+
Illustration: Petter Furå
  • Ett ekonomiskt incitament till förorening

    PUBLICERAD 2013-04-02 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2013-04-04 16:09

    Textstorlek

    Dela med andra


    Ett av de stora bekymren som klimatförändringarna, global uppvärmning i synnerhet, föranleder är issmältningen i Arktis. När isen smälter frigörs ofantliga mängder vatten och många fruktar att det kan komma att höja havsnivån vilket i sin tur ökar risken för översvämningar. Ett scenario som sannolikt skulle kunna drabba länder som Nederländerna och Belgien hårt.

    Samtidigt öppnar smältningen av iskappan på Arktis stora ekonomiska möjligheter, dels då sjösträckan från Sydostasien och Nordamerikas västkust till Europa blir betydligt kortare men även då Arktisregionen antas vara oerhört rik på olika mineraler och andra naturresurser som exempelvis olja. Den förstnämnda möjligheten har varit högt uppe tapeten de senaste åren och månaderna då många länder, USA, Ryssland, Norge och Danmark bland dessa, anser sig ha rätten att bestämma över Arktisregionen och experter tycker sig ana en hel del geopolitiska spänningar, som det heter numera. Vad gäller de naturresurserna kan man måhända lite krasst resonera sig fram till att det finns ekonomiska fördelar i den globala uppvärmningen och vissa stora nationer samt stora multinationella företag inom rederi-, gruv- och energibranscherna kan ha betydande ekonomiska incitament för att smutsa ner naturen och förorena och således bidra till smältningen av Arktis. Det blir sedan automatiskt en hämsko för arbetet att stävja föroreningen.

    Säkerhetspolitiske experten Bo Pellnäs menar att det säger sig självt att de stora oljebolagen samt bilindustrin ser liten anledning att satsa på förnybara energikällor. Delvis beror det på redan gjorda investeringar, som måste hämtas hem.

    Bo Pellnäs

    – Det finns också en helt avgörande koppling mellan olja och gas å ena sidan och stormakternas politiska intressen å den andra. Det är en relation som är dubbelriktad. Oljebolagen jättesatsningar i nuläget på utvinning av skiffergas i USA har naturligtvis en ekonomisk bakgrund – det är lönsamt – men det sammanfaller med en amerikansk vilja att bli oberoende av arabvärldens energitillgångar, säger han.

    Bo Pellnäs fortsätter och säger att för Ryssland är sambandet troligen mindre sofistikerat. Han påpekar att gas och olja utgör statens enda verkligt stora inkomstkälla och förefaller till en förvånansvärt stor del finansiera uppbyggnaden av den ryska krigsmakten i snabb takt.

    – Så länge det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att utvinna olja och energi i Arktis, kommer ryssarna säkert att gå vidare med detta. Grunden för den politiska makten i landet, betalningar till de trogna och förtrogna, vilar på oljepengarna.

    Han poängterar att de ekonomiska intressena är så stora att man med rätta kan befara att oljebolagen överallt hittar vägar att få ett uttalat stöd från politiker, alldeles oavsett vad miljön kräver.

    – Man kan vara övertygad om att de hundratals miljoner dollars som kom från anonyma källor till alla de så kallade “Super-Pacs” som stödde kandidaterna i det amerikanska presidentvalet, hade oljebolagen som storfinansiär. Det är ett uttalat problem för den amerikanska demokratin. Och för miljön, säger Bo Pellnäs.

    Sverrir Thór

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived