+
Josefina Oddsberg.
  • “Att ignorera problemen är idioti”

    PUBLICERAD 2015-05-21 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2015-05-25 08:45

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR

    Klimatförändringar, urbanisering och bostadsbrist är en svår ekvation. Kanske kan bin vara svaret.

    2008 startade Josefina Oddsberg och Karolina Lisslö den ideella föreningen BeeUrban. Fröet såddes vid ett studiebesök till Stora Skuggan, ett naturområde precis utanför Stockholm, fick de veta att det råder brist på pollinatörer.

    – Jag har en humletatuering som jag gjorde när jag var 18 år, så det är någonting som är förutbestämt antagligen, även om jag inte var medveten om det då, säger Josefina Oddsberg, VD på BeeUrban.

    Två av BeeUrbans bikupor.

    Två av BeeUrbans bikupor.

    Anledningen till att de valde att satsa på just bin är att de är ganska lätta att ta hand om. Man började med att ställa ut bikupor i just den park där de varit på studiebesök, och tanken sedan att man skulle inspirera andra att göra likadant.

    – Men det gick för långsamt. Det är ett stort åtagande, man måste vara hemma på sommaren och sådär.

    Så 2011 startade de istället ett aktiebolag, som de började jobba med på heltid. Idén är att företag blir faddrar, och får bikupor utsatta på sina terrasser, tak eller balkonger. En kupa kostar 60 000 kronor. För det får man en kupa, underhåll av den, föreläsningar och sin egen honung.

    Biskötare tar hand om bina.

    Biskötare tar hand om bina.

    Intresset från fastighetsägare har varit stort. Bland annat är Aspholmen Fastigheter, Brostaden, Fabege, Einar Mattson och Fastighetsägarna faddrar till bikupor utställda i Stockholm.

    – Från näringslivet får vi ofta frågan om det går att sätta ett värde på vad vår pollineringstjänst. Men det är svårt, det går inte att mäta eller följa en pollinering från ett bi till ett grott frö. Vi får bara be folk att lita på oss och tro på att det är viktigt.

    Att utnyttja taken på andra sätt än tidigare verkar ha blivit något av en trend. Trädgårdar, rekreationsytor, solceller och odlingsytor på höga höjder blir allt mer populärt.

    – Men det finns en viss risk med att bara fokusera på tak. För det första trivs inte alla arter så högt upp som de nya byggnaderna är. Om man förtätar för mycket genom att ta bort grönområden i marknivå, går det inte att kompensera genom att ha gröna tak. De gröna taken är dock ett jättebra komplement, inte minst för människorna.

    De viktiga små bina.

    Bin är en viktig pollinatör som gör att naturen kan froda och växa. Mycket av det jordbruk som produceras idag är dock besprutat, vilka gör att bisamhället får det allt tuffare.

    – I exempelvis USA förlitar man sig helt på honungsbin, eftersom man har besprutat bort i stort sett alla sina vilda bin. Dessutom har man stora monokulturer där det växer samma gröda, så när det har blommat finns det ingenting kvar för bina att äta och de svälter ihjäl. Försvinner bina får vi ett jättetråkigt utbud av saker att äta, främst på frukt- och grönsakssidan.

    Förutom bekämpningsmedel gör även klimatförändringar det svårt för bina, som är väldigt präglade av var och hur de bor. Som exempel tar Josefina upp en artikel hon läst om att hälften av alla honungsbin dött under sommaren och vintern. Att många dör på vintern är vanligt, men att de dör på sommaren är väldigt ovanligt. Det gör det också svårt för de som tar hand om bin – rutinerna som följer årstiderna måste plötsligt förändras.

    – Vi måste anpassa oss snabbt nu, hur hjälper vi dem för att det inte ska bli kaos? Det är ett reellt problem.

    Vissa forskare pekar dock på att bisamhällena inte alls minskar, utan att de är lika stora nu som förr. Men det är enbart biodlarnas förtjänst, menar Josefina. Biodlarna ser till att det blir fler bin, genom att dela på samhällen som klarat vintern.

    – Men att ignorera problemet med att det är så många bin som dör är fullständig idioti om du frågar mig. Dessutom behöver vi fler bin när matbehoven ökar och vi behöver mer pollinering.

    blomma och kupa

    Bikuporna står bland blommande äppelträd.

    Bin är nödvändiga för grönområdens fortsatta existens. Bin är en så kallad nyckelart i ekosystemen. Josefina menar att Sverige skulle kunna vara ett föregångsland om vi ville.

    – Stockholm är en grön stad, men våra grönområden är ganska fattiga. Det är mycket gräsmatta, vilket inte gör så mycket för djurlivet. Vi måste ha mer heterogena parker och fokusera mer på habitat och kvaliteter som gynnar nyttodjuren.

    I början kunde de stöta på motstånd när folk tyckte att det var dumt att ta in en massa bin i staden.

    – Ofta handlar det som är negativt om okunskap och att folk är rädda. De tror att det är som i Kalle Anka där jordgetingar jagar honom så att han måste hoppa i plurret. Men det är saker man måste arbeta in, och det har varit en ganska lång inkörsport. Men nu får vi sällan negativ feedback, även om folk ibland inte förstår och ifrågasätter.

    Arbetet handlar om att sudda ut gränserna mellan stad och land, både för människor och djur. Med en ständig urbanisering uppstår ett kunskapsglapp där människor tappar sin relation till naturen, och kanske också sin affektion för den.

    – Vi arbetar för att stadsmänniskan ska kunna uppleva naturen och förstå den på ett annat sätt än vi gör idag. De flesta av oss bor i städer och förstår inte hur naturen fungerar. Om vi inte vet hur det fungerar kan vi inte fatta beslut som är bra när det handlar om att ta hand om de resurser som vi har kvar. Har man ingen upplevelse eller affektion för naturen är det svårt att skärpa sig och göra bättre, tror vi. Men om vi kan sudda ut gränserna mellan stad och land och återintroducera naturen i staden så tror jag att vi har kommit ganska långt.

    josefina väg

    Josefina Oddsberg påväg mot bikuporna.

     Maria Nordlander

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Hönan, ägget och vi andra

    Krönikor Den senaste artikeln jag läste handlade om befolkningsutvecklingen i Stockholm. Till synes obeskrivligt tråkigt, men besöket provocerades fram av Regionplanekontorets senaste statistik som visar ett trendbrott – att befolkningen i Stockholms län för första gången på länge minskade under 2018. Mild panik utbröt hemma hos undertecknad då dennes analyser i det dagliga arbetet ofta grundar sig i just befolkningsökningen, skriver Bojan Ticic.

  • Christer Larsson lämnar – ersättare klar

    Rekrytering, Syd Christer Larsson lämnar jobbet som stadsbyggnadsdirektör i Malmö i sommar. Marcus Horning, som idag har motsvarande roll i grannkommunen Lund, föreslås bli hans efterträdare. 

  • Convendum växer i Stockholm

    Uthyrning Convendum har tecknat två nya hyresavtal om totalt 11 200 kvadratmeter i Stockholm. Bolaget utökar sin etablering i Umami Park, i Sundbyberg och hyr ytterligare 6200 kvadratmeter. Dessutom etablerar bolaget en ny enhet om 5000 kvadratmeter på Kungsholmen.

  • ANNONS
  • Kronan rasar efter Riksbanksbesked

    Börs, Ekonomi Kronan försvagas kraftigt på torsdagen efter att Riksbanken lämnat räntan oförändrad och meddelat att man skjuter kommande räntehöjningar på framtiden. Risken är stor att kronan fortsätter tappa mark framöver.

  • ANNONS
  • Riksbanken skjuter upp höjning

    Börs, Ekonomi Riksbanken lämnar räntan oförändrad på torsdagen och skjuter upp tidpunkten för nästa höjning till i slutet av året eller i början av nästa år. Därefter väntas ökningstakten bli lägre än vad som angetts tidigare.

  • Rekord för Platzer

    Börs Platzers förvaltningsresultat ökade 20 procent i det första kvartalet till den högsta nivån någonsin för ett enskilt kvartal. Förbättringen var främst ett resultat av ökade hyresintäkter.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived