+
Christel Armstrong Darvik, Mikael Gilljam, Jan Jörnmark och Reinhold Lennebo. Foto: Sigurdur J. Olafsson.
  • ”Branschen får nog anpassa sig till att det blir småduttande”

    PUBLICERAD 2015-04-29 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2015-04-30 13:08

    Textstorlek

    Dela med andra

    Politikerna skapar förutsättningarna så sköter marknaden byggande. Så brukar det låta när man diskuterar den bästa lösningen för ett ökat byggande, frågan handlar förstås om vilka förutsättningar som behöver skapas. De planerade investeringsstöden är dock inte lösningen konstaterade panelen under inledningen av Business Arena Göteborg.

    Frågan är vilka förutsättningar det parlamentariska läget ger för några större förändringar. Det är inga lätta saker konstaterar Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, och kommenterar vad han kallar den smått bisarra Decemberöverenskommelsen där man inte ska rösta på sin egen politik i riksdagen.
    – Det är den minst dåliga lösningen på ett omöjligt problem.

    Reinhold Lennebo, vd, Fastighetsägarna Sverige, vill ändå inte vara alltför pessimistisk och pekar på att det oftast är socialdemokratiskt ledda regeringar som står för stora reformer som kräver lite politiska utmaningar och tror även att det hos bostadsministern finns en insikt om att det också krävs förändringar i det befintliga beståndet om man ska skapa bostäder åt alla. Det aviserade investeringsstödet på 3,2 miljarder från regeringen ger han dock inte mycket för.
    – Bristen på bostäder är än mycket svårare an vad vi som sitter här upplever. Det måste till en helhetslösning istället för att dutta med några miljarder för speciella kategorier av boende. Det behövs bostäder av alla slag, inte bara små bostäder, säger Reinhold Lennebo.

    Christel Armstrong Darvik, Koncernchef Stena Fastigheter, går till och med så långt som att kalla bostadsbristen en tryckkokare, på väg att explodera. Frågan är långt mer komplext än att det går att lösas med investeringsstöd som för Stena Fastigheters del skulle kunna möjliggöra ett eller annat projekt i ytterområdena, men det är inte där problemet sitter menar hon.
    – Vi äger i dag mark där det går att uppföra 8 000 lägenheter och vi har en ägare som vill investera i nyproduktion. Haken är planprocessen, att det tar så lång tid att genomföra projekten. Den låga produktionstakten under många år har fått sina konsekvenser och organisationen hos kommunerna kan inte hantera detta i dag, kapaciteten finns inte. Vi har också ställt om för lägre kapacitet hos entreprenadbolagen. Investeringsstödet riskerar att ätas upp av ökade kostnader på byggmaterial och entreprenad, säger Christel Armstrong Darvik.

    Men även om det blir som Mikael Gilljam tror, att decemberöverenskommelsen inte kommer att leva särskilt länge, så kommer det parlamentariska läget att bestå vilket gör det mycket svårt att regera.
    – Överenskommelsen gör att det är svårt att genomföra stora politiska reformer, utan branschen får nog anpassa sig till att det blir småduttande och det kommer inte bli några stora reformer. Gäller att gilla läget och försöka påverka i det lilla, ska det hända något kommer det hända först i valet 2018, säger Mikael Gilljam.

    Mattias Fröjd

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived