+
Tone Bekkestad
  • Billigare om det får kosta lite mer idag

    PUBLICERAD 2013-04-26 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2013-04-26 16:02

    Krönika ur Fastighetsnytt nummer 2, 2013

    Textstorlek

    Dela med andra

    Klimatförändringarna är en viktig, om inte den viktigaste faktorn vid planering av städer, bebyggelse och infrastruktur. I takt med att den globala medeltemperaturen stiger och klimatet förändras upplever vi allt oftare ändrade vädermönster med mera extremväder. Globalt kom notan för naturkatastrofer under 2012 på mer än 160 miljarder dollar, och det sattes flera väderrekord än någonsin tidigare.

    I Australien har den extrema hettan lett till att meteorologerna har tvingats lägga till en ny färg på sina temperaturkartor (lila) för temperaturer upp till 50 grader, och i USA var 2012 rekordvarmt och torrt.

    För många delar av världen är det just detta, extrem värme och torka, som kommer att leda till störst problem. För vår del här hemma i Sverige, framför allt om vi fokuserar på fastighetsbranschen, stadsplanering och infrastruktur, är det ökade regnmängder, kraftigare skyfall, och höjda vattenstånd i hav, sjöar och vattendrag, som kommer att kräva de kraftigaste åtgärderna.

    Enligt statistik från SMHI har intensiteten i kraftiga skyfall ökat de senare åren, och i takt med att klimatet fortsätter att förändras kommer antalet dagar med kraftigt regn och extrem lokal tillrinning att öka i hela landet under höst, vinter och vår. Ökningen förväntas bli störst under vintern. Den största ökningen kommer att ske i landets västra delar i ett stråk från västra Götaland och Värmland till mellersta Norrland. Antalet dagar med kraftigt regn under sommaren förväntas att minska i södra Sverige, men öka något i Norrland. Totalt sätt blir konsekvensenn en ökad risk för översvämningar, ras, skred, erosion och värmeböljor, vilket i sin tur leder till skador på byggnader, vägar, eldistribution och dricksvatten.

    Kraftigare skyfall och större mängder regnvatten utgör en enorm utmaning i städer, där stora delar av marken täcks av byggnader och asfalterade ytor, och vattnet därmed förlorar sina naturliga vägar ner i marken. Regnvatten samlas i stället på ytan och i avloppssystemen, som allt oftare riskerar att översvämmas och förorenas. Och vid kusterna ökar en höjning av havsytan risken för saltvatteninträngning i vattentäkter som ligger nära kusten.

    Redan i dagsläget orsakar naturskaderelaterade översvämningar samhället kostnader för hundratals miljoner kronor årligen.

    Flera åtgärder behöver vidtas för att skydda befintlig och planerad bebyggelse. Dricksvattenförsörjning, samt dag- och avloppsvattenhanteringen måste, i ett klimat med ökad och intensivare nederbörd samt höjda vattennivåer, i än högre grad än i dag säkerställas tidigt i kommunens planprocess. Kommunerna måste skilja dag- och regnvatten från avloppsvatten för att  minska risken för bakåtströmmande vatten in i hus och källare. Man måste även åtgärda problemen med att rena avloppsvattnet vid för stora mängder dag- och regnvatten i reningsverken. Kommunerna bör också vara mer restriktiva med bygglov, och det bör inte ges bygglov i områden där det finns risk för översvämningar, ras och skred, såvida inte förebyggande åtgärder vidtas.

    I städerna, som växer i snabb takt, kommer grönområden, gröna tak och takträdgårdar med stor sannolikhet att växa fram som ett krav vid stadsplanering, renovering och nybyggnation. Växtbelagda stadshustak har flera fördelar; de minskar belastningen på avloppsnätet genom att absorbera, avdunsta och reducera mängden regnvatten som annars hade strömmat ner i gatorna; de reducerar byggnadernas energikostnad eftersom växterna har en avkylande effekt sommartid  och isolerande effekt vintertid; de förlänger i många fall takets livstid eftersom temperatursvängningarna blir mindre extrema; och de utgör en perfekt plats för rekreation och biologisk mångfald i betongdjungeln.

    Förutom att vidta åtgärder som i större grad skyddar befintlig och planerad bebyggelse från ökad risk för naturskador som följd av ett förändrat klimat, bör det också läggas fokus på hur vi ska bygga för att minska belastningen på klimat och miljö. Med tanke på att 70 procent av världens befolkning förväntas bo i städer år 2050, bör fokus ligga på hur vi kan bygga smartare, hur vi kan göra det mer attraktivt för alla människor – oavsett ålder att bo i staden och på hur vi kan förbättra städernas infrastruktur så att vi underlättar för människor och rejält reducerar behovet av att åka bil.

    Det sker en hel del spännande saker runt om i världen, och det blir intressant att följa projekt som Chengdu Great City i Kina som är en kompakt förort som kommer att förbruka 48 procent mindre energi, 58 procent mindre vatten och producera 89 procent mindre sopor. Ett annat projekt av intresse är Tianjin som är en helt ny ”ekostad” 15 mil sydost om Beijing, belägen i ett förorenat industriområde som tidigare använts som soptipp. Ett tredje är Masdar City som har som mål att bli en av världens mest hållbara städer och visa för omvärlden att det är fullt möjligt att leva och bo lika bra som vi gör idag utan (eller med minimala) utsläpp av växthusgaser.

    Klimatanpassning är komplicerat och många gånger kostsamt, men kostnaderna för samhället blir ännu högre om vi väntar med att ta tag i problemet, och vi riskerar onödigt lidande för drabbade individer.

    Tone Bekkestad
    Meteorolog och vd, Green Solutions AS

    Krönika ur Fastighetsnytt nummer 2, 2013

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived