+
  • Hållbara transporter till handelsplatser

    PUBLICERAD 2015-08-08 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2015-08-20 14:05

    Textstorlek

    Dela med andra

    Många handelsplatser är uppbyggda för att trafikförsörjas med bil. Hur rimmar det med ett hållbart samhälle? Och måste det verkligen vara så? Fastighetsnytt låter tre experter diskutera frågan.

    Ett exempel på en extern handelsplats är Kungens Kurva som ligger längs E4 i Huddinge kommun.

    För att få en samlad bild av resandet till Kungens Kurva och för att kunna planera för framtida trafik gjorde Huddinge kommun en resvaneundersökning 2012.

    En klar majoritet, 43 procent, av besökarna kom från Stockholm. 86 procent tog sig dit med bil, 1 procent åkte gratisbussen som Ikea tillhandahåller. Undersökningen visar också att det är många som åker bil mellan de olika butikerna och platserna inom Kungens Kurva.

    Av de som åkte bil kan cirka en tredjedel tänka sig att åka på annat sätt. 47 procent säger att de inte handlat något som gör att de måste åka bil.

    Med denna bakgrund borde det finnas utrymme att diskutera alternativa färdmedel.

    Nicklas Lord, strategisk trafikplanerare på Huddinge kommun anser att när handelsplatser utformas efter bilen exkluderas många människor.

    – Alla de som är ickebilburna. Jag upplever det som att man är sämre på att räkna på köpkraften hos denna grupp, det är lätt att man prioriterar den grupp som är störst, det vill säga de som tar sig dit med bil.

    Lars Backemar, handelsfastighetsexpert, är en annan auktoritet på området. Han tycker att det pratas för lite om hållbart resande till köpcenter men att det borde vara en naturlig del i samhällsutvecklingen.

    – Bilen minskar i betydelse, i alla fall i storstäder. Vad man skulle kunna göra för att minska bilåkandet till externa handelsplatser är en bra fråga. Många jobbar ju med att stimulera elbilar och miljöbilar. De som tar betalt för parkering skulle ju kunna erbjuda gratis parkering för miljöbilar, säger han.

    Beroende på läge
    Fredrik Bergström affärsområdeschef för WSP Analys & Strategi menar däremot att man måste ta med i beaktningen att folk kommer att åka och handla oavsett om det är vid en extern handelsplats eller om det är inne i en stadskärna. Alla bor inte inne i en stad, så antingen åker man ut till den externa handeln eller in till citykärnan, vilket i båda fallen genererar utsläpp.
    – Man kan ju vända på det och säga att stadskärnorna har ökat bilåkandet, handelns utbud har ju koncentrerats in mot centralorterna och det innebär att alla som bor runt omkring måste åka, säger han.

    Här håller Lars Backemar med och tar Täby centrum som exempel.
    – För 20 år sen var Täby centrum en extern handelsplats, idag är det en stadsdel. Den utvecklingen ser vi vid många handelsområden. Vid Frölunda torg har det förtätats med bostäder och vid Mörby centrum håller man också på att bygga bostäder, det handlar om att bygga blandstad.

    Hemtransporter
    För att underlätta för kunder som handlar mycket skulle köpcentren också kunna satsa mer på hemtransporter. Fredrik Bergström tar Ikeavaruhuset i Hamburg som ett bra exempel som visar på att kunder är beredda att lämna bilen hemma.

    – Här byggdes ett cityvaruhus med många parkeringsplatser, men det har visat sig att många går och cyklar dit och utnyttjar hemleveranssystemen. Varuhuset har dessutom specialcyklar som du kan låna och lägga varorna på. I städerna finns allt fler som inte har bil, man måste se till att nå de kunderna också, de har ju pengar, säger han.

    Teknisk utveckling
    Backemar, Bergström och Lord är alla inne på att den tekniska utvecklingen är en del i att lösa problematiken med transporter.

    – Man ska inte underskatta den tekniska utvecklingen: vi släpper ut allt mindre, elbilar utvecklas och det händer mycket, säger Fredrik Bergström.

    – Dagens samhälle ska byggas mot mer ickebilberoende. Vi bygger mer hållbart, konsumenterna tenderar att åka mindre bil, köper bilar som är bränslesnåla. Bilen är ett viktigt hjälpmedel i vardagen, samtidigt som bilen blir mindre farlig i och med den tekniska utvecklingen, säger Lars Backemar.

    Nicklas Lord tycker ändå att det krävs hårdare tag mot bilismen.

    – För att nå de uppsatta klimatmålen, IPCC:s mål som Sverige skrivit under, räcker det inte med att bara förlita sig på teknikutveckling, det behövs också en bilsnål planering, det räcker inte med att alla kör elbil, säger han.

    Hållbartresande

    Hur ser det ut om 20 år?
    Det måste finnas långsiktiga mål och strategier för ett hållbart samhälle. Men samtidigt är det svårt att förutsäga hur samhället kommer att formas om, det som är självklart idag var kanske svårt att föreställa sig för 20 år sedan. Detsamma gäller framtiden.

    – Om vi backar 20 år så fanns inte alla kedjor som vi tar förgivet idag som Media Markt, bara 20 år framåt kommer det att hända en hel del, det kommer att bli mer avancerad e-handel, varor kommer att distribueras på ett mycket mer kollektivt sätt, säger Fredrik Bergström.

    Han nämner samtidigt att människor vill träffas och inte bara sitta hemma framför datorn och e-handla.

    – Jag tror inte att handelsplatserna kommer att ha försvunnit i framtiden, däremot kommer de att ha transformerats till mötesplatser med mer fokus på restauranger och kaféer, säger Fredrik Bergström.

    Staden förtätas och Lars Backemar tror att det på sikt kommer att byggas handelsanläggningar närmare där folk bor.

    – För att underlätta människors vardagsliv kommer det att bli enklare och gå snabbare att komma till butikerna. Plus att det på så vis blir hållbarare, säger han.

    Fredrik Bergström tror på att skapa rätt förutsättningar för den moderna handeln där folk vill bo centalt. Han kallar det kommersiell stadsutveckling.

    – Var rädd om fasaderna men blås ut insidan. Gör fyrkantiga lokaler så att hyresgästerna kan lägga upp det som de vill ha det. Var inte rädd för att förtäta, så att många har nära. Gör fler Liljeholmen, det är bra exempel. Man tog ett center som var helsunkigt och trist och gjorde ett lättillgängligt köpcenter med tvärbana och tunnelbana.

    Vems är ansvaret?
    När det kommer till ansvarsfrågan; vem är det egentligen som bär ansvar för att utsläppen minimeras i folks resande fram och tillbaka till handelsplatser finns det inget givet svar. Politiker, samhällsutvecklare, trafikplanerare, fastighetsägare och allmänhet har alla sin del i utvecklingen.

    – Jag tycker att det är jättesvårt. Dels är det ett kollektivt ansvar, men hållbart resande är också upp till var och en; att ta sitt eget miljöansvar. Just det här med att åka kollektivt till handelsplatser är inte så lockande för många, du har ofta hela familjen med och mycket varor att bära, det är inte ett alternativ om systemet inte är väldigt väl utbyggt, säger Lars Backemar.

    Och Fredrik Bergström håller med.

    – Det finns mycket trafikplanerarna kan göra, om man lägger en busshållplats 200 meter från entrén, är det då regn om man ska åka buss med papperskassar, så fungerar det inte så bra. Bussar behöver vara mer eller mindre i entrén, säger han.

    Med Kungens Kurva som exempel menar Nicklas Lord att det är ett samarbete mellan kommunen och alla aktörer i området för att skapa förutsättningar för en hållbar handel, då inkluderat resande till och från.

    – Vi arbetar med många saker samtidigt, det finns inte bara en avhjälpande faktor. Det går att påverka människors val i hur man reser bättre. I samband med åtgärder, som förbättrade cykelbanor eller utbyggd lokaltrafik kan man köra informationskampanjer, säger Nicklas Lord.

    Lagstiftning
    Andra länder har helt enkelt lagstiftat mot externa handelsplatser. I Danmark infördes för några år sedan en ny plan- och bygglag som förbjuder etablering av köpcentrum utanför stadskärnorna. Även Norge och Finland har lagstiftning som sätter stopp för den här typen av etablering.

    – Under åren har det diskuterats politiskt om förbud mot extern handel. Sverige har en ganska liberal etableringspolitik, det går att bygga ett modernt samhälle där det även finns utrymmer för bilen, säger Lars Backemar.

    Matilda Lann

     

     

     

     

    Text och foto:
    Matilda Lann, reporter

     

     

    3 kommentarer

    1. Janne Sandahl 2015-08-10

      Bra resonerat
      Janne

      Reply

    2. […] Många handelsplatser är uppbyggda för att trafikförsörjas med bil. Hur rimmar det med ett hållbart samhälle? Och måste det verkligen vara så? Fastighetsnytt låter tre experter diskutera frågan. Ett exempel på en extern handelsplats är Kungens Kurva som ligger längs E4 i Huddinge kommun, skriver Fastighetsnytt på sin hemsida. […]

      Reply

    3. Lasse 2015-08-10

      Kollektivt ansvar för kollektivtrafik till handelsplatser kanske är lösningen som på Väla i Helsingborg. Här finns kanske Sveriges coolaste busshållplats.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived