+
Örjan Wikforss.
  • Bygga stad eller bara stadsmässigt?

    PUBLICERAD 2013-11-07 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2013-11-11 14:26

     Krönika ur Fastighetsnytt nummer 5, 2013

    Textstorlek

    Dela med andra

    När jag vandrar runt i Norra Djurgårdsstadens först färdigställda kvarter slås jag av de omsorgsfullt utformade gaturummen och allmänna platserna. De har fina mått, proportioner och detaljer. Kvarteren är uppdelade i olika fastigheter så att flera byggherrar kan vara representerade med den varia­tion i utformning som det möjliggör.

    Men ännu är det naturligtvis tomt på gatorna och öde. Gaturummen är stadsmässigt utformade, men inte fyllda av stadens liv och rörelse. Husens fasader avbildar stadskärnans byggnader i sten och puts, men husen innehåller bara bostäder. Kvarteren saknar stadens många mikroekonomier, den blandning av tusentals verksamheter och kombinationsmöjligheter som ger staden dess ekonomiska och sociala liv.

    När vi tar i som mest, som i Norra Djurgårdsstaden, bygger vi som en stad. Vi bygger stadsmässigt, men vi bygger inte en stad. Det är ett bostadsområde, monolitiskt och enahanda som tidigare, men nu med en rumskänsla som påminner oss om stadens rum. Till stadsmässighet hör hög täthet, men utan den fördel av korta avstånd mellan olika verksamheter som hör staden till.

    Vi måste försöka bryta med detta femtioåriga planeringsmönster. Det kan bara göras med förståelse för hur stadens många system, med dess olika företrädare och deras drivkrafter, fungerar i vår tid. Inte med ett tillbakablickande perspektiv på hur dåtidens system fungerade, när brevbäraren kom två gånger om dagen och jag hämtade mjölken i brun glasflaska hos Lindvalls Livs hundra meter bort. Det är kunskaper om stadens ekonomiska och sociala dynamik i vår tid som kan ge oss de formande faktorerna för utformningen av stadens nya gaturum och allmänna platser.

    Fåmansbolagens 3:12-regler, arbetsgivaravgifterna, företagsbeskattningen och jobbskatteavdragen är nyckelfrågor för mikroekonomierna, de många små arbetsgemenskaperna och de nystartade företagen. De är därmed också nyckelfrågor för möjligheten att bygga stad och inte bara stadsmässigt.

    Latteställen, restauranger och mäklarkontor i all ära, men de bygger inte vardagsstadens gaturum och torg. Det gör ett fungerande småföretagande, en lätt tillgänglig offentlig service och kulturella verksamheter som kan finna lämpliga och överkomliga lokaler. Tvingas dessa verksamheter ut i periferin är det där den nya staden kommer att växa fram.

    Till staden hör vardagsbestyren, dess invånares alla praktikaliteter, att ofta ha bråttom och måste få saker gjorda. Inte bara det goda livets shoppingpromenad och restaurangbesök. Hit hör verksamheterna och människor som arbetar. Hit hör lågpris och färskvara, tillfälle och möjlighet. Hit hör vård och omsorg, hämta och lämna. Hit hör barn och ungdomar, skolor och skolgårdar. En stad som fungerar för alla ger något tillbaka till sina invånare på annat sätt än genom köp.

    Alla dessa antaganden i handelns och fastighetsförtagandets kalkyler och affärsmodeller behöver ruskas om och ifrågasättas eftersom människor vill kunna bo och leva i staden.  Om man håller fast vid rådande stadsbyggnadsideal, en förädlad 1800-tals stenstad och den inte visar sig kunna rymma mikroekonomierna, servicen och kulturen, ja då blir resultatet just stadsbyggnadskulissen.

    Norra Djurgårdsstaden har en fin grundstruktur och är inte färdigbyggd. I området runt gasklockorna ryms ännu fantasieggande möjligheter att bygga stad.

     Örjan Wikforss
    Arkitekt SAR/MSA, professor

    Krönika ur Fastighetsnytt nummer 5, 2013

    7 kommentarer

    1. Henrik Olsson 2013-11-10

      Många träffsäkra reflektioner. Framförallt bör man ta in kompetensutveckling kring bland annat handelns mekanismer. Släpp in centrumutvecklare och andra kompetenser.

      Själv tror jag på att skapa träffpunkter i form av stadsdelstorg.Och binda samman olika områden betydligt bättre. Vi gör samma misstag här i Kungsbacka med nya Kolla Parkstad.

      / Årets Centrumutvecklare 2013

      Reply

    2. Niklas 2013-11-08

      Det är så mycket som kunde bli bättre. Varför detta punkthus-h..te mot Nationalstadsparken? Varför så få lokaler? Varför denna brist på koppling till resten av innerstaden.

      Ett förslag är att man hade förlängt Eriks Dahlbergsgatan vidare upp mot området. Mellan denna och Värtabanan skulle kvarter ha planerats och bildat en tydlig stadsfront mot Nationalstadsparken.

      Kvarteren skulle delats upp i så små fastigheter med sådant krav på exploatering att punkthus kunde omöjliggöras.

      Staden skulle i stadsplanen/detaljplanerna krävt lokaler ut mot trottoar. Går det att kräva parkeringsplatser (p-norm) går det väl att kräva just lokaler. Kortsiktigt kommer många lokaler aldrig vara lönsamt för byggarna men långsamt bidrar det just till en mer levande stad. Men här gäller det att staden tar initiativet.

      Ett annat problem är givetvis de absurda reglerna kring Nationalstadsparken som troligen är en bidragande orsak till den låga exploateringen mot den delen. Den lagen borde antingen tas bort eller omformuleras. Som det är nu lägger den en död hand över stadsutvecklingen i Stockholm.

      Reply

      • Peter Neal 2013-11-08

        Markus H, Det är riktigt inte som du säger. Väldigt lite av stadens bebyggelse har funnits i mellan 100 och 200 år. Inte Vasastaden, till exempel, för då skulle vi fortfarande få vänta på stadsliv. En förutsättning för företagandet i en stadsdel är, precis som artikeln visar, att det byggs lokaler till det. I Norra Djurgården finns inte dessa lokaler och bottenvåningarna är utformade till att utesluta dessa. Våra Modernistiska sexti-sjuttiotals förorter saknar också denna förutsättning för stadsliv och har följdaktligen inte fått något av detta under deras femtioåriga liv.

        Reply

    3. Markus H 2013-11-08

      Rom byggdes inte på en dag. Mycket av det som är charm i innerstaden har växt fram och skapats organiskt över 100-200års tid.

      När människorna flyttar dit med sina bestyr så kommer deras behov att skapa charm och möjligheter för småföretagande etc. Tro mig, det kommer inte ta lång tid innan den första lägeheten i Norra Djurgårdsstaden slår ut en vägg och bygger om och snart omvandlas även markplan, eller kanske etageplan till affärer etc.

      Hur mycket man än planerar går det inte att förutse hur organismen och behoven kommer att växa över 100 år.

      /Markus

      Reply

    4. Michael Diamant 2013-11-08

      Norra djurgårdsstaden är en steril kuliss men det beror även på arkitekturen. Den tråkiga modernismen går inte att jämföra med sekelskiftets byggande. Sedan missar författaren en viktig sak som kan ge stadsdelen liv nämligen ett sammanhängande stadsrum. Djurgårdsstaden ligger nu som en enklav precis som sjöstaden. Det gör att stenstaden inte natirligt fortsätter och gränserna flyttas ut.

      Mikroekonomin kommer om sjöstaden är lika fysiskt del av innerstaden som vasastan.

      Ps: passar på att göra reklam för facebookgruppen “Nyproduktion i klassisk stil” så kan ni se hur arkitektur kan se ut idag bortom steril modernism.

      Reply

    5. Klas S 2013-11-08

      Bra artikel men jag tror att du överskattar nybyggnationens stadsmässighet. Exploateringstalet är klart lägre i de nya kvarteren än i Stockholms innerstad med glest placerade relativt låga hus, naturligtvis med öppna eller halvöppna innergårdar. Man borde ha byggt minst 7 våningar höga hus och gärna placerat dem närmare varandra, ungefär som i Hornsberg – ett bättre exempel på stadsmässigt byggande.

      Hjorthagen kommer aldrig att bli en verkligt levade stadsdel så länge tätheten hålls på nuvarande semi-urbana nivå. Förklaringen till avsaknad av stadsliv är alltså delvis en för låg exploateringsgrad – för litet underlag av människor – vid sidan av de orsaker som du lyfter fram.

      Reply

    6. Johan Falk 2013-11-07

      Helt rätt tänkt. För mer information så är Lindhagenplanen 2.0 ett utmärkt instrument för att belysa de stora strukturella problem (och lösningar på dessa problem) som Stockholm har idag.

      http://www.yimby.se/2012/09/lindhagenplanen-2.0_1310.html

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived