+
Illustration: Petter Furå
  • En utebliven rallyeffekt?

    PUBLICERAD 2015-03-23 AV sverrirthor
    UPPDATERAD: 2015-03-25 08:47

    Textstorlek

    Dela med andra

    När Stockholmsbörsen slog igen portarna på fredagen låg börsens fastighetsindex på 2 077,5 och hade stigit med 3,63 procent jämfört med stängningskursen veckan innan. En dyster vecka följdes alltså en bra vecka och däri har Riksbanken utan tvekan haft en viktig funktion. Efter en långvarig uppgångsperiod var trenden bruten och börsen stod och stampade, något som ofta kan vara förspelet till en nedgång, som exempelvis i höstas. Då äntrade Riksbanken scenen och sänkte reporäntan ner till -0,25 procent.

    Riksbankens räntebeslut meddelades marknaden klockan 14 på onsdagseftermiddagen och som Fastighetsnytt tidigare har rapporterat såg det ut att bli en dag med nedåtgående kurser men räntebeskedet lyfte hela marknaden och fastighetsindex steg med 1,5 procent den dagen. På torsdagen steg index med ytterligare 1,5 procent för att sedan plana ut på fredagen och i den inledande handeln på måndagen är det nedåt på börsen generellt.

    Det fastighetsaktierally som marknaden bevittnat de senaste månaderna kan enkelt härledas till Riksbankens expansiva räntepolitik. Genom sina öppna marknadsoperationer har Riksbanken lyckas trycka ned marknadsräntorna och då fastighetsbolagen är till en betydligt högre grad exponerade mot ränteläget, räntor är i regel fastighetsbolagens största kostnadspost, borde fastighetsbolagen, allt annat lika, rimligtvis gynnas av det låga ränteläget.

    Jämför man marknadens reaktion på det nyaste räntebeskedet med reaktionen på det nästnyaste kan man konstatera att medan räntemarknaden reagerat mer kraftigt nu var aktiemarknadens initiala reaktion aningen mer sober. I februari (sänkningen från noll procent till -0,1 procent kablades ut till omvärlden 12 februari) sjönk tremånaders Stibor från 0,074 procent till 0,01 procent dagen då Riksbanken meddelade sitt räntebeslut och föll sedan vidare när mot -0,055 procent inom loppet av några dagar. Vid det senaste räntebeslutet blev det omedelbara räntefallet mer våldsamt, från 0,034 procent till -0,089 procent, men sedan dess har räntan stigit en aning och på måndagen (tredje handelsdagen efter räntebeslutet) fastställdes Stibor 3M till -0,068 procent.

    Räntemarknadens omedelbara reaktion blev alltså mer våldsam men verkar sedan ha blivit mer sober. Även aktiemarknaden har reagerat mer reserverat. I februari steg börsens aktieindex med 3,13 procent samma dag som räntebeskedet nådde marknaden vilket kan jämföras med de 1,6 procent som nämndes ovan. Tittar man sedan till en aningen längre tidshorisont, fyra dagar, ser man att tre dagar efter februarisänkningen så steg fastighetsindex med 3,2 procent medan det tre dagar efter marssänkningen steg med 2,4 procent. Intressant är att i båda fallen blev det en rekyl på fjärde dagen, -1,1 procent i februari och 0,72 procent i mars.

    På femte dagen, 18 februari, steg fastighetsindex återigen rejält, med 2,3 procent, och det blir oerhört att se hur utvecklingen blir nu. Det mesta tyder på att marknadens reaktion nu är betydligt mer balanserad vilket i sin tur kan innebära att vi inte kommer att få ett liknande rally på börsen som under senhösten och 2015 års första månader. Huruvida det innebär att rallyeffekten helt uteblir eller att Riksbankens räntesänkningar börjat tappa stinget är dock oklart, men inte helt orimligt.

    Sverrir Thór

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived