-
Byggmästare och doldis donerar sin förmögenhet
Byggmästaren och doldisen Per Arwidsson har sysslat med affärer i 36 år. Nu testamenterar han hundratals miljoner kronor av sin förmögenhet till en stiftelse som ska värna om trivseln i de svenska städerna. För första gången på 24 år ger han en intervju.
På en presskonferens i dag kommer nyheten om ”Birthe och Per Arwidssons stiftelse” att offentliggöras. Syftet med stiftelsen är att skapa trivsel i våra svenska stadsmiljöer.
– Jag vill skapa en stiftelse med en stabil plattform, som efter min hädangång kan arbeta för människors trivsel i staden, att stadsbyggnadskonsten skapar miljöer där vi mår bra. Jag vill inte att miljonprogrammets misstag upprepas, säger Per Arwidsson till Dagens Industri.Till en början får stiftelsen 20 miljoner kronor. Resten är testamenterat att tillfalla vid hans bortgång. Till DI säger han att han vill hinna planera allt i god tid och vara med och skapa fundamentet för stiftelsen.
Konst, landskapsgestaltning och arkitektur är viktiga discipliner för en god stadsmiljö och också de som stiftelsen ska värna om. Enligt Per Arwidsson behövs det en motvikt till politikerna och till kommersiella intressen, därför kommer stiftelsen att verka som en fri och oberoende aktör som driver frågorna. Detta till skillnad från tjänstemännen och de politiska kommunerna som ”bara vill försöka tjäna så mycket pengar som möjligt”.
Målet med stiftelsen är att skapa en dialog mellan människor och politiker, något som bland annat kommer att ske genom seminarier där kända och okända arkitekter diskuterar stadsmiljö och nybyggnation.
– Jag vill sätta en vision om att de olika disciplinerna – stadsbyggnad, arkitektur, landskapsgestaltning, konst och humaniora – integreras i framtida byggprojekt på ett balanserat sätt”, säger Per Arwidsson till DI.Förhoppningen med stiftelsen, menar Per Arwidsson, är att den ska inspirera flera av Sveriges förmögna att följa hans exempel och inte bara låta barnen ärva.
– Om någon har 1 miljard eller säg 5 miljarder så räcker väl pengarna till barnen också. Jag menar hur mycket kan man göra slut på? säger Per Arwidsson.Susanna Thulé
1 kommentarer
-
Nya avdragsregler kan ändra synen på finansiering
Fastighetsmarknad, Valåret 2018 Regeringens förslag om begränsade ränteavdrag kan i förlängningen leda till att svenska fastighetsbolag kommer att öka andelen eget kapital i finansiering. Det säger Rolf Larsson, CFO i börsnoterade Diös Fastigheter, i samtal med Fastighetsnytt.
-
Reporäntan fortsatt oförändrad
Nyheter Precis som de flesta experter förutspått lämnar Riksbanken reporäntan oförändrad på -0,50 procent. Man skjuter samtidigt fram prognosen för när räntan börjar höjas mot slutet av året.
-
Utomlandsflytt på grund av kontorsbrist?
Fastighetsmarknad, Kontor En rapport från Stockholms Handelskammare talar starkt för en betydande kontorsbrist i Stockholms centrala delar. Något som i sin tur påverkar företagens möjligheter att utvecklas, rekrytera och expandera. I samma veva har Stockholms Handelskammare även presenterat förslag till åtgärder på problemet.
-
Helge Krogsböl till Heimstaden
Rekrytering Helge Krogsböl blir ny Cheif Operations Office på Heimstaden. Han tillträder under augusti 2018.
-
440 nya bostäder i södra Stockholm
Bostäder HSB planerar uppförandet av 440 bostadsrätter i anslutning till Bolidenplan i Stockholm.
-
-
Szczepanowski ny ordförande för NMC
Fastighetsmarknad, Rekrytering Charlotta Szczepanowski tar nu över rollen som ordförande för NMC, Nätverket för Hållbart Näringsliv. Hon valdes in vid föreningens årsmöte den 25 april.
-
Alvendal tar plats i Svefas styrelse
Fastighetsmarknad, Styrelse Årsstämman i Svefa Holding, fram till för inte så länge sedan NAI Svefa, har utsett Kristina Alvendal till ny styrelseledamot.
-
Balder köper av Skanska i Norge
Internationellt, Transaktioner Balder har förvärvat lägenhetshotellet Lakkegata 3, belägen i centrala Oslo. Köpesumman uppgår till 418 norska kronor, vilket motsvarar cirka 430 miljoner kronor. Säljare är Skanska, vars norska filial utvecklar hotellet just nu.
Hävdar han att tjänstemän i det offentliga bara vill tjäna så mycket pengar som möjligt? Eller är det en olycklig formulering som gör att det kan tolkas så? De flesta tjänstemän som sysslar med detta för det offentligas räkning är inte ute efter att tjäna så mycket pengar som bara går (exploatering folket undantaget).