+
Hans Lind
  • Varmhyra är bäst!

    PUBLICERAD 2012-04-13 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2012-12-13 11:27

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR

    Ett generellt problem som finns på många områden är att ett utfall beror av flera aktörers handlande och att det är svårt att skapa incitament för alla inblandade aktörer att göra ”rätt” sak. Frågan om kallhyra kontra varmhyra är ett klassiskt exempel på detta.

    Har vi en kallhyra har fastighetsägaren inga incitament att vidta åtgärder i fastigheten för att få ner energiförbrukningen, och har vi varmhyra så har hyresgästen inga incitament att dra ner på temperaturen eller för att inte vädra bort värmen.

    Individuell mätning och debitering diskuteras idag på allt fler områden. Vi uppfattar det som ganska självklart att varje hyresgäst betalar sin el själv, men det kan noteras att i många äldre kontorshus och även en del bostadshus har man inte dragit nätet på ett sådant sätt, och inte installerat mätutrustning, att det skulle gå att införa individuell mätning. Kostnaden för att installera utrustning är ofta för hög för att det ska löna sig att installera den i efterhand. Och ju energisnålare apparater vi har desto mindre blir ju vinsten av att installera mätutrustningen…

    I teorin är dock saken ganska enkel: Finns det en aktör som betydligt mer än andra kan påverka förbrukningen så är det den aktören som ska betala, och så är det ju rimligen med elförbrukningen. Saken är också ganska enkel när det gäller förbrukning av kallvatten. Eftersom den är så billig i Sverige är det inte värt besväret att mäta och debitera individuellt.
    Trenden mot individuell mätning och debitering förefaller idag vara starkast när det gäller varmvatten, men det är inte riktigt lika självklart. Hur ledningarna är dragna och hur de är isolerade påverkar rimligen hur mycket varmvatten som ett hushåll förbrukar, liksom vilka kranar som är installerade. På lite sikt finns rimligen faror med denna individuella mätning. När husen åldras och det kommer ny teknik så har ju fastighetsägaren ingen anledning att bry sig och för det enskilda hushållet kan det vara svårt att veta vad som egentligen borde göras.

    Det som verkar stå näst på tur är individuell mätning av värme i till exempel bostäder. Den tekniska utvecklingen har gått snabbt när det gäller mätutrustning och det pågår försök på flera ställen, även om det fortfarande finns en hel del praktiska problem. För ett tag sedan hade vi på KTH ett forskningsprojekt om energisparåtgärder i samband med renovering av miljonprogrammet och då såg vi företag som först isolerade huset och uppgraderade ventilationssystemet och därefter införde individuell mätning och debitering. Först tyckte vi att detta lät som en väldigt smart uppläggning. Man börjar med att fixa till huset medan det fortfarande är varmhyra och sedan skapar man till sist incitament för hyresgästen att inte slösa med energi genom att införa individuell mätning och debitering. Och eftersom huset redan har bra egenskaper spelar det ingen roll att man genom detta försvagar fastighetsägarens incitament.

    Vid närmare eftertanke började vi dock bli lite mer skeptiska. Hus står under lång tid och det sker en teknisk utveckling, både när det gäller isolering och värmeåtervinning. Även om det på kort sikt inte gör något att fastighetsägaren saknar incitament att förbättra prestanda när husen redan har bra egenskaper, så förefaller det riskfyllt på lång sikt att ta bort fastighetsägarens incitament. Även om vi inte har några systematiska empiriska data förefaller det ju ändå vara så att länder med kallhyra har sämre kvalitet ur energisynvinkel på sina byggnader än länder med varmhyra.

    Utmaningen blir, om man accepterar argumenten ovan, att skapa incitament för hyresgästen inom ramen för ett varmhyreskontrakt. Under benämningen ”Gröna hyresavtal” finns en rad olika varianter men ett sätt att tolka dessa avtal är just att se det som ett komplement till ett hyresavtal som i grunden är ett varmhyresavtal. Incitamenten för hyresgästen handlar då minst lika mycket om mer ideella motiv som om ekonomiska. Det finns internationella studier som pekar på att information om energiförbrukning, och särskilt hur den egna energiförbrukningen förhåller sig till andra, har en tydig inverkan på hur mycket energi som förbrukas.

    En hyresvärd som vill vara ”grön” kan också profilera sig genom att vara tydlig med vad man erbjuder och vilken service som ingår i kontraktet, till exempel att hyresvärden ”levererar” en något högre innetemperatur på sommaren och en något lägre på vintern för att därigenom minska den totala energiförbrukningen. I princip kan en hyresvärd som går ut med det budskapet ta en lite lägre hyra, men sannolikt är skillnaden försumbar i relation till andra faktorer som påverkar en hyresgästs val. För både fastighetsägaren och hyresgästen kan en gemensam grön profil ha ett värde, även om samarbetet inte leder nämnvärda ekonomiska besparingar på kort sikt.

    Kort sagt: På lång sikt framstår varmhyra och idealitet som det bästa för en bra energihushållning i våra hyresfastigheter.

    Hans Lind
    Professor i fastighetsekonomi, KTH

    Krönika ur Fastighetsnytt nummer 2, 2012

    2 kommentarer

    1. joakim andersson 2018-05-22

      hej . jag undrar en sak angående kallhyra . jag har en liten gård och har tänkt hyra ut huset . abonnemanget står på gården och jag har en verkstad i ladan . hur tar jag betalt för elen då . jag kan ju sätta upp en undermätare och se vad el det går åt i huset . men får jag sälja el .

      Reply

      • Alexander P 2018-05-23

        Enklast blir väl att ha varmhyra genom att ta höjd för el- och vattenkostnaderna i hyran.

        Det går ju att sätta undermätare och avisera hyresgästen för faktiskta elkostnaden månaden efter. Dock osäker på om man inte måste ha koncessionsrätt för det då du isåfall säljer el till hyresgästen. Hyresgästen kommer inte heller ha möjlighet att välja elavtal själv vilket skulle kunna ställa till problem.

        Ska du tvunget mäta elen separat blir den mest korrekta lösningen att skaffa mätare och ett elnätsabonnemang till som hyresgästen står på.

        Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Åre satsar på hela året

    Norr, Samhälle Åre är en kommun som vill växa inom alla delar. Tack vare ett framgångsrikt arbete har man lyckats få orten att vara mer en bara ett semestertillhåll under vinterhalvåret. Utmaningen  handlar om att få arbetskraft till kommunen – där spelar integrationsfrågan en viktig roll.

  • Goldbeck etablerar sig i Skandinavien

    Fastighetsmarknad Det tyska byggföretaget Goldbeck storsatsar på Skandinavien och har under året byggt upp en organisation i Sverige. Christoffer Bööj har utsetts till Branch Manager Scandinavia. 

  • Rekordresultat för Castellum

    Börs Castellums förvaltningsresultat ökade 13 procent i det tredje kvartalet till en ny rekordnivå påeldad av en mycket stark marknad för kommersiella fastigheter. Resultatet var bättre än väntat om aktien stiger efter beskedet.

  • ANNONS
  • Linda Schuur till Serneke

    Rekrytering Serneke rekryterar Linda Schuur som affärsutvecklare med ansvar för stadsbyggnad och arkitektur, en ny roll inom företaget. 

  • ANNONS
  • Välfärdens utmaning kräver arbetskraft

    Krönikor I USA har en majoritet av befolkningen inte haft någon reallöneökning på 30 år och i Storbritannien ligger reallönenivån på 96 procent av 2010 års nivå. Men ovanstående gäller inte Sverige, vi tillhör de EU-länder som haft högst reallöneökning efter finanskrisen, så varför är folk så frustrerade här?

  • Gammalt blir nytt och värdefullt

    Fastighetsmarknad, Webb-TV Att omvandla så kallade brownfields, som ofta består av gammal industrimark i centrala lägen, kan vara ett bra sätt att skapa värden där man inte bara kan förnya stadsdelar som är i behov av förnyelse utan även bara miljöer som är uppskattade.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Hans Lind