+
  • Stadsodling har slagit rot i Stockholmarnas medvetande

    PUBLICERAD 2014-06-06 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2014-06-09 17:29

    Textstorlek

    Dela med andra


    Det odlas på innergårdar, exploateringstomter och tunnelbanestationstak. Och ja, det är en trend. Stadsodlingarna har kommit för att stanna. Det tror både Lotta Näslund, ordförande för Trädgården på spåret och Christina Schaffer, stadsodlingsexpert.

    – Personligen tror jag att det tillhör tidens anda, det ligger i linje med hållbarhetstänket att vi börjar fundera mer på ekologiskt och på vad vi stoppar i oss. Det handlar om förtätningen av städerna, minskat antal gröna ytor, de faktorerna ihop har skapat en trend med stadsodling, säger Lotta Näslund.

    Hon får medhåll av stadsodlingsgurun Christina Schaffer.
    – Jag kan konstatera att det har blivit en trend och det finns många orsaker till att människor vill odla i stan, det är en blandning av lustfyllda och väldigt politiska skäl.

    Ledsnat på matfusk
    Christina Schaffer räknar upp ett helt batteri av olika grunder till att Sveriges storstadsbefolkning ser ut att ha gått och blivit odlare allihop. Det handlar om medvetenhet om klimatkrisen, mattrenden och estetiska värden. Hon tror att en enorm drivkraft är att det är roligt och kreativt att odla, men larm om gifter, taskiga arbetsförhållanden och uppumpade tomater drar sitt strå till stacken. Mat av god kvalitet är också en viktig parameter och går att koppla till det intresse för mat som finns idag. Vi har helt enkelt ledsnat på allt matfuskande.
    – När man har fått smak för vad det egenodlade smakar jämfört med det i affären så fattar man hur mat ska smaka, det flätas samman med de politiska dimensionerna, det vill säga att man är väldigt kritisk mot de influgna råvarorna, vi är mer och mer skeptiska mot vad man håller på med i matindustrin och alla skandaler som har varit, säger Christina Schaffer.

    Dessutom har tiderna förändrats, den generation som växer upp idag har inte samma rötter och traditioner som tidigare och söker efter något som näst intill gått förlorat.
    – Vi har en generation som vare sig har mamma, pappa eller mormor och morfar som är uppvuxna på landet, de har inte spenderat sensommaren med att rycka upp potatis ur jorden, det här är unga med noll erfarenhet, men som är väldigt engagerade, det är någon typ av längtan efter autonomi, ”jag kan klara det här själv”.

    Många vill lära sig om stadsodling
    Christina Schaffer är själv involverad i stadsodling på alla tänkbara sätt. Hon är universitetslärare och driver kursen Stadsodling – planering, miljö och hälsa vid Stockholms universitet. Kursen går för tredje året i rad och till de 25 platserna är det ytterligare 200 personer som köar i väntan på ett avhopp. Dessutom är hon initiativtagare till nätverket Stadsodling Stockholm, och är en av eldsjälarna som pysslar om taket på Hornstulls tunnelbana, där nu odlingen är i full gång.
    – Jag har odlat hela mitt liv och för min del är det en blandning av att det är så jäkla roligt men också att stan är full av odlingsmöjligheter, takodlingar, växthusodlingar, det finns hur många platser som helst som skulle kunna vara aktuella.

    Om hon själv får önska skulle stadens miljonprogramsområden få fler odlingsbara platser.
    – Jag tycker att det är viktigt att man gör dessa saker där flest människor bor och där människor har minst resurser. Där kommunen planterar dekorativa träd och buskar skulle man kunna ha päronträd och hallonsnår istället, då väver man in det ätbara i stadsmiljön.

    Huvudstaden ligger efter
    Stockholm är sist ut på banan i Sverige menar Christina Schaffer. Uppsala, Göteborg och Malmö var före och odlingar av den här typen började poppa upp för cirka sex år sen.
    – Vi har ju haft koloniträdgårdar under lång tid, men i Stockholm är det så ont om kolonilotter då är det naturligt att börja se sig om efter alternativ, man använder annan mark och tar de möjligheter som finns.

    Men förutom intresset från många av stadens medborgare finns stora vinster för staden som offentligt rum.
    – Odlingar gör staden mer levande och tråkiga platser blir vackra, tyvärr har det ju länge varit så att vi ska köra vår bil, parkera vår bil och sen shoppa, sen finns några få platser till för att ägna sig åt kultur. Stadsodlingen skapar fler mötesplatser där människor gör kreativa och spännande saker tillsammans.

    Osäkra fastighetsägare
    Än så länge är det få fastighetsägare som har hakat på trenden. Utan det är gräsrotsrörelser som driver på utvecklingen.
    – I retoriken älskar alla stadsodling, men ska jag prata fastighetsägare så tror jag inte att polletten har trillat ner när det gäller vad det finns för vinster och fördelar. Jag tror att det finns en osäkerhet och oro för att folk inte ska kunna ta hand om en odling. Det finns så klart enstaka exempel på bra försök, men det mesta är enskilda privata initiativ.

    Och fördelar finns det.
    – Det skapar en gemensamhet som har visat sig göra områden lugnare med mindre vandalism, kriminalitet och otrygghet. Dessutom bidrar det ju till en grönare stad, bilologisk mångfald och till att förstärka gröna korridorer, säger Christina Schaffer.

    Och odlingarna är ingen liten fluga som strax har blåst förbi, nej det är här för att stanna.
    – Jag tror att det kommer att öka och att det blir nödvändigt i framtiden. Nu har vi mest pratat om parkodlingar. Men det finns så mycket man kan göra: takodlingar, fisk- och grönsaksodlingar i slutna system, svamp, djur, kommersiella odlingar mitt i stan. Det här har bara börjat, säger Christina Schaffer.

    Nytt projekt på exploateringstomt
    Ett lite nyare projekt som snart kommer att inledas är en odling vid Henriksdalshamnen vid Kanalvägsparken.
    – Vi hade en medborgarvandring i Hammarby sjöstad och den här idén kom upp. Det handlar om en exploateringstomt som så småningom ska bebyggas, säger Filip Borgelin, projektledare, exploateringskontoret, Stockholms stad.

    Kommunen har nu placerat ut 120 lådor, så kallade pallkragar, som har målats gröna och ska fyllas med jord så att folk i området får en möjlighet att odla.
    – Det har bildats en ideell förening och kommunen stöttar genom att organisera upp och upplåta marken. Det är oklart när det ska börja byggas, men fram till dess får de använda ytan, det är ju trevligt att den kommer till användning istället för att det ska vara tomt och tråkigt, säger Filip Borgelin.

    På spåret
    Trädgården på spåret, som ligger i Skanstull, är inne på tredje säsongen. Det växer och gror i lådor, rabatter och växthus. Gammal graffiti, järnvägsföremål och vilda växter integreras också i den avlånga trädgården. Runt 200 medlemmar är med i föreningen och de mest aktiva odlarna är cirka 30 stycken.
    – Många tror att var och en har en egen låda, så är det inte, då blir det som ett tvång och det vill vi inte, man måste inte komma ner varje tisdag och söndag utan vi hjälps åt och har alla lådor tillsammans, säger Lotta Näslund.

    På spåret

    Trädgården på Spåret är en stadsodling som nyttjar mark vid Skanstull som ska exploateras. Föreningen är inne på sin tredje säsong och hoppas på att kunna stanna tre år till.

    Trädgården på spåret har inspirerats mycket av två framgångsrika exempel för urbana trädgårdar: Prinzessinnengärten i Kreuzberg, Berlin och High Line i Manhattan, New York.
    – Det har kommit folk från hela världen, både studiebesök och folk som studerar det här fenomenet. VI är där för att försöka lära folk att göra det hemmavid också, jag tycker att det skulle vara jättekul om det fanns utrymme för sådana här initiativ på alla innergårdar och områden runt husen, att folk själva kan sköta om saker, det behöver ju inte staden göra, säger Lotta Näslund.

    Precis som i Henriksdalshamnen är spårområdet en exploateringstomt och kommer att bebyggas.
    – Vi hyr detta område årsvis av Stockholm stad, de vet inte när, men man gissar att det är minst tre år innan vi måste flytta på oss, vi tar det säsong för säsong, säger Lotta Näslund.

    På spåret odlas det brett, många sorters tomater, bönor och mörrötter.
    – Vi vill odla för att vi ska lära oss och för att se skillnaderna på de olika sorterna. Skörden är inte det som är huvudsaken utan vägen dit.

     

    Matilda Lann

     

     

     

     

    Text och foto
    Matilda Lann Reporter

     

    1 kommentarer

    1. Peter Ekberg 2014-06-09

      Hej!

      Jag kan tipsa om boken nedan som delades ut på Samhällsbyggarnas seminariums frukostmöte 23 maj i Stockholm “Hur får vi i gång bostadsbyggandet? – Stockholm” föreläsare var Hans Lind, Rickard Silverfur, Anette Scheibe Lorentzi, Jonas Nygren och Olle Reichenberg.

      “Konsten att odla staden”: Handbok i stadsodling
      Sara Danielsson. Bokförlaget Arenabok.se

      Sektionen för Stadsutveckling – Samhällsbyggarna
      Peter

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived