+
Hans Lind
  • Bostadsbrist: Ett normativt begrepp

    PUBLICERAD 2013-02-12 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2014-01-06 15:48

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR

    I en krönika i Fastighetsnytt år 2010 påpekade Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, att begreppet bostadsbrist är normativt. Det betyder att det mer eller mindre subjektivt ger uttryck för en föreställning om hur något bör vara.

    Brist på bostäder har ju att göra med hur mycket pengar man har att förfoga och vilka krav man ställer. Har man mycket pengar kan man köpa en bostad och man klarar en hög hyra. Bristen är i så fall mest svårbemästrad för dem som inte förfogar över så mycket pengar. Är det så brutalt att man som låg- eller kanske normalinkomsttagare helt enkelt måste acceptera att man inte kan bo centralt i Stockholm eller exempelvis dela bostaden med kompisar för att ha råd?

    – Den bakomliggande frågan är om det finns skäl att fördela bostadskonsumtion jämnare än annan konsumtion. Enligt min mening finns inga sådana skäl, när man kommer över en viss grundläggande standardnivå. Därmed är min slutsats att bostadskonsumtionen kommer att spegla inkomstfördelning, och den med lägre inkomst som vill bo i ett attraktivare område måste acceptera en mindre yta eller sämre standard i något annat avseende, till exempel i form av buller, utsikt eller modernitet, säger Hans Lind.

    Byggande och friare hyror måste kombineras
    En av de åtgärder han själv har föreslagit, en åtgärd som regeringen nu bestämt sig för, är att ändra reglerna så att det blir enklare att hyra ut i andra hand i exempelvis bostadsrätter. Men blir inte de hyrorna också för höga för de som har låg köpkraft, studenter till exempel?

    – Med ett så lågt bostadsbyggande som det varit fråga om, och med det faktum att det inte har byggts särskilt mycket i områden med lägre markpriser, blir hyrorna relativt höga överallt. Naturligtvis är skillnaderna ändå stora mellan olika områden. Slutsatsen är att idag måste åtgärder för ökat byggande och åtgärder för friare hyressättning diskuteras som ett ”paket”. Det vore fel att enbart fokusera på friare hyressättning, säger Hans Lind.

    Behövs mer varierat utbud
    De styrande i Stockholms stad har uttalat ambitionen att bygga motsvarande 5000 bostäder per år fram till 2030. Socialdemokraterna i Stockholm vill bygga 7000 bostäder per år varav hälften hyresrätter. Går det att räkna sig fram till rätt siffra när det gäller behovet av nyproduktion och den omtalade bostadsbristen?

       – Man kan naturligtvis räkna ut hur mycket bostäder som behövs för att vi ska nå en viss ytstandard, men om hushållen prioriterar ett visst läge istället för en viss yta så håller inte sådana kalkyler. Det är tämligen meningslöst att diskutera siffror, det viktiga är att se till att det byggs med olika typer av kvalitet och i lägen med olika markpriser så att utbudet blir mer blandat.

    Finns det andra mer relevanta faktorer som man bör ta med i beräkningen?

    – Som jag har varit inne på i andra sammanhang krävs en samordning med infrastruktur, vilket innebär att man inte enbart kan utgå ifrån en enskild kommun, utan att man måste ha ett regionalt perspektiv. Det krävs även att staten tar på sig en mer aktiv roll i den här processen. Kommunerna tenderar att av olika skäl bygga för litet mer välbärgade grupper.

    Byggnormer förbjuder låg standard
    Alla (nästan) är överens om att det har byggts för litet i Stockholm under lång tid. För att fler ska få bostad måste man bygga mer. Men oavsett om man bygger bostadsrätter eller hyresrätter så blir det jämförelsevis höga boendekostnader när det är fråga om nyproduktion. Går det att bygga nytt för de som har låg köpkraft i Stockholm?

    – I så fall måste man bygga mycket små lägenheter med lägsta möjliga standard. Man måste bygga så att grupper med högre inkomster inte vill bo där, och det är svårt att föreställa sig inne i Stockholm. Dessutom förbjuder gällande byggnormer mycket låg standard. Som förortsbo tycker jag dock inte att det är ett problem om låginkomsttagare ”tvingas” bosätta sig hos oss i förorterna!

    Intervjun med professor Hans Lind är en del av en bostadsspecial i Fastighetsnytt nummer 1, 2013, som kommer ut fredagen 15/2.

    Daniel Bergstrand

    4 kommentarer

    1. […] I en sådan situation är det svårt att bygga bort bostadsbristen, säger Hans Lind till Fastighetsnytt. […]

      Reply

    2. Martin Lindfors 2013-02-13

      I Storstockholm finns säkert en hel del befintliga bostadsytor som skulle frigöras om inlåsningseffekterna kunde minimeras. Jag tänker på den generation som sitter kvar i alldeles för stora boenden till följd av att det kostar för mycket att flytta, reavinstbeskattning, kostnader för lagfart, pantbrev, mäklare, etc. Billigare och enklare att bo kvar om än för stort…. Hur kan detta reformeras?

      Reply

      • Martin Fritzell 2013-02-14

        Martin Lindfors jag tycker inget bör reformeras. Min syn på inlåsningseffekter är att det råder ett missförstånd med att det skulle vara billigare att bo kvar. De som bott länge har med 100 % sannolikhet en stor vinst att kvitter ut vid försäljning.

        (Visserligen ska vinsten beskattas, men bara med 22%. Man pratar gärna om denna skattesats som märklig men betalar gladeligen 30% och mer på inkomst av tjänst och kapital. Ställer mig fågande tll varför bostadsförsäljning ska subvetioneras…)

        Nåväl, när man på ålderns höst flyttar ifrån sitt stora boende kommer man få en vinst som man kan förvalta och med en avkastning på det kapital du fick genom din “bostadskarriär” betalar du till stor del hyran i en hyresrätt eller så köper du en bostadsrätt… Lagfart och ev. pantbrev slipper du betala när du säljer din fastighet och kostar inget när du köper bostdsrätt. Det är ju ingen kostnad så länge inte de äldre ska förvärva en ny fastighet och ofta vill man ju komma ifrån trädgård etc.

        Mitt råd till de äldre: sälj ert boende med vinst till någon ung familj som kan nyttja huset och kvarteret så som ni en gång gjorde. Förvalta vinsten och bo i hyresrätt som i stort sett kommer bli betald med avkastningen på kapitalet och använd pensionen till att resa till solen!

        Reply

    3. Nina 2013-02-13

      Hans lind

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived