+
Åsa Regnér. Foto: Robin Wellström.
  • Jämställdhet – ingen present till kvinnor

    PUBLICERAD 2015-09-21 AV sverrirthor
    UPPDATERAD: 2015-09-22 17:45

    Textstorlek

    Dela med andra

    I dag behöver man inte längre förklara vad jämställdhet är. Åtminstone inte om man ska tro Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsministern som enligt utsago sitter i Sveriges och världens första feministiska regering. Blickar man ut över rummet under Business Arenas fördjupning i ämnet indikerar närvaron dock något annat – att alla ännu inte riktigt begripit vikten av frågan. Uppslutningen är god, men man får uppfattningen att fastighets- och samhällsbyggnadssektorn är en kvinnodominerad bransch.

    I verkligheten ser siffrorna annorlunda ut, med 34 procent kvinnor i börsbolagens styrelser och 27 procent kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper.

    Henrik Saxborn är vd på Castellum, ett av de bolag som hamnat på AllBrights gråa lista för bristande jämställdhet i ledningsgruppen. Han är förvånad över den långsamma utvecklingen.

    – När jag gick ut 1990 var vi hälften killar, hälften tjejer. Då trodde vi inte att framtiden skulle se ut så här. Det är inte ”good enough” att vi inte kommit längre och jag kan som man inte se vad som hände. Man blir ju självkritisk. Det viktiga på min post är att bidra till att det inte blir likadant för nästa generation.

    AllBrights vd Amanda Lundeteg är dock inte allt för bekymrad över fastighetsbranschen. Hon tror att branschen kommer att nå FN:s och EU:s jämställdhetsmål om 40/60 till nästa år. Om inte så kommer den att vara tvungen efter regeringens lagstiftning.

    – Vi har ännu inte jämställda styrelser i de börsnoterade bolagen, trots att det har hotats om kvotering ett tag. Är det inte 40 procent jämställda styrelser nästa år vill vi lagstifta. Nu har vi nått 30 procent, vilket inte är toppen år 2015, säger Åsa Regnér.

    Efter en handuppräckning blir det dock tydligt att få ställer sig bakom förslaget om kvotering. Amanda Lundeteg är en av dem som inte tror på lösningen.

    amanda lundeteg3

    Amanda Lundeteg. Foto: Robin Wellström.

    – Jag gillar hotet om kvotering. Men tittar man på Norge som införde kvotering för tio år sedan kan man se att antalet kvinnor på lednings- och ordförandeposter inte har ökat.

    Hon menar att ledningsgrupperna istället till exempel borde fokusera mer på arbetsplatskulturen.

    – Ska man leda människor bör man ha kunskap om dessa frågor.

    Förutom hot om kvotering finns en rad andra åtgärder att vidta för att balansera siffrorna.

    Eftersom det fortfarande är löneskillnader mellan män och kvinnor, vilket bland annat syns i pensionerna där kvinnorna i genomsnitt har 60 procent av männens, har den sittande regeringen medvetet valt att koncentrera jämställdhetsarbetet för att gynna kvinnornas ekonomiska situation. En annan åtgärd kommer att vara att genomföra en lönekartläggning varje år, istället för vart tredje år. En tredje kommer att bli att förlänga föräldraledigheten en månad för vardera förälder. Där försvinner nämligen många när de tar på sig det obetalda jobbet hemma.

    – Vi ska försöka sätta press runtomkring processen för att öka medvetenheten, berättar Åsa Regnér.

    Jämställdhetspolitik handlar alltså om att driva en fråga som ändrar och för hela samhället framåt. Och frågan gäller alla.

    – Jämställdhet är inte en present till kvinnor. Förstår ni? Det angår alla och man måste vända sig till män och pojkar och få dem, liksom kvinnorna, att ta ansvar för frågan. Situationen är ologisk och irrationell. Jag är leds på det här med att kvinnorna pratar för sig själva i nätverk, medan männen är de som driver och fattar beslut, säger ministern.

    Att det ser ut som det gör är inte annat än märkligt när kompetensen och viljan finns hos kvinnor, som dominerar många av utbildningarna runt om i landet och uppenbarligen söker sig till branschen. Åsa Regnér tror inte längre att det handlar om en kompetensfråga.

    – Förr förklarade man det med att kvinnorna saknade kompetens, utbildning, erfarenhet, födde barn för länge och allt möjligt annat som just kvinnor skulle förhålla sig till. Nu, många år senare när kvinnorna sedan länge uppfyllt kraven, har vi inte kommit särskilt mycket längre. Fler manliga nätverk borde diskutera dessa frågor. Kvinnorna har gjort vad de kan.

    Susanna Thulé

    1 kommentarer

    1. mårten rönström 2015-09-23

      Åsa Regner talar som hon har förstånd till. Dvs helt grundlöst. Kvinnor lika mycket som män gör sin yrkesmässiga karriärval helt självständigt. Att påstå något annat är faktiskt att idiotförklara alla yrkesverksamma kvinnor. Jag har under mer än fyrtio år följt kvinnors frammarsch inom tidigare mansdominerade branscher, främst givetvis bygg – och fastighetsbranschen. Och det har varit ett sant nöje att se hur denna bransch utvecklats kompetensmässigt, ledningsmässigt och sist men inte minst socialt i och med kvinnors inträde i denna. Att i detta läge vilja tillgripa tvångsmetoder som kvotering är anmärkningsvärt obegåvat och i grunden destruktivt. De manliga nätverk som till äventyrs finns kvar kommer sakta men säkert att tyna bort. Män är inte heller några dumskallar i fråga om att se till vad som är bäst för sina resp branscher. Det tar tid att bryta ner förlegade strukturer. Men låt det göra det då eftersom det skapar naturliga och accepterade förutsättningar för en optimal lösning av en viktig jämställdhetsfråga.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • På hockeyrinken blir prioriteringarna tydliga

    Krönikor En växande befolkning är inte sällan sammankopplat med ökad tillväxt. Det är i grunden något positivt. Samtidigt skapar fler människor också ökade behov. Dessa handlar om samhällsfastigheter såsom nya skolor och förskolor, men även simhallar, sporthallar, affärer samt kontor och andra arbetsplatser. För att inte tala om ishallar.

  • Investeringsstöd på 5,8 miljarder beviljat

    Bostäder Antalet beviljade investeringsstöd för hyresrätter har fördubblats enligt Boverkets senaste siffror. Totalt har nu 5,8 miljarder kronor beviljats i stöd till över 20 000 bostäder. 

  • “Stockholmshyra” för 60 000 bostäder

    Bostäder Stockholms stad inför en systematisk hyressättning för 60 000 lägenheter i de allmännyttiga bolagen. På tisdagen tecknade de berörda parterna en principöverenskommelse om hur systemet, som kallas Stockholmshyra, ska införas under de kommande åren. 

  • ANNONS
  • Tre aktörer utvecklar Carnegie Brygga

    Bostäder, Väst Hemsö, Riksbyggen och Robert Dicksons stiftelse har tillsammans vunnit en markreservation vid Carnegie Brygga i Majorna i Göteborg. 150 nya bostäder samt samhällsfastigheter ska byggas. 

  • ANNONS
  • Microsoft köper mark i norr

    Transaktioner – norr Gävle och Sandviken kommun säljer 130 hektar mark till Microsoft för totalt 269 miljoner kronor. Microsoft meddelar att förvärvet sker för att stärka bolagets närvaro i Europa och Norden. 

  • Hyran i Stockholm höjs med 2,35 procent

    Bostäder Under 2019 höjs den allmänna hyresnivån i Stockholms stad med 2,35 procent. Fastighetsägarna är inte nöjda, utan menar att hyresnivån i realiteten sänks med 0,25 procent (sett till inflationsprognosen). Hyresgästföreningen är inte heller nöjda – de tycker att höjningen är för hög.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived