+
Peter Malmqvist
  • Börsbolagens vinster pekar uppåt

    PUBLICERAD 2012-09-14 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2012-12-13 15:16

    Textstorlek

    Dela med andra

    Krönika ur Fastighetsnytt nummer 4, 2012

    Återhämtningen i börsbolagens vinster fortsatte under det andra kvartalet. Ändå är det svårt att jubla. Takten i återhämtningen kunde varit bättre.

    Under det andra kvartalet föll börsbolagens vinster med 12 procent, jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Om detta är bra eller dåligt beror på det berömda glaset – halvfullt eller halvtomt? Det är sämre än för ett år sedan, men det är samtidigt ett mildare fall än de två senaste kvartalen. Då föll vinsterna i årstakt 28 respektive 13 procent.  Det är också bättre än väntat, om vi jämför med både de svenska och internationella konjunkturprognoserna. Det senaste året har ekonomkåren varit enig – den globala konjunkturen är på väg ner, sänkt av oron i eurozonen. Det har inte saknats jämförelser med hösten 2008. Mot den här bakgrunden borde det överraska de flesta ekonomer att vinsttrenden faktiskt pekar uppåt.

    Högst vinstökning i kronor räknat hade H&M, Nordea och Atlas Copco, medan bottenplatserna belades av Skanska, Ericsson och Astra Zeneca. De två sistnämnda har haft det motigt under längre tid, men Skanskas kraftiga fall kan förklaras av att förra årets mycket stora engångsvinst på ett sålt motorvägsprojekt naturligtvis inte kunde upprepas även detta år. Bottenbolagen hade tre gånger så stor vinstnedgång i kronor, som toppbolagen hade uppgång. Om vi rensar bort dessa sex extremer kan konstateras att vinstnedgången krymper till 5 procent, jämfört med minus 7 procent förra kvartalet.

    Jämför vi med analytikernas genomsnittsprognoser enligt analysfirman SME Direkt låg lika många bolag över prognoserna, som under. Förra kvartalet låg emellertid drygt 60 procent av bolagen över, varför slutsatsen blir att analytikerna låg mer rätt denna gång. Det tyder på en stabilare utveckling.
    Positivt är också att försäljningen fortsätter att visa tillväxt. Kvartalets uppgång var fyra procent, mot fem procent förra kvartalet och i förhållande till analytikernas prognoser blev utfallet 0,6 procent bättre. Valutaeffekterna inverkade positivt med ungefär 2-3 procent, men företagsförvärven var ganska få. Därför speglar nog försäljningsutvecklingen ganska väl efterfrågebilden. Även orderingången är på väg tillbaka och redovisar en tillväxt på 5 procent, jämfört med en plus 1 procent förra kvartalet. Som jämförelse kan nämnas att när Lehman Brothers hösten 2008 gick i konkurs föll orderingången 12 procent respektive 31 procent de två därpå följande kvartalen. Något liknande fall kan alltså inte spåras till eurokrisen.

    Kopplar vi företagens utveckling med konjunkturutvecklingen stämmer bilden ganska väl. Det senaste året har den globala tillväxten varit medioker, men det kraftiga fall som många befarade har inte infriats. Min globala tillväxtindikator har rykt hit och dit, vilket i huvudsak berott på Japan. Tsunamin och kärnkraftskatastrofen kastade in Japan i en mycket turbulent period med stora ryck. Nu verkar läget ha stabiliserats både inom industrin och konsumentområdet och det ger positivt avtryck i min indikator.

    I andra riktning verkar dock Spanien och Italien, av de större länderna, där tillväxten är mycket svag. Sparpaket och räntor på en nivå 4-5 gånger högre än i Sverige gör att de fått en kraftig inbromsning. Min tillväxtindikator i båda dessa länder ligger på minus 7 procent, jämfört med ett globalt snitt på plus fyra procent, vilket är utmärkt. Det är dessa två länders ekonomiska utveckling som många oroas över. Det är förståeligt, men samtidigt överdrivet. Om jag exempelvis summerar importen i de största länderna i världen och jämför med krisländerna (Italien, Spanien, Portugal, Irland och Grekland) utgör deras andel av den globala importen bara ungefär 10 procent. Det är inte tillräckligt för att knäcka den globala konjunkturen. Många pekar då på Tyskland och säger att de också kommer att dras ner av krisländernas problem. Tyskarna lever ju på export. I den kalkylen skall då emellertid läggas in att krisen medfört att Tyskland har enormt låg ränta. Även om den låga nivån just nu samlas upp i bankerna som ökade vinstmarginaler, kommer konkurrensen sakta att se till att den låga räntenivån sippra ut i ekonomin. Då förbättras den inhemska ekonomin, vilket motverkar fallet i export.

    Slutsatsen av ovanstående blir att ekonomin verkar vara i ett vänteläge – vinsterna i börsbolagen är fortfarande mycket höga och avkastningen god. Samtidigt är nivån något sämre än förra året, vilket skrämmer beslutsfattare till en viss försiktighet. Ovanpå det gör eurozonens kris att många är försiktiga, både inom industrin och finanssektorn.  De riktigt stora investeringsbesluten skjuts upp och aktieplacerarna vågar varken köpa eller sälja, trots de höga utdelningarna. Tids nog tar vänteläget slut. Eftersom jag inte bedömer sannolikheten för en sprucken euro som överhängande, är min bedömning att det trendbrott som kommer blir kraftfullt och uppåtriktat.

    Peter Malmqvist
    Fristående finansanalytiker

    Krönika ur Fastighetsnytt nummer 4, 2012

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived