+
Projektet Möjliga Miljoner undersöker hur miljonprogrammen kan utvecklas till attraktivare bostadsområden.
  • Metod för att utveckla miljonprogramsområden

    PUBLICERAD 2012-04-19 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2012-04-19 13:14

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR

    Projektet Möjliga Miljoner undersöker hur bostadsområden byggda under åren 1965-1974 kan utvecklas till attraktivare bostadsområden utifrån de boendes perspektiv.

    Det är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt finansierat av Sven Tyréns Stiftelse. Studien berör förbättringar som främst rör bostadsområden och i mindre utsträckning bostäderna. Ett flertal expertintervjuer samt en enkät som besvarades av drygt 3 400 boende i fem utvalda miljonprogramområden har genomförts.

    – Det framkom tydligt i undersökningen att många av områdena upplevs ha dåligt rykte av invånarna, vilket såklart inte är bra. Vi ser en tydlig koppling i undersökningen mellan mjuka faktorer såsom rykte och hur nöjda de boende är. Frågor som identitet och rykte hänger delvis samman med den fysiska miljön och dessa frågor är mycket viktiga att ta hänsyn till när man pratar om förbättringar av miljonprogramområden, säger Katarina Majer, uppdragsansvarig för Möjliga Miljoner.

    Arbetet med Möjliga Miljoner resulterade i en metod för områdesutveckling av miljonprogramsområden. Arbetet utgår från de boendes önskemål för områdesutveckling samt prioritering av åtgärder för att ge maximal effekt av insatser. Prioriteringen är viktigt dels för att säkerställa att arbetet utgår från de faktorer som har störst betydelse för de boendes nöjdhet och dels för att utvecklingsprojekt ofta har en begränsad budget.

    Redaktionen

    Källa: Pressmeddelande Tyréns

    1 kommentarer

    1. Rafael Ospino 2012-04-23

      Är det inte ganska fantastiskt att det skall till ett privat konsultbolag för att finansiera en enkät rörande något så grundläggande som hur hyresgäster vill att deras framtida boendemiljö skall gestalta sig?

      Särskilt när det rör något av en ödesfråga för landet; hur skall vi rusta upp miljonprogrammet så det svarar mot de krav på byggnaders energianvändning som EU ålagt de nationella parlamenten att införa.

      Jag är verksam i “Miljardprogrammet” en gräsrotsrörelse som med kraften som finns i miljonprogram och liknande områden runt om i Sverige ska förändra det vi själva vill förändra.

      Vi har själva diskuterat frågor liknande dem i enkäten och kommit fram till liknande resultat. En av de viktigaste indikationerna är att de boende inte är så missnöjda med själva boendet som med omvärldens åsikter om deras boendemiljö!

      De tafatta försök till “upprustning” som gjorts i vissa kommuner har ofta tillkommit utifrån ett von-oben-perspektiv som utgår från att de stackars sluminnevånarna som ju naturligtvis måste sakna initiativförmåga, intresse och kunskaper måste räddas ifrån sina torftiga miljöer genom att man river husen stomrena för att sedan bygga upp dem som Hammarby Sjöstad, men till en kostnad dubbelt upp mot nyproduktion!

      Att våra politiker framhärdar i blanda bort korten beror nog mest på att de värsta energibovarna alltmer kommit att finnas i kommunernas bestånd. Och då talar vi inte nödvändigtvis enkom om miljonprogrammet. Detta är långt bättre än sitt rykte och ligger, när det gäller energianvändning, inte långt efter Hammarby Sjöstad eller Västra Hamnen, två stadsdelar som åtminstone lokalpolitiker framhåller som föredömen.

      Ofta framhåller man just miljöfrågan som ett skäl för överrenoveringarna. Jag säger inte att det inte föreligger ett stort renoveringsbehov. Men vi kan inte bygga om hela stadsdelar med samma metoder utan granska varje fastighet för sig och sätta in insatser efter faktiskt behov.

      För att få de boende att trivas krävs ofta relativt enkla saker – ett av de främsta önskemålen som framkommit i Miljardprogrammets arbetsgrupper har varit att få en Bankomat i området!

      Att tro att man genom centralstyrning och social ingenjörskonst skall kunna råda bot på miljonprogrammets problematik under förespegling att det skulle innebära en vinst för miljön är högst tveksamt.

      För en sant hållbar energieffektivisering fungerar endast väl avvägda åtgärder efter behov.

      Annars riskerar vi att upprepa de värsta misstagen i det första miljonprogrammet!

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived