+
Hans Lind
  • Dags för en social bostadspolitik!

    PUBLICERAD 2012-12-02 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2012-12-11 13:30

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR


    Ekonomer gillar som alla vet modeller! Låt oss därför formulera en stiliserad bild av vad som händer på en reglerad hyresmarknad när efterfrågan stiger snabbare än utbudet. Vi tänker oss att det på marknaden finns tre typer av hyreslägenheter: vanliga hyreslägenheter som hyrs ut av privata värdar, vanliga hyreslägenheter som hyrs ut av kommunala företag samt ett antal så kallade träningslägenheter som socialförvaltningen kontrollerar och som kan finnas i båda privata och kommunala bostäder.

    Den första effekten som vi ska förvänta oss är att allt färre lägenheter kommer ut på den öppna marknaden. Förstahandskontrakt i alla delar av expanderande regioner blir mer värdefulla, och värdefulla saker lämnar man inte ifrån sig utan att få något annat istället. Både bytesmarknader och svarta marknader kan förväntas öka.

    En andra effekt är att när privata fastighetsägare får lediga lägenheter så kan de höja kraven på hyresgästen, till exempel inkomstkrav, och ändå hitta intresserade hyresgäster. Kraven drivs upp över vad som egentligen är motiverat utifrån risken att hyresgästen inte kan betala.

    Samma tendenser kan man tänka sig i det allmännyttiga beståendet, men om lägenheter fördelas via köer kommer kötider förlängas och då går också fler lägenheter till mer etablerade hushåll som varit smarta nog att ställa sig i kö i god tid.

    Allt fler “svaga” hushåll – med sämre inkomster, mindre koppling till arbetsmarknaden och mindre kontakter – kommer varken in på den privata eller kommunala förstahandsmarknaden. När det är köer till alla hyreslägenheter på den vanliga marknaden så kommer de svagaste i praktiken vara de som hamnar utanför. Dessa har då tre alternativ, som inte utesluter varandra.

    Det första är att gå till socialförvaltningen och säga att man behöver hjälp, det andra är att ge sig ut på den grå/svarta andrahandsmarknaden och de tredje är att försöka få släkt och vänner att förbarma sig.

    De som redan bor i socialförvaltningens träningslägenheter får allt svårare att komma därifrån på grund av det ökade trycket på marknaden och socialförvaltningen måste i allt högre grad leta efter alternativa boenden – som bland annat erbjuds av halvskumma företag till hutlösa priser. Eftersom omsättningen i träningslägenheter faller kommer färre nya hushåll med problem att kunna få en sådan lägenhet. Och skulle socialförvaltningen få lite fler träningslägenheter så är det hushållen precis över den nya gränsen som stängs ute istället.

    Även om detta är en stiliserad bild så finns det gott om indicier som pekar på att den i allt väsentligt är korrekt.  Socialförvaltningen får lägga allt mer lägga resurser på att lösa klienters bostadssituation. Olaglig andrahandsuthyrning och allvarlig trångboddhet har dokumenterats i flera miljonprogramsområden i våra storstadsområden. Och situationen blir ju inte precis enklare av ett relativt stort antal nya flyktingar varje år.

    Med tanke på situationens allvar är det förvånande att den inte diskuteras mer! Hur tänker sig våra politiker att hushåll med låga inkomster och i samhällets utkant ska få tag i en dräglig bostad i framtiden? Det vi bygger är dyrt och flyttkedjorna är i praktiken korta, så det byggande som planeras i våra storstäder lär inte förändra situationen nämnvärt.

    Men frågan är om det på kort sikt finns något annat alternativ än ”social housing” i statlig regi. Subventionerade bostäder där man kör över kommunernas planmonopol med hänvisning till att det är ett riksintresse och sedan ger förtur med låga inkomster. Självklart finns det problem med en sådan lösning, men enligt min mening kan vi inte vänta tills vi kommer på en lösning utan problem – för då får vi nog vänta länge.

    Hans Lind
    professor i fastighetsekonomi, KTH

    Krönika ur Fastighetsnytt nummer 6, 2012.

    2 kommentarer

    1. […] Hans Lind, professor i Fastighetsekonomi vid KTH skriver i dagens nummer av Fastighetsnytt om social bostadspolitik: […]

      Reply

    2. Mikael Jardbrink 2012-12-03

      Klokt och bra formulerat. Det börjar bli lite bråttom.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived