+
Örjan Wikforss.
  • Om hus vore bilar

    PUBLICERAD 2013-12-16 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2013-12-17 17:05

    Krönika ur Fastighetsnytt nummer 6, 2013

    Textstorlek

    Dela med andra

    Henry Ford of Housing byggde hus som man byggde bilar för snart hundra år sedan. Då byggde man som bekant bilar för hand utmed löpande band. Under så lång tid har man drömt om industriell produktion av hus. Men gång på gång har dessa företag gått i konkurs.

    Småhusindustrin har delvis lyckats industrialisera komponenttillverkningen, men husen sätts fortfarande ihop för hand. Det krävs riktigt långa serier och få variationer för att bygga hus industriellt med tillräcklig lönsamhet. Och förutsättningarna för långa serier i husbyggandet saknas av det enkla skälet att huset alltid står på en plats med ett unikt mikroklimat. Miljömässig uthållighet erhålls först om huset placeras och utformas efter de förutsättningar som platsen ger. Hus är inte bilar.

    I en benchmarking mellan det stora lastvagnsföretaget och det stora byggföretaget var det slående att se hur olika man såg på behovet av design. Lastvagnarna låg långt före med en medveten, framtidsinriktad design, medan resultatet av byggföretagets industriella ambitioner var röda stugor och sekelskifteshus från fel sekelskifte. Hos lastvagnsföretaget fanns en samstämmighet mellan produktens utformning och hur den producerades. Produktens integritet var hög. Allt hängde ihop. Hos byggföretaget försökte man bygga hus som såg halvgamla ut med modern teknik. Produktens integritet var låg. Det hängde inte ihop.

    Avancerad design har den retfulla egenskapen att formen ligger strax före kundönskemålen. Ny design utmanar till en början för att efter en tid bli riktigt het och eftertraktad. Byggandets kundundersökningar missleder till slutsatsen att man ska bygga med den utformning kunderna säger att de önskar.  Man ska naturligtvis lyssna på kunderna, men ligga före och bygga framtid.

    Men även de byggproducenter som har insett det industriella byggandets omöjlighet avseende ett AlltLikaHus, bygger efter föråldrade förebilder. Producenternas plattformar för bostadsbyggande resulterar i ett slags postfunkishus från förra århundrandet som vi nu ser runt om i landet. Redan på sextiotalet såg det tokigt ut med västkuststugan på ostkusten. Idag har det blivit legio med hustyper formade för ett landskap som placeras i andra landskap med den bedrövliga konsekvensen att platsernas särart försvinner. Stadens identitet, som är så viktig för dess attraktivitet, suddas ut. Med AlltLikaHuset tvingar man in huset i terrängen genom att schakta bort det som inte passar. Hur många småhusägare har inte drömt om blommorna till våren, men förträngt att de köpt ett huspaket som förutsätter plansprängning?

    Utformningen av ett hus måste ta sin utgångspunkt i platsen där det ska byggas; hur den är beskaffad topografiskt, klimatmässigt och ekologiskt. Det handlar också om dess historia, kultur och byggnadstradition och vilka människor som bor och verkar där; det samhälleliga och sociala sammanhanget.

    Ett industriellt byggande som inte vågar ta hela steget ut och producera unika hus kommer aldrig att lyckas skapa lönsamhet. Det gör man först när man vågar utveckla designkoncept som gör det möjligt att bygga unika byggnader för unika platser med industriella metoder. Arkitektur handlar inte om att fixa till fasaden på en husbyggsats utan om att utforma byggsatsen så att varje hus kan byggas efter platsens förutsättningar.

    Örjan Wikforss
    Arkitekt SAR/MSA, professor

    5 kommentarer

    1. Olof Eriksson 2014-01-13

      Byggindustrins och politikernas problem är att den tror att utvecklingen sitter helt i funktionella ting och att varumärken är utan betydelse. Att om jag bara staplar tegelstenen på rätt sätt så kommer marknaden att jubla och priserna och efterfrågan kommer att öka. Tankefelet ligger i att man tror att det är huset och husets design som ensamt skapar värdet på platsen när det faktiskt är betydligt mera emotionella frågor som driver utveckling och efterfrågan. Gör själv tankeexperimentet att placera två exakt lika bostäder eller fastigheter på två platser med lika funktionella förutsättningar. Samma avstånd till centrum , kommunikationer och service. För er som kan Stockholm, pröva tanken med en av fastigheterna i Täby nära Centrum och den andra i Botkyrka nära, låt säga Tumba centrum. Ni kommer då att upptäcka att de är värda olika mycket. Värdet eller nyttan i fastigheten sitter alltså i andra frågor än design och utformning. Med ett större fokus på utveckling av platsen emotionella värden och varumärken kommer även byggindustrins fabriker att lyckas bättre.

      Reply

    2. Helena Johnsson 2014-01-11

      Tack för en insiktsfull krönika. Resonemanget är helt rätt, standardisera det kunden och platsen inte påverkar, håll resten öppet eller flexibelt. För producenter ligger det viktiga beslutet i att definiera vad de INTE ska ta på för sig för jobb dvs känna sin marknad såpass väl att man kan erbjuda det kunden inte visste att de ville ha, men som kan produceras kostnadseffektivt.

      För att bli lite teknisk så finns det plattformar med olika grad av öppenhet som kan användas för olika marknadssegment, tex flerbostadshus och villor. Byggindustrin är bara i början av den här utvecklingen, ska bli spännande att delta i!

      Reply

    3. Christer Hjerpe 2013-12-20

      Lite marknadsföring; vi, http://www.Flexibla-Hus.se, bygger hus helt anpassade till önskemål vad gäller byggtradition samt kundernas önskemål för 15.000 kr/m2. Allt ritas speciellt och individuellt..

      Reply

    4. Per Johansson 2013-12-17

      Om man vidgar perspektivet något finner man att en överväldigande majoritet av platsernas förutsättningar inte är så unika. Därmed faller resonemanget, vilket dock inte motsäger behovet av god design.

      Det är tyvärr så i en marknadsekonomi att kunderna har ett påtagligt inflytande över sina köpbeslut. Därav kuststugor som hamnar på “fel kust”. Alternativen där staten eller dess myndigheter har styrt kundernas val har emellertid sällan resulterat i någon vidare design. Har inte sett så mycket snyggt i Östtyskland och Sovjet, som ett par exempel.

      Det går att variera intrycket av typhus med förhållandevis små medel. Val av färg, material och yttre komponenter påverkar så mycket att det krävs ett tränat öga för att identifiera likheterna. Därtill tillkommer att byggnadsbeståndet omsätts över så lång tid att AlltLikaHus inte kommer att vara så lika.

      Bygg- och fastighetsbranschen har behov av förnyelse, men drivkraften kommer knappast från arkitekters partsintresse.

      Reply

    5. robert lavelid 2013-12-17

      Jättebra skrivet Örjan,
      det vi ska lära oss främst om bilindustrin är dess förmåga att värdera design och innovation och därmed ligga före kunderna. Att göra nåt man som kund ej kunde förstå att man kunde få. Att bar flytta över tanken om massproduktion av lika enheter är en återvändsgränd.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived