+
Allt kan inte flyttats, på rivningslistan står bland annat det av Ralph Erskine ritade kvarteret Ortdrivaren. Två punkthus som i lokal mun har fått namnen Snusdosan och Spottkoppen. Foto: Sverrir Thór.
  • Tidsbristen en fördel när Kiruna flyttar

    PUBLICERAD 2013-09-09 AV sverrirthor
    UPPDATERAD: 2015-10-15 16:38

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR

     

    Efter tio år av prat, förhandlingar och planering närmar sig stadsflytten med stormsteg. Senast 2018 måste den nya gruvan vara detaljplanerad och fem år går fort när man ska bygga en hel stad.  Göran Cars, professor i stadsplanering vid KTH och ansvarig för utvecklingsplanen, menar att tidsbristen kan vara en fördel.
    – Folk förstår att det är allvar. Det finns ingen tid för nya utredningar, och ingen kan säga att de inte har tid just nu att göra en bygglovsgranskning.

    Om LKAB, den största arbetsgivaren i kommunen, ska kunna fortsätta med den lönsamma brytningen av järnmalm behöver Kiruna flyttas. Enligt Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingen på LKAB, kan man inte fortsätta med malmutvinningen utan att ha detaljplanerat marken ovanför som gruvområde och det kan man inte göra förrän alla fastigheter ägs av bolaget och samtliga invånare i det berörda området.

    Kirunaborna, som emellertid själva inser vikten av fortsatt utvinning för orten, är dock inte alla nöjda med flyttplanerna. Många av invånarna hade hellre sett staden flytta västerut till andra sidan av berget Loussavaara istället för den nu valda platsen öster om den nuvarande staden men som Stefan Hämäläinen och kommunalrådet Kristina Zakrisson (S), förklarar så var det västliga alternativet inte realistiskt. Att flytten innebär en hel del vemod för invånarna är självklart.
    – Det är ett historiskt trauma, säger handlarnas talesman Jan C. Lindgren till Fastighetsnytt.

    Vem betalar?
    En av de frågor som fortfarande är olösta gäller ersättning, både till kommunen och till fastighetsägarna i Kiruna. Vad som är en skälig ersättning är något man har kvar att bryta arm om, menar Kristina Zakrisson, som dock påpekar att LKAB inte heller ska betala mer än vad de behöver, så länge det blir bra lösningar.
    – Det borde finnas ett intresse från LKAB av att bygga ett trivsamt samhälle för att kunna rekrytera kompetens, de vill nog inte ha arbetspendling i den omfattning man har i dag, säger hon.

    Enligt Stefan Hämäläinen råder det ingen tvekan om att LKAB kommer att ta en del av kostnaderna men det återstår att hitta en lösning för hur de privata fastighetsägarna ska ersättas för sina hus. Han anser att nyckel-mot-nyckel inte är en bra metod.

    Läs Fastighetsnytts omfattande reportage om flytten av Kiruna i Fastighetsnytt 4/2013 som utkommer nu på fredag den 13 september.

    Redaktionen

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived