+
Mögel i Uppsala gamla station, Foto: Jernhusen
  • Sprickor i fasader kan orsaka mögel

    PUBLICERAD 2012-06-04 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2012-06-04 22:42

    Husgrunder och fasader kan båda utgöra ett stort hot mot folkhälsan. Orsaken är fuktskador som kan orsakas av dessa. Boverket har räknat fram att det kostar mer än 100 miljarder kronor att åtgärda fuktrelaterade skador på hus och närmare två miljoner av Sveriges invånare kan ha drabbats av fuktrelaterade sjukdomar.

    Minst 160 000 svenska hus med fasader som byggts med den så kallade enstegsmetoden har drabbats av fuktskador och deras ständiga följeslagare dålig lukt och mögelskador menar Tegelinformation.se, en svensk-dansk branschorganisation och hänvisar till Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

    Problemen uppstår när fukten tränger sig in bakom fasaden, trots att det kanske bara finns ytterst små sprickor. Fukten angriper sedan trä och gips och mögelskador kan uppstå.

    Enstegsfasader är ett problem men som framgår av en artikel i Fastighetsnytts senaste nummer är fuktskadade husgrunder ett annat och kanske även större problem. Enligt Boverkets nyaste rapport om fukt och mögel krävs det en samlad investering på över 100 miljarder kronor för att åtgärda alla fuktrelaterade skador på svenska hus varav den största delen beräknas vara för skador i husgrunder.

    Mögelrelaterade sjukdomar blir dessutom allt vanligare i Sverige och enligt vissa bedömare är sådana sjukdomar på god väg att bli ett folkhälsoproblem. Bland dessa är Michael Ressner, utredare på Socialstyrelsen.

    – I den miljöhälsoenkät vi har gjort berättar 20 procent av de tillfrågade att de har fått besvär av inomhusmiljön. Dessutom har forskning visat att i en stor del av de tillfällen där folk mår dåligt i hemmet eller på arbetsplatsen vistas de i hus som har problem med fukt och mögel. Både den statistik vi har att tillgå och aktuell forskning likaså tyder alltså på att sjukdomar relaterade till fukt och mögel kan betraktas som folkhälsoproblem, säger Michael Ressner till Fastighetsnytt.

    Enligt Tegelinformation.se består ett genomsnittshushåll av 3,75 människor vilket kan innebära att uppemot 600 000 människor har drabbats eller kan drabbas av mögelrelaterade sjukdomar i de 160 000 husen som drabbats av fuktskador på grund av enstegsfasader. Vid utgången av årets första kvartal hade Sverige 9,5 miljoner invånare och antar man att Socialstyrelsens urval i miljöhälsoenkät var normalfördelat kan det betyda att hela 1,9 miljoner människor har fått besvär av inomhusmiljön.

    Att fukt i hus börjar bli ett samhällsproblem verkar därför inget våghalsigt påstående.

    Läs mer om ämnet i senaste numret av Fastighetsnytt.

    Sverrir Thór

     

    1 kommentarer

    1. Sven E. Borg 2012-06-07

      Fukt och mögel – våra sedan över ett halvsekel ständiga följeslagare i bostäder, skolor etc. – började uppmärksammas redan i slutet av 60-talet (exempelvis ruttnande fönster!) , det vill säga just när den politikerstyrda så kallade sociala bostadspolitiken hade börjat implementeras på allvar. I form av det ELÄNDIGA så kallade miljonprogrammet.
      “Ingen hade dock tid eller intresse att ägna sig åt problemet i någon större utsträckning. De följande 7-8 åren ägnades helt och hållet åt produktion. När bostadsproduktionen började trappas ner 1973-74 kunde man se följderna av rekordåren. … ” (Civilingenjör Tomas Larsson, Väg- och Vattenbyggaren 9-1982).
      “Bostadsområden som byggdes i mitten av 1900-talet har många fördelar även förutom den höga kvaliteten i materialen. De planerades omsorgsfullt för att de boende skulle trivas och ha det bekvämt.” (Arkitekt Ingela Blomberg, Hallandsposten 2003-09-01).
      “Vi har i Ny Teknik noga följt och beskrivit sjuka hus sedan 1982.” (Svar från Redaktionen, Ny Teknik/Teknisk Tidskrift 1992:33).
      Trots mer än trettio års varningssignaler från proffsen fortsätter “de ansvariga” i samma spår. Ulf Rengholt, VVS-tekniska föreningen, skriver i Byggforskning 4:1990 om “Systemfelens Mecka”:
      – Systemfel 1: Kunskapsförakt;
      – Systemfel 2: Byggprocessen är produktions- och inte förvaltningsoptimerad – processen har fel kund/kunden är inte nyttjaren;
      – Systemfel 3: Incitamentfelet – bristen på incitament att tillfredsställa den sanne kunden-brukaren;
      – Fler systemfel(!): Det är lönsamt att bygga dålig kvalitet.
      “Vi närmar oss smärtgränsen” skriver Ulf Rengholt också – alltså 1990. Nu har snart ett kvarssekel gått sedan dess, och tydligen har vi inte nått dit ännu!
      Sammanfattning: Det krävs ett systemskifte inom branschen för att komma tillrätta med de uppräknade systemfelen. Ett uppenbart primärt krav är att avstyra politikerstyrningen!

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived