland vad gäller solel. I det stora landet kommer nästan sju procent av all el från just solen. Där har man använt sig av ett system som gör att du, som villaägare, kan skicka ut den el du producerar på det vanliga elnätet. Staten betalar sedan för elen, och garanterar att du får en viss mängd pengar under 20 år.

    – Det har drivit på marknaden väldigt mycket. Eftersom den tyska staten har betalat bra för elen har det byggs solceller på väldigt många tak, säger Löwenhielm.

    Han menar att attityden från de svenska politikerna är positiv. Man får leta länge innan man hittar en riksdagsledamot som öppet skulle säga att de är emot solenergi.

    – Den nuvarande regeringen höjer ambitionen jämfört med den tidigare. Sen är inte systemet perfekt, men intentionen är den rätta.

    Bagatell med stora följder
    En sak som det inte pratas om så mycket, och som kanske känns som en bagatell i sammanhanget, är det faktum att varje organisationsnummer bara får bygga en viss mängd solceller innan det måste betala energiskatt.

    Idag fungerar det så att du inte behöver betala energiskatt för den el som du producerar själv, något som fungerar bra för småhusägare. Är du dock en stor fastighetsägare, som faktiskt skulle kunna göra skillnad med stora anläggningar på flera eller stora hus, måste du betala energiskatt.

    – Om du bygger en större anläggning, på över 1 700 kvadratmeter, blir den inte lönsam med regeringens lagförslag. Man försöker alltså hålla ned storleken på solcellsanläggningar. Man kan ifrågasätta den gränsen – är det rimligt att den finns?, säger Wilhelm Löwenhielm.

    Många fastighetsbolag har dock sorterat in sina fastigheter i olika bolag, något som gör att de kan bygga många solceller och ändå komma runt kravet på beskattning. Alla bolag har dock inte gjort så. Ett exempel är skillnaden mellan KF (tidigare Coop) och ICA Fastigheter – jämförbara bolag som båda har många stora fastigheter med tak som skulle vara optimala för solceller.

    ICA har alla sina fastigheter i olika bolag. Det betyder att de i teorin skulle kunna bygga en stor solcellsanläggning på varje butik utan att behöva betala energiskatt. Coop däremot, har alla fastigheter i samma bolag.

    – Om KF Fastigheter skulle anlägga solceller på flera butiker inom samma organisationsnummer skulle de snabbt komma över gränsen och behöva betala energiskatt på all solelsproduktion – det skulle bli ekonomiskt olönsamt. Ett annat bolag, med fastigheter i separata organisationsnummer, får inte samma problem, säger Wilhelm Löwenhielm.

    Han menar att det här är ett exempel på en liten, teknisk fråga som får stora konsekvenser.

    – Det finns en del sådana regleringar som jag tror att regeringen vill lösa, men den har också att förhålla sig till EU:s regelverk. Dessutom finns det en del starka grupper som inte vill att solel ska byggas ut i stor omfattning, avslutar Wilhelm Löwenhielm.

    Maria Nordlander

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Massiv vinstvarning från NCC

    Börs NCC varnar i samband med tisdagens kapitalmarknadsdag för att bolaget kommer göra en miljardförlust i det tredje kvartalet. Varningen kommer efter att den nya vd:n Tomas Carlsson vid en genomlysning av bolaget hittat flera surdegar samt upptäckt att en tredjedel av bolaget är olönsamt.

  • IT-boom satte fart på kontorsmarknaden

    Fastighetsmarknad, Kontor Under de sista åren av IT-boomen när hypen var som störst kröp vakansgraden ner under två procent i de centrala delarna av Stockholm. Nu har vi ett liknande läge i huvudstaden där inte minst IT och den digitala transformationen är en del i kontorskonkurrensen.

  • Gammalt blir nytt och värdefullt

    Fastighetsmarknad, Webb-TV Att omvandla så kallade brownfields, som ofta består av gammal industrimark i centrala lägen, kan vara ett bra sätt att skapa värden där man inte bara kan förnya stadsdelar som är i behov av förnyelse utan även bara miljöer som är uppskattade.

  • ANNONS
  • Willhem köper av SSM för halv miljard

    Bostäder, Transaktioner Willhem förvärvar 176 lägenheter som kommer att byggas i framväxande Täby Park, norr om Stockholm. Säljare är SSM och fastighetsvärdet uppgår till 473 miljoner kronor. 

  • ANNONS
  • Fastighetsbranschen bäst på jämställdhet

    Fastighetsmarknad Fastighetsbranschen toppar listan på jämställda bolag för fjärde året i rad och närmar sig jämställdhet med 36 procent kvinnor i ledningsgrupperna. Det visar Allbrights senaste rapport.

  • Nya borgarråd i Stockholm

    Nyheter Moderaternas Anna König Jerlmyr tar över som finansborgarråd i Stockholms stad, efter fredagens besked om ett blågrönt styre i huvudstaden.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x