+
Foto: Sverrir Thór
  • Offentlig upphandling med sociala krav kan ge bra resultat

    PUBLICERAD 2014-05-21 AV sverrirthor
    UPPDATERAD: 2014-05-22 16:39

    Textstorlek

    Dela med andra

    När ett uttryck blir mode finns risken att det som det betecknar snabbt tunnas ut. Idag använder många företag i samhällsbyggnadssektorn, och offentliga aktörer, social hållbarhet i sin kommunikation. I samband med Business Arenas partnerträff den 20 maj fanns en panel på plats för att diskutera hur mycket substans det finns bakom orden.

    Panelen kunde enas om att ett lovande sätt att verka för ökad social hållbarhet är att det offentliga och privata företag samverkar. Syftet med en sådan samverkan kan till exempel vara att ge långtidsarbetslösa arbete eller ungdomar praktikplatser.

    – I samband med offentliga upphandlingar kan beställaren, exempelvis en kommun, ställa krav på att den som vinner uppdraget ska komma med förslag på hur man ökar den sociala hållbarheten i ett bostadsområde, säger Anders Danielsson som är vice vd på Skanska.

    Johanna Langhorst, Heidi Avellan, Johan Staël von Holstein, Anders Danielsson. Foto: Sverrir Thór

    Johanna Langhorst, Heidi Avellan, Johan Staël von Holstein, Anders Danielsson. Foto: Sverrir Thór

    Han menar att poängen är att utnyttja näringslivets resurser, kreativitet och förmåga att ta snabba beslut i ett sammanhang som har positiv social effekt. Skanska har exempelvis haft ett uppdrag i området Vivalla i Örebro där mellan 50 och 80 personer som bor i området och varit arbetslösa får utbildning och praktik under projekttiden.

    Ofta negativ bild av förorten som förmedlas

    En stor del av diskussionen handlade om problem i så kallade förorter till Stockholm. Exempelvis har oroligheterna i Husby för ett år sedan fått internationell uppmärksamhet eftersom det anses visa på oväntat stora motsättningar i det svenska folkhemmet. Författaren och journalisten Johanna Langhorst varnar för att det finns en alarmistisk tendens när man talar om förorten och att media alltför ofta lyfter fram problemen.

    – Jag bodde tidigare i Tensta och upplevde området som öppet och generöst, och man ska komma ihåg att arbetslösheten i Tensta är lägre än i många svenska småstäder.

    När det gäller oroligheterna i Husby ser hon en politisk koppling till det så kallade Järvalyftet.

    – När det skulle ske bjöds folk in för att komma med synpunkter, men i praktiken lyssnade inte de som bestämmer utan byggde om på ett sätt som invånarna inte gillade. Det ledde till en proteströrelse, säger Johanna Langhorst.

    Partnerträff1

    Anders Danielsson, Anders Lago, Daniel Cremonini. Foto: Sverrir Thór.

    Går att uppnå goda resultat till låga kostnader

    Före detta kommunalpolitikern i Södertälje, Anders Lago, som idag är förbundsordförande för HSB, menar också att det är viktigt att ta folk på allvar.

    – Det är farligt att säga att du får vara med och påverka och sedan inte leva upp till förväntningarna. Man måste tydligt ange vilka ramar som gäller.

    Det finns goda exempel på hur man kan arbeta långsiktigt och inkluderande, utan att det behövs några miljardbelopp.

    – Hovsjö utanför Södertälje var förmodligen ett av de bostadsområden i landet som hade störst sociala problem för ett antal år sedan. Vi politiker funderade till och med på att riva 2000 bostäder under en period. Istället inledde man ett arbete där man engagerade ungdomarna i området och förde en dialog. Den negativa utvecklingen vände och idag är det ett stabilt område, säger Anders Lago.

    Ingen väljer att bli kriminell med bättre alternativ

    En som dagligen kommer i kontakt med konsekvenserna av att ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden har svårt att få arbete och komma in i samhället är Daniel Cremonini som är handledare och metodutvecklare på SiS (Statens institutionsstyrelse) ungdomshem Bärby. Många av de ungdomar han kommer i kontakt med har begått svåra våldsbrott.

    – Ett segregerat samhälle är inte bra för någon. När jag träffar unga människor med problem så är det ingen som sa att de ville bli kriminella när de var barn, utan det handlar om en brist på alternativ. Vi inom SiS behandlar cirka 1000 ungdomar och i princip ingen av dem kommer från områden som Danderyd och Djursholm, säger Daniel Cremonini.

    Han rekommenderar att man sätter in stödinsatser tidigt och hjälper familjer med stökiga killar i ung ålder, innan de hinner komma in i kriminalitet.

    – Det viktiga är att man gör något överhuvudtaget. Man behöver inte försöka lösa allt på en gång, utan hjälper man några få individer är även det värdefullt.

    Partnerträff3

    Moderatorn Jenny Strömstedt ledde panelen. Foto: Sverrir Thór

    Sociala investeringar bra verktyg

    I Malmö, där Heidi Avellan är politisk redaktör och chef för ledarredaktionen på Sydsvenska Dagbladet, arbetar man med sociala investeringar. Det vill säga att man betraktar de pengar som går till sociala insatser för exempelvis ungdomar som en investering istället för en kostnad. Något som är högst logiskt eftersom en yrkeskriminell kan kosta samhället tiotals miljoner kronor under sin karriär.

    – Sociala investeringar kommer inte att förändra världen, men de är ett bra verktyg, säger Heidi Avellan.

    Även hon retar sig på medias sätt att förmedla negativa nyheter från olika platser i landet.

    – Är det något som händer i Husby så rapporteras det om Husby, men om något händer i Rosengård så rapporteras det om Malmö.

    Viktigt att politikerna ställer rätt frågor

    Entreprenören Johan Staël von Holstein lever i Singapore till vardags och påpekar att trots att det finns människor som är mycket fattiga finns det nästan ingen kriminalitet i den lilla stadsstaten. Han menar att man inte kan förvänta sig att företag ska ta socialt ansvar och ifrågasätter vissa typer av det som kallas corporate social responsibility.

    – Jag tror inte på att man säljer jackor genom att säga att tio procent går till välgörande ändamål. Däremot tycker jag att det låter vettigt att låta offentliga upphandlare ställa krav på sociala insatser från företagens sida, säger Johan Staël von Holstein.

    Johanna Langhorst håller också med, om än under vissa förbehåll.

    – Det finns exempel på bostadsbolag som säger att de boende ska vara delaktiga och låter dem måla om trappuppgången gratis. Sedan struntar de i att använda de insparade pengarna till underhåll och säljer istället huset till någon annan. Men jag tror också att näringslivet kan göra bra insatser om politikerna ställer rätt frågor och formulerar rätt krav, exempelvis i samband med en upphandling.

    Daniel Bergstrand

     

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived