+
Genrebild Foto: Bostaden Genrebild Foto: Bostaden
  • Bostadsområde i Umeå klimatsmart med solenergi

    PUBLICERAD 2015-12-15 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2015-12-17 09:38

    Textstorlek

    Dela med andra

    Allt startade med en förödande brand julhelgen 2008. I dag kommer delegationer från hela världen till miljonprogramsområdet Ålidhem i Umeå för att lära sig hur man bygger klimatsmart.

    Den explosionsartade branden natten mellan julafton och juldagen 2008 totalförstörde 71 lägenheter och ödelade ett helt kvarter. Ingen människa skadades men 200 personer blev hemlösa och kommunens bostadsbolag Bostaden tvingades omedelbart söka alternativ åt sina hyresgäster.

    Dessutom stod man inför ett val – att snabbt bygga upp huset igen eller låta katastrofenbli början på ett helt nytt och mer hållbart tänk. Man valde alternativ två.
    – Bara några månader tidigare hade vi antagit en ny strategi med tydligt miljöfokus. När vi nu stod inför ett stort byggprojekt kände jag att det var dags att genomföra det vi ville, säger Bostadens vd Ann-Sofi Tapani.

    Att bygga nytt var en sak, men styrelsen bestämde sig också för att renovera kvarteren intill, totalt 27 huskroppar. Underhållet var kraftigt eftersatt och behovet av upprustning både skriande och stort. Inte minst ur ett klimatperspektiv; Ålidhem byggdes som de flesta miljonprogramsområden i en tid då energin var billig och resurserna till synes oändliga.

    Tapani

    Ann-Sofi Tapani. Foto: Bostaden.

    Målet för projekt ”Hållbara Ålidhem” sattes högt: energiförbrukningen skulle ner långt under rådande byggnorm utan att kostnaderna skenade. Stadsdelen är mångkulturell och studenttät med många låginkomsttagare som inte klarar för kraftiga hyreshöjningar.
    – Därför valde vi att låta hyresgästerna bo kvar under renoveringen. Detta höll nere kostnaderna, säger Ann-Sofi Tapani.

    Via Delegationen för hållbara städer stödde också staten projektet med cirka 27 miljoner. Det rörde bland annat innovativa tätningsmetoder, tak med integrerade solceller och en vinterträdgård med returvärme.

    För att klara de tuffa krav man själv satt upp inledde Bostaden ett samarbete med det kommunala energibolaget Umeå Energi och forskare på Umeå universitet. Experterna fick nu möjlighet att i ett pilothus pröva sina teorier och ny teknik. Bland annat finansierade Bostaden hälften av Jimmy Vesterbergs doktorandtjänst.
    – Jag är lite förvånad över att den här typen av samarbeten inte sker mer frekvent, säger Jimmy. Det är lätt att göra beräkningar, men sedan kommer den svåra frågan: hur blev det i verkligheten?

    Jimmy Vesterbergs handledare, docenten i energiteknik Staffan Andersson, håller med:
    – Vi är ju beroende av att få tillgång till byggnader – det är våra labb! Så vi måste ha samarbeten för att göra de studier vi är intresserade av, säger han och tror att också Bostaden kan ha stor nytta av forskarnas slutsatser.

    Bland de tekniker som testades i projektets pilothus fanns bland annat en supertunn rymdisolering som utvecklats av Nasa. Folien består av två lager aluminiumfolie med bubbelplast mellan och är bara åtta millimeter tjock. Tanken var att man med denna kunde tilläggsisolera invändigt utan att krympa rumsvolymen. Men testet visade att teorierna inte höll. Folien var dyr och gav för lite effekt för att vara kostnadseffektiv. I stället satsade man på att enbart täta fönster och tak.

    Samarbetet med Umeå Energi gick ut på att, förutom minskad energianvändning, också satsa på egen förnybar energiproduktion. Resultatet blev Norrlands största solcellsanläggning på tak och balkonger i området, sammanlagt 2 650 kvadratmeter.
    – Ålidhemsprojektet ger oss stor trovärdighet, säger Lena Ahlgren, projektingenjör för förnybar elproduktion inom Umeå Energi.
    Man låg också helt rätt i tiden – under projektåren, sjönk priset på solceller dramatiskt, vilket gjorde satsningen kostnadseffektiv.
    – Vi lyckades tajma solcellernas ”break-through”, konstaterar energibolagets projektledare Jörgen Carlsson.
    Delegationer från andra bostads- och byggbolag, samhällsplanerare och politiker från Sverige och världen avlöser numera varandra på Ålidhem. Intresset för att bygga klimatsmart, inte minst i de gamla miljonprogramsområdena, är stort, och Ålidhem i Umeå har blivit det goda exemplet.

    Redan nu kan man konstatera att de flesta av de högt uppsatta målen infriats. I nybygget ligger energianvändningen 60 procent lägre än tidigare och när det gäller de 27 renoverade huskropparna har förbrukningen minskat med en tredjedel.
    Dessutom producerar solcellerna på taken 350 MWh el per år, vilket motsvarar 40 procent av fastighetselen i området.

    De boende bidrar också, sopmängden har minskat kraftigt medan återvinningen av papper, glas och annat har ökat markant.
    – Sammantaget sparar vi cirka 2 GWh per år och har minskat utsläppen med 400 ton CO2 per år. Utan att höja hyrorna med mer än i snitt åtta procent, säger Ann-Sofi Tapani stolt.

    När kommer resten av Ålidhem att följa efter?
    – Det klarar vi inte på egen hand. Renoveringen av 400 lägenheter tog fem år och kostade 200 miljoner. Bara på Ålidhem har vi över 3 500 lägenheter till, förutom flera tusen i vårt andra bestånd. Här behövs ett rejält stöd från statligt håll, säger hon och fortsätter:
    – Men vi har ju visat att det går. Om vi vill möta klimathotet är det smart att börja med just miljonprogrammet.

    Bertholof Brännström

    FAKTA: Hållbara Ålidhem

    – Ålidhem är en del av miljonprogrammet och byggdes under 60- och 70-talen.
    – Kommunala Bostaden äger närmare 4 000 lägenheter i området.
    – Ett pilothus där olika tekniker testades mot ett referenshus, utgjorde erfarenhetsbas inför upprustningen.
    – Förutom tätning av fönster och tak byggdes Norrlands största solcellsanläggning (2 655 m2) på tak och balkongräcken.

    1 kommentarer

    1. Rafael Ospino 2015-12-16

      KLIMATSMART? ENLIGT VEM?
      Klimatsmart, hållbart, grönt och förnybart. Ekosuperlativen flödar ymnigt i pressreleaserna som föregår var och varannat byggprojekt.
      Men klimatsmart är det väl enkom om det minskar växthuseffekten?
      Och det har vi ju inte en susning om utan att ha gjort en livscykelanalys. Solceller, exempelvis, omhuldas varmt av vissa politiska läger, men inte för att de skulle vara klimatsmarta – Sverige har redan en elproduktion som till 83 % är så gott som koldioxidfri, medan de sämsta solcellerna inte är stort bättre än kolkraft.
      Nu skall tillstås att mycket i Ålidhem verkar ha gjorts klokare än de oerhört kostsamma, och ofta förfelade, överrenoveringarna på andra håll.
      Men utan fakta vet vi helt enkelt inte. Därför känns rubriken felaktig – det som skulle kunna berättiga den; klimatredovisningen, lyser med sin fullständiga frånvaro i faktastycket i slutet…

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Nyheter ortsvis

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived