+
Tone Bekkestad
  • Den här gången kan det bli annorlunda

    PUBLICERAD 2015-04-16 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2015-04-17 16:12

    Krönika ur Fastighetsnytt nummer 2, 2015

    Textstorlek

    Dela med andra


    Förra året blev det varmaste någonsin. Vad kan vi förvänta oss av de internationella klimatförhandlingarna i Paris i december 2015? Kommer vi att få se ett nytt misslyckande – en ny verkningslös kompromiss – eller tyder USA:s och Kinas prat om utsläppsminskningar på att något verkligen håller på att hända? Och vad betyder den billiga oljan för gröna alternativ och förnybar energi?

    Ledande företag och investerare inser att eftersom klimatförändringar är en av de största riskerna vi står inför, är övergången till en koldioxidsnål ekonomi det enda sättet att säkra en hållbar ekonomisk tillväxt och välstånd för alla. Det är en utmaning, men samtidigt är det en av våra största ekonomiska möjligheter. Företagen har potential att utlösa en våg av innovationer inom koldioxidsnål teknik, minska energiförbrukningen samt skapa nya produkter och tjänster. Det ökar i sin tur sysselsättningen, om rätt politik är på plats. Ett globalt klimatavtal är nödvändigt för att ge de nationella regeringarna möjlighet att införa en tuffare politik för att minska utsläppen, utan att riskera den internationella konkurrenskraften. En överenskommelse i Paris är tänkt att säkerställa att varje nation utlovar sitt eget “nationellt fastställda bidrag” för tiden efter år 2020.

    I november 2014 lovade USA och Kina att gemensamt motverka klimatförändringarna genom att ”peaka” utsläppen till 2030, eller ännu tidigare om möjligt. En vecka senare gick Kina ut offentligt och sa att de har som mål att nå toppen på sina kolutsläpp till 2020. Det är första gången Kina har angett en tidpunkt för när de ska böja sin utsläppskurva. Överenskommelsen mellan världens två största ekonomier ökar sannolikheten för en överenskommelse i Paris. Det kan vara genombrottet som ”pushar” andra länder att minska sina utsläpp, och början på en ny era för olja, kol och gas. Enligt Citigroup kan effekterna av avtalet medföra inkomstförluster för de stora olje- och kolbolagen motsvarande 33 miljarder SEK under de närmaste 15 åren. Det är den inkomstförlust som förväntas allt eftersom efterfrågan på olja avtar genom att motorer blir effektivare, fler väljer elbilar och att förnybar energi används istället för kol.

    Även inom näringslivet händer det saker. Tusentals av världens mest inflytelserika företag och investerare har tillsammans bildat koalitionen We Mean Business. Det är en gemensam plattform för att åstadkomma en mer ambitiös klimatpolitik, djärvare klimatåtgärder och för att få fler företag att ta ställning. Ett talande exempel är världens största PR-firma, Edelman, som nu avslutar sitt lukrativa kontrakt med USA: s mäktiga oljelobby (API).Avtalet var tidvis värt mer än 10 procent av företagets globala intäkter, så det var inget enkelt beslut. Under 2014 märkte Edelman av växande offentliga påtryckningar på grund av sina kopplingar till företag som producerar fossila bränslen och industrigrupper som medvetet har bidragit till felaktig information om klimatförändringar. Dessa kopplingar försatte Edelman i en obekväm position i förhållande till många andra kunder.

    Tidigare har fallande oljepriser slagit hårt mot förnybara energikällor. Med oljepriser som slår sexåriga bottenrekord skulle man kanske kunna tänka sig att det påverkar utbyggnaden av förnybar energi och det man brukar kalla cleantech. Den här gången tror jag att det kan bli annorlunda. En viktig anledning är att sol inte konkurrerar med olja. Olja används mest till transport. Solkraft används för elproduktion. Priserna på solenergi förväntas falla, och 2050 förväntas solenergi vara den största globala energikällan. Allt eftersom elpriserna ökar, att priset på solenergi faller och att en ökad efterfråga på el lägger press på elnäten kommer allt fler människor att överväga möjligheten av att producera egen el. Kostnaderna för solenergi har drivits ner dramatiskt dels tack vare förbättrad teknologi, dels på grund av att ekonomiska stormakter (USA, Kina)har skalat upp satsningen på solenergi. I många delar av USA konkurrerar numera priset på sol med priset på fossila bränslen.

    Historiskt har billig olja lett till att försäljningen av elfordon minskar, men tiderna har förändrats. Enligt Bloomberg New Energy Finance (BNEF) ökade den globala försäljningen av elfordon med 30 procent under 2014. Lägg till Teslas planer på en megafabrik för massproduktion av elbilar. Produktionen väntas vara uppe i hela 500 000 elfordon år 2020.Med volymproduktion av litiumjonbatterier väntas kostnaden för batterier reduceras med mer än 30 procent. Förra året var investeringarna i förnybar energi de högsta sen 2011, med 2 600 milliarder SEK investerade i sektorn.

    Synen på förnybara energikällor har förändrats kraftigt under det senaste decenniet på global nivå. I dag ses inte förnybara energikällor enbart som energikällor, utan även som verktyg som man kan använda för att ta itu med andra avgörande frågor. Det handlar om att förbättra energisäkerheten, minska negativa hälso- och miljökonsekvenser, minska utsläpp av växthusgaser, skapa nya arbetstillfällen, minska fattigdomen och öka jämställdheten. Inga dåliga ”bi-effekter” med andra ord!

    Tone Bekkestad
    Meteorolog

    7 kommentarer

    1. Lars Cornell 2015-04-17

      Vinden är ren, men el från vindkraft är det skitigaste och dyraste av alla alternativ. Det går åt 50 gånger med av jordens resurser som betong, stål, koppar, plast, neodym mm än för kärnkraft och då kan kärnbränslet och växellådsoljan vara inräknad. Dessutom skövlas tusen gånger mer landskapsyta.

      Människor plågas, blir förtvivlade, sjuka och fattiga av vindkraft som vi inte ens behöver. Vi har nämligen överskott på el, det finns inga förbrukare/köpare av mer el.

      Nu behövs mer sans och mindre politisk patos, ordlekar och floskler.

      Reply

      • Anonym 2015-04-17

        Man blir så trött på Lars Cornells floskler…

        Tack Tone för en sammanfattning av läget. Låt inte lögnare och bluffmakare som Lars Cornell stoppa ditt informationsarbete.

        Reply

        • Evert Andersson 2015-04-18

          Det är ju tyvärr så att den som har rätt här är Cornell. Att Paris skulle bli en framgång för alarmisterna är föga troligt. Tack och lov. Bric-ländernas prioritering är att resa sina folk ur fattigdom och elände och det ska vi inte ta ifrån dem. Tyvärr Tone. Jag har gillat dej, men nu har Du gått på en myt. Inte ens den inledande meningen är oomtvistat korrekt.

          Reply

          • Anonym 2015-04-19

            Jag skulle också önska att det vore så att Lars Cornell hade rätt. Då skulle man inte behöva bry sig om miljöproblem som koldioxidutsläpp, radioaktiva utsläpp från kärnbränslehantering och en massa andra miljöproblem. Nu är det så att Lars Cornells åsikter inte stämmer överens med verkligheten.

            Reply

            • Lars Cornell 2015-04-19

              Vindkraft i Sverige saknar betydelse för koldioxidhutsläpp, snarare ökar det.
              Vindkraft är det mest miljöförstörande av alla kategorier. Se sid 18 i
              http://www.tjust.com/vit/2015/JO-SMHI.pdf

              Ännu har ingen varken dött eller skadats av radioaktivitet från kärnkraft Gen2 och Gen3 som det finns drygt 700 av i världen.

              Det gör kärnkraft till det säkraste av alla alternativ.

              Avfallet som finns i Oskarshamn räcker till bränsle Gen4 i bortemot 1000 år.

      • Anonym 2015-04-19

        Lars Cornell hänvisar till sin egen blogg som är full med felaktigheter.

        Det har varit ungefär 500 reaktorer som varit i drift i världen. En av dessa fanns i Tjernobyl…. Det är inte mycket av det Lars Cornell påstår som stämmer överens med verkligheten.

        Reply

        • Lars Cornell 2015-04-20

          Tjernobyl tillhör Gen1 som inte finns längre. Jag refererar till Gen2 och Gen3.

          Wikipedia:
          Då dödstalen från kärnkraft ställs mot andra energislag har kärnkraften lägst dödstal per producerad energimängd av dem alla. I en studie där hela livscykeln räknas, för kärnkraften inklusive brytning av uran och olyckorna i Tjernobyl och Fukushima, resulterar kärnkraft i genomsnittligt 90 dödsfall per biljon kWh. Motsvarande siffror är
          150 för vindkraft,
          1 400 för vattenkraft,
          4 000 för naturgas och
          kolkraften, den dödligaste, med 170 000.

          Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived