+
Michael Diamant pekar på en byggnad i typisk klassisk tradition, med en tydlig sockelvåning och mindre fönster högst upp.
  • Var det bättre förr?

    PUBLICERAD 2015-06-12 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2015-06-16 08:24

    Tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, 2015

    Textstorlek

    Dela med andra

    Den moderna arkitekturen stöter på motstånd. Två Facebook-grupper som växer dagligen är kritiska mot alla de ”fyrkantiga lådor” som byggs i Sverige idag. Michael Diamant, en av grundarna, menar att den svenska arkitekturen har blivit en klubb för inbördes beundran.

    Arkitektur är och förblir mycket ideologi. Michael Diamant berättar om alla 30-tals diktatorer som gillade klassisk arkitektur, med romarriket som ideal. Hitler gillade klassisk arkitektur liksom Stalin, och båda avskydde den tidens framväxande modernism inom konsten och arkitekturen. Därför kom en motreaktion mot dem, att allt de tyckte om skulle göras tvärtom.

    Michael Diamant är bemanningskonsulten som brinner för den klassiska stilen inom arkitektur. För en tid sedan startade han Facebook gruppen ”Nyproduktion i klassisk stil”, där man uppmärksammar nutida arkitektur runtom i världen och visar alternativ till ”fyrkantiga lådor”. I skrivande stund har gruppen 1 851 medlemmar. Dess systergrupp ”Arkitekturupproret – det finns alternativ till fyrkantiga lådor”, har nästan 2 200 medlemmar.

    – Det finns många som är kritiska och som inte trivs här, med internets hjälp kan man lätt titta på bilder och se hur det såg ut förr. De flesta svenska städer är helt förstörda ur ett skönhetsperspektiv om man jämfört med hur det har varit. Våra medlemmar vill ha en förändring, man vill helt enkelt ha långsiktigt byggande. Ett byggande som talar med hjälp av symboler och utsmyckning. Och ja, ett byggande som är vackert, vilket de flesta inte upplever att dagens svenska byggande är.

    Michael gestikulerar vilt när vi går längs Stockholms gator. Han pekar på olika fasader och pratar om vad som är fint och vad som är fult. Han menar att arkitekturen i Sverige har blivit en klubb för inbördes beundran, där modernistiska arkitekter ritar för andra, likasinnade arkitekter. Han ser stora skillnader mot andra länder, där det finns många nutida arkitekter som ritar i klassisk tradition.

    – I andra länder finns en pluralism i byggandet, där den moderna arkitekturen lever sida vid sida med den klassiska traditionen. I Sverige gör vi bara en sak i taget. Här är alla arkitekter modernister och man tillåter inte någonting annat att komma fram. Historiskt sett känns det som att det är så det har varit i Sverige. Exempelvis runt 1930, när vi plötsligt gick från att ha byggt i bara nordisk klassicism till att alla arkitekter började rita funkis över en natt. Det kvittar vad allmänheten tycker – arkitekterna ritar inte för de som ska bruka byggnaderna, utan för varandra.

    ”Alltför enkelspårig retorik”
    Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter, menar att Michael Diamant och Facebook-grupperna drar alltför generella slutsatser, alldeles för snabbt. Han menar att de har en alltför enkelspårig retorik, och att det exempelvis inte alls ser särskilt annorlunda ut i andra länder. Han tycker också att kritiken är missriktad.

    – De riktar in sig på arkitekter, att de ritar tråkiga byggnader. De vill ha klassiska byggnader, men glömmer bort att det inte är arkitekterna som själva bestämmer. Beställaren beställer något av arkitekten, som kommunen sedan säger ja eller nej till. Man gör det för lätt för sig.

    Michael definierar den klassiska traditionen inte som en stil utan som en filosofi, ett ramverk med regler för hur en byggnad ska uppföras. Det ska finnas en symmetri och harmoni i hur man exempelvis delar upp fasaden. Han hänvisar till äldre byggnader i Stockholm, där man tydligt ser en sockelvåning med en markering uppåt, och en översta våning med mindre fönster än övriga våningar.

    – Det är väldigt genomtänkt, hur vi människor uppfattar gatan och håller blicken, med ett naturligt avslut på byggnaden. Det är en lång kunskapstradition med en hög förståelse för människan och hur vi uppfattar rum och miljö. 1945 bestämde vi oss plötsligt för att, ”nej, allt som är gammalt får vi inte lära oss något av”, vilket är helt befängt om man tänker efter.

    Saknar äldre byggnaders uttryck
    Michael vänder sig mot den moderna arkitekturen med glas, stål och fyrkantiga former. Han menar att dagens arkitektur inte säger något om vår samtid medan äldre arkitektur berättar en historia.

    – Vad säger en kal byggnad? En slät yta? Det säger ju ingenting. Hela vår samtid, som är väldigt rik och intressant, bygger byggnader som inte säger eller uttrycker någonting. De är funktioner och de rivs när funktionen inte behövs längre. Ingen uppskattar när det föreslås att ett hundra år gammalt hus ska rivas, eftersom byggnaden utöver sin funktion uttrycker något. Men det blir aldrig några protester när man river byggnader från 60-, 70- eller 80-talet. Det är just för att de byggnaderna bara är funktioner, det har inget annat värde en det exakta syfte de uppfördes för. En klassisk byggnad kommer man alltid att hitta ett annat användningsområde för eftersom byggnaden utöver att den är vacker, i sig är ett intressant tidsdokument som visar tidens ideal och förhoppningar.
    Tobias Olsson menar det visserligen stämmer att människor gillar gamla miljöer. Men han tror att det finns fler orsaker till det än just den gamla stilen.

    – En orsak till att människor uppskattar äldre miljöer är just att de är gamla. De har blivit brukade och nyttjade under lång tid. Dessutom ligger de ofta centralt, och det är inte bara stilen som folk gillar, utan även de ofta fina detaljerna, att de är omgivna av gamla fina torg, hantverket och den stora variationen – och det är möjligt att åstadkomma även med en modern stil.

    Han menar vidare att även arkitekter i mångt och mycket är trötta på ”vita lådor”, men att det handlar mer om beställarens ambition. Att det går att ha ett gediget hantverk och omsorg om detaljer även i modern arkitektur håller han med om, men någon ska vilja betala för det.

    – Den stora kvantiteten med bostadshus kan lätt bli tråkiga lådor om det inte finns en ambition från början från byggherren och kommunen. Om man exempelvis ser hur det byggs på i vissa nya stadsdelar, kan jag inte annat än att hålla med om att arkitekturen ibland inte blir så bra som den hade kunnat bli, speciellt när det gäller bostadshus, säger Tobias Olsson.

    Han tycker också att det är svårt att definiera modern arkitektur enbart som ”fyrkantiga lådor”

    – Självklart finns det trender, men om man exempelvis ser till de arkitekturpriser vi delar ut, ser man hur extremt mycket formen och gestaltningen varierar, säger han.

    Mer hållbart med vackra byggnader
    Michael Diamant håller med om det skulle vara dyrare att bygga i klassisk tradition. Han menar dock att det skulle betala sig på sikt, då människor enligt honom har högre betalningsvilja för vackra byggnader som har en identitet.

    Jag frågar honom om han inte tycker att det kan finnas en poäng i att bygga ”fyrkantiga lådor” om det exempelvis kan lösa bostadsbristen snabbare.

    – Det skulle ta lika lång tid, eller det skulle vara en marginell skillnad. När du idag bygger i klassisk tradition är det inte en massa stenhuggare eller något sådant. Dessutom har byggnaden bättre värdeökning över tid. Sen är det mer hållbart. Bygger du något med ett uttryck som människor vårdar, trivs med och älskar, då kommer det inte att rivas efter 30 år, som händer med alla lådor vi uppfört de senaste åren.

    Maria Nordlander

    10 kommentarer

    1. Jens Erneholt 2015-06-18

      Jag respekterar din kamp och passion Michael Diamant, du skall ha cred för den. Du säger det som många vill säga och det berör oss alla även om vi inte vill. Våra boende är en sån stor del av våra liv att fler borde engagera sig i denna fråga. men som i många andra branscher är det “lowest bidder” som får bygga. Det är inte många fastighetsägare/beställare som vill betala för det extra lilla fina som gör huset mer levande. Som husbyggare skall jag göra vad jag kan. Bra jobbat Michael !!

      Reply

      • Michael Diamant 2015-06-19

        Kostnader är självfallet viktigt men är det verkligen dyrare att göra en klassisk fasaduppdelnining och ge en byggnad “klassiska” proportioner? Jag tror inte det och hur som helst finns betalningsviljan. Varför annars skulle det vara så stort i exempelvis Tyskland? Lika lite som här bygger de ju av altruistiska skäl!

        Reply

    2. Rolf Löfström 2015-06-17

      Stadsbiblioteket, Sydneyoperan och Eiffeltornet har två saker gemensamt: det var våldsamma protester när de byggdes samt de är de mest välbesökta och fotograferade husen i sina respektive städer. Verklig kreativitet gör ont och är ingen feelgood verksamhet som professor Alf Rehn skriver i sin bok Farliga idéer. De bästa husen är de som rör om i våra huvuden och först förbryllar men älskas efter ett tag.

      Reply

      • s 2015-06-18

        “En orsak till att människor uppskattar äldre miljöer är just att de är gamla.”

        Det där är bara så himla ointelligent sagt.

        Reply

      • Michael Diamant 2015-06-19

        De bästa husen är snarare de som skänker skönhet och harmoni till sin omgivning. Effektsökeri är en del av den modernistiska plågan som förstör vårt stadsrum.

        Reply

    3. Benjamin Hedlund 2015-06-16

      Håller med Michael Diamant till fullo.
      Tycker det är sorgligt med den likriktning som sker i dagen byggproduktion dessutom är det så låg kvalité med isolering som sticker ut mellan puts och betong eller från försterkarmar. Fasader av någon slags lättbetong som spricker efter att barn kört in med cykel och rinningar som färgar fasaderna svarta. Sedan är det inte bara alla fyrkantiga lådor som är fula. Det nya projektet “Könsjukdomshuset” i Gubbängen av Utopia är fruktansvärt.
      Sankt Eriks-området däremot verkar lyckat?

      Reply

    4. Michael Diamant 2015-06-15

      Att vara för klassisk tradition (märk väl inte stil) har inget med att vara bakåtsträvande att göra utan snarare att man accepterar att det inte är särskilt begåvat att slänga en 2000-årig kunskapsbank på sopptippen. Ingen skulle ju kalla det för bakåtsträvande att använda sig av algebra bara för att det uppfanns på 900-talet. Gällande stil kan man ju exempelvis ta vid där art decon slutade? För inget säger ju att man måste använda sig av gamla stilar även om det är helt ok för mig.

      Nåväl, Tobias Olsson har fel när han säger att situationen inte skiljer sig i andra länder. Det var av just den anledningen som jag startade “Nyproduktion i klassisk tradition” för att visa hur stort klassisk tradition är i andra länder och hur märkligt det är att det inte nått Sverige som anser sig vara i framkant med det mesta.

      Reply

    5. Rafael Ospino 2015-06-15

      ÅSIKTSFASCISM?
      Smaken lärer ju vara delad. Inte för att jag själv älskar allt som nutidens arkitekter skapar, men accepterar att andra kanske uppskattar det.
      Många av de Stockholmsbyggnader som Facebookgrupperna vurmar för tillkom trots mycket hårt motstånd från bakåtsträvare. Operan sågs som “en trave cigarrlådor”, Stadsbiblioteket “en nipperask på en skokartong, och stadshuset, ja det får läsaren räkna ut själv…
      Idag börjar allt fler se skönhetsvärdet i även miljonprogrammets allra mest betonggrå förorter, och protesterna mot att dessa byggs om till postmodernistiska Germaniapastischer växer i styrka!

      Reply

      • Lars 2015-06-17

        Vem ser skönheten i miljonprogrammets betonggrå förorter?? Ingen. Ingen söker sig frivilligt till dessa miljöer. Vi har idag 50 års erfarenhet av den stil som miljonprogrammet sjösatte. Ytterst få, för att inte säga inget är speciellt uppskattat idag. Varför fortsätter arkitekter och kommuner då i samma spår?? Vi har 50 års erfarenhet att luta oss tillbaka på. Det blev inte lyckat!! Jo, kommunerna fortsätter för att de får inga andra förslag från arkitekter/ byggfirmor!!! Vilka miljöer älskar folk och belånar sig upp över öronen för att få bo i??? Bygg mer sådant som folk verkligen vill ha! (och med folk menar jag oss vanliga människor)

        Reply

      • Anna Gustin 2015-07-02

        Det är knappast någon som lider av dagens arkitektur som protesterar mot Kungliga Operan eller Sthlms Stadsbibliotek (endast när man vill förvanska dem). Åsiktsfascism är vi medborgare utsatta för uppifrån, från partipolitiken – som tycker att de kan göra vad de vill med våra skattepengar OCH levnadsmiljöer.
        När kommuner ska göra reklam för att locka turister till sina städer, byar och kommuner – så skulle ingen komma på tanken att avbilda områden som ser ut som Kista eller dagens kopia-byggnationer som “Nya Sjöstaden” som byggs likadant överallt. Däremot alla små kvarvarande pittoreska miljöer hamnar i alla turistsammanhang. Partipolitikerna i var och varannan kommun är rena rama hotet mot vår existens. Inte bara att de förstör våra levnadsmiljöer i sin iver att ÖKA TILLVÄXTEN utan också för att just ökad tillväxt är detsamma som ökad girighet…vilket i sin tur är detsamma som ökad rovdrift på vår enda planet.
        Att vårda, renovera och rusta däremot – är miljövänligt, klokt och samhällsekonomiskt det enda rätta. NÄR det måste byggas nytt – så ska det inte vara för att byggbolagen, bankerna och börsen ska gynnas! Vi nästa val: Välj bort det gamla partipolitiska systemet, hjälp till att bygga ett mer verkligt demokratiskt politiskt system, som Direktdemokrati! Hade vi det…då skulle byggande börja se annorlunda ut!

        Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Per Bolund blir ny bostadsminister

    Valåret 2018 I den nya regeringen lämnar bostadsfrågorna näringsdepartementet och flyttas istället till finansdepartementet, under ledning av Per Bolund (MP) – något branschen initialt reagerar positivt till. Samtidigt inrättas ett nytt infrastrukturdepartement.

  • Klövern hyr ut i Köpenhamn

    Uthyrning Klövern har tecknat två hyresavtal i Köpenhamn. Bolaget hyr ut cirka 3500 kvadratmeter kontorsyta till AP Pension. Dessutom hyr TUI Danmark cirka 970 kvadratmeter i fastigheten kallad Codan-huset.

  • Flertal rekryteringar för Croisette

    Rekrytering Croisette utökar transaktions- och värderingsteamet i Malmö samt anställer till uthyrningsverksamheten i Göteborg. Även ett flertal juniora tjänster har tillsatts i Stockholm och Malmö.

  • ANNONS
  • Ny koncernchef på Scandic

    Hotell Jens Mathiesen tar över som vd och koncernchef i Scandic Hotels Group och efterträder därmed Even Frydenberg.

  • ANNONS
  • Grodhopp mot utveckling – en osäker strategi

    Fastighetsmarknad Där Europa, USA och Ostasien gått från jordbrukssamhälle via industrialisering till tjänste- och IT-åldern vill dagens utvecklingsländer skynda på processen rejält. Genom leapfrogging – ”grodhopp” – vill man gå direkt till den senaste tekniken. Men det finns kritik mot strategin.

  • Fler bostäder i Ängelholm

    Bostäder Midroc har, tillsammans med Wingårdhs Arkitektkontor, vunnit en markanvisningstävling i Ängelholm. Planen för området är att skapa en ny mötesplats med nya bostäder och utveckling av den nuvarande Parkskolan. 

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived