+
Mats Kinnwall
  • Kommunerna och konjunkturen

    PUBLICERAD 2012-02-17 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2012-12-12 11:30

    Textstorlek

    Dela med andra

    När jag tillträdde min tjänst som chefsekonom på SKL i augusti 2009 befann sig den svenska ekonomin, liksom större delen av den globala ekonomin, mitt i brinnande finanskris. Ekonomin hade tvärnitat under slutet av 2008/början av 2009 och prognoserna pekade mot fortsatt mer eller mindre fritt fall. Jag fick således inleda min nya bana med att administrera dystra prognoser för kommuner och landsting.

    När vi summerar utvecklingen visar det sig att svensk BNP i fasta priser föll med sammanlagt 7,5 procent från fjärde kvartalet 2007, då ekonomin planade ut, till första kvartalet 2009. Fokuserar vi enbart på kvartalen runt årsskiftet 2008-2009, då finansmarknaderna frös till is i spåren av kollapsen för Lehman-Brothers, föll BNP med 6,5 procent på två kvartal. Konjunkturavmattningen var utan tvekan den skarpaste som har upplevts i modern tid och sannolikt i paritet med händelserna 1929. Det råder således ingen tvekan om att den svenska ekonomin, med stort beroende av utrikeshandel och väl fungerade finansmarknader, drabbades mycket hårt av finanskrisen. Trots detta besannades inte de allra värsta undergångscenariorna. Istället för att fortsätta ner i avgrunden vände konjunkturen brant upp mot slutet av 2009 och 2010.

    Eftersom arbetsmarknaden i mycket speglar vad som händer i realekonomin inträffade också stora fall i sysselsättningen och en rejäl uppgång i arbetslösheten under 2008-2009. Då lönesumman är den dominerande skattekällan för svenska kommuner och landsting pekade prognoserna för skatteunderlag och resultat därför på mycket besvärliga tider. Försämringen på arbetsmarknaden blev emellertid betydligt mildare än vad man kunde befara med tanke på kollapsen i BNP. Här har vi en viktig faktor till att kommun- och landstingssektorn inte tvingades genomgå den skärseld som många fruktade i finanskrisens kölvatten: kommuner och landsting anpassade sin kostym till de dystra prognoserna. När sedan utvecklingen på arbetsmarknaden blev bättre än förväntat bidrog detta till att de ekonomiska utfallen väsentligen överträffade prognoserna. Det fanns även andra skäl till att 2009-2010, trotsande alla prognoser, och faktiskt blev bland de finansiellt starkaste som upplevts. Här kan nämnas stora konjunkturstöd från staten, lägre kostnader för sjukförsäkringar på grund av fallande långtidssjukskrivningar, etcetera. Faktum kvarstår dock att den svenska kommun- och landstingsektorn visade sig vara den del av ekonomin som kanske klarade sig allra bäst!

    Inget da capo på 2008-2009
    Efter en kort men intensiv tillväxtperiod verkar det som om vi nu återigen står inför betydligt dystrare tider. Man kan säga att i synnerhet delar av Sydeuropa har gått in i finanskrisens akuta fas två: hanteringen av de enorma statsfinansiella problem som följt i spåren av krisens första fas. Återigen finns det tydliga tecken på att den svenska ekonomin kommer att drabbas hårt av finansiell oro och global avmattning trots att vi i stor utsträckning ”har vårt hus i ordning”. Detta illustrerar den gamla sanningen att en liten öppen ekonomi som den svenska självklart drabbas hårdare än andra om vi kokar ihop våra egna kriser men även tenderar att drabbas hårdare än många andra av globala kriser.

    Vad kan vi då förvänta oss av de närmaste åren? Jag ser inte framför mig som ett huvudscenario att den globala konjunkturen gör motsvarande djupdykning som 2008-2009, även om detta kvarstår som ett riskscenario. Det politiska systemet, även om det många gånger framstår som plågsamt saktfärdigt, har ändå haft tid på sig att reagera denna gång till skillnad mot hösten 2008. Likafullt måste vi räkna med svag svensk tillväxt under en tid och kanske till och med något kvartal med fallande ekonomisk aktivitet. Därefter finns det anledning att förvänta sig att de samlade åtgärder som vidtagits i det politiska systemet gradvis leder till en stabilisering av och sedermera långsam uppgång i de skuldsatta ekonomierna under de kommande åren. Då förbättras även de svenska konjunktur­utsikterna.

    Viktigast för situationen i kommuner och landsting är återigen utvecklingen på arbetsmarknaden. Vi räknar nu med att arbetade timmar faller något under 2012 jämfört med 2011 som en konsekvens av den ekonomiska avmattningen, för att därefter åter öka under de följande åren. Konsekvensen blir att skatteunderlaget kommer att växa i betydligt långsammare takt under de närmaste åren jämfört med 2011. Ändå talar vi inte om en dramatisk försämring av de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting. Den förväntade tillväxten i skatteunderlaget är inte mycket lägre än det historiska genomsnittet. Vi står således inte inför någon allmän kommunalekonomisk kris även om vissa delar av landet klarar sig bättre än andra.

    Mats Kinnwall
    Chefsekonom, Sveriges Kommuner och Landsting

    Krönika ur Fastighetsnytt nummer 1, 2012

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Datschas plan efter uppköpet – växa globalt

    Uncategorized Stronghold säljer analysföretaget Datscha för en hemlig summa. Planen med affären är att ta tjänsten till nya marknader. “Vi har varit på jakt lite grann. Vi har fått mellan fem och tio bud de senaste åren”, säger Jacob Philipson, avgående ordförande. Även bolagets vd lämnar i och med uppköpet.

  • “Våga ta ställning i kärnkraftsfrågan” 

    Politik På tisdagen skapades politisk turbulens när M och KD plötsligt lämnade energiöverenskommelsen till kärnkraftens fördel. Nu manas fastighetsbranschen att ta ställning i frågan. 

  • Sandelin: Fjärrstyrda fastigheter fördel för 24Storage

    Börs Behovet av förrådsutrymmen kommer öka framöver. Samtidigt innebär bolagets digitaliserade fastigheter en fördel mot konkurrenter. Det säger Fredrik Sandelin, vd för 24Storage, till Fastighetsnytt i samband med tisdagens notering på First North.

  • ANNONS
  • Skanska gör rekordaffär i Texas

    Transaktioner Byggjätten Skanska har sålt 90 procent av en skyskrapa i centrala Houston för 373 miljoner dollar, motsvarande 3,5 miljarder kronor, rapporterar Dagens industri. 

  • ANNONS
  • Stronghold säljer Datscha

    Nyheter I ett pressmeddelande uppger Stronghold Invest att Datscha går samman med amerikanska fastighetsdataleverantören Real Capital Analytics (RCA). “Vi har alltid beundrat RCA och är övertygade om att det kommer att bli ett bra nytt hem för Datscha, dess anställda och kunder”, kommenterar Urban Edenström, vd för Stronghold Invest.

  • Humlegården och ägare enas om miljardlån

    Börs Humlegården har ingått en avsiktsförklaring med en majoritet av sina ägare som går ut på att dessa åtar sig att teckna företagscertifikat för upp till 1,6 miljarder kronor.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived