• Stimulanserna bidrar till positivare 2010

    PUBLICERAD 2010-01-22 AV fastighetsnytt
    UPPDATERAD: 2012-03-01 17:22

    Källa: Cecilia Hermansson

    Stimulanser bidrar till positivare prognoser för 2010

    2009 blev ett tufft år och för Sveriges del landar BNP på mellan -4 och -5 procent. Men inledningen av 2010 har varit lugnare än inledningen av 2009, anser Cecilia Hermansson, Chefekonom på Swedbank. Hon ser en mer positiv utveckling för Sverige än många andra länder. Visst kommer vi att känna av räntehöjningar, men Sverige ser inte ut att behöva samma finanspolitiska åtstramning som andra länder så småningom tvingas till.

    Ingen kunde förutspå storleken på fallet när prognoserna för 2009 skrevs vid förra årsskiftet. Fallet i handeln, exporten, investeringar och framförallt industrin överraskade alla. Framförallt var kopplingen mellan finansiell sektor och industri mycket större än vad de flesta räknat med. Och så tillkom den psykologiska faktorn, förtroendekrisen.

    -De var de två viktigaste faktorerna, dels hur problemen i finanssektorn spred sig till den reala ekonomin, att man inte hade förståelse för finanssektorns inverkan i industrins affärsbeslut och aktiviteter. Men också förtroendekrisen är minst lika viktig, det går inte att fullt ut bedöma i förväg hur aktörer kommer att hantera en kris, säger Cecilia Hermansson.

     

    Tittar man på förra årsskiftets prognoser för 2010 så har de allra flesta i dagsläget justerat upp sina siffror vilket kan indikera att framtiden ser något ljusare ut. Men enligt Cecilia Hermansson är det är viktigt att konstatera varför man justerar upp. Stimulanserna bidrog till att vi fick viss tillväxt redan under sommaren i fjol. Det talar för att stimulanserna kan ge en positiv effekt även i år men småningom ska stimulanserna dras tillbaka och då är frågan om den privata sektorn världen över är tillräckligt stark för att hantera detta.

    Cecilia Hermansson kommenterar ett antal centrala punkter som påverkar den svenska ekonomins utveckling under kommande år. 

    Reporäntan: Styrräntan ligger i dag på 0,25 procent och vi förutser att man börjar höja i september 2010 för att vid slutet av året hamna på 1,25 procent och i slutet på 2011, 3 procent. Men det skiljer mycket mellan olika bedömare, så det finns fortfarande stor osäkerhet. 

    Arbetslösheten: Vi förutser att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men inte lika mycket som i vår förra prognos. Arbetslösheten kommer att hamna strax under 10 procent 2010 och stabiliseras på den nivån under 2011. Här finns osäkerhet om hur väl tjänstesektorn står emot. Det finns även en fördröjningseffekt på arbetsmarknaden. Även om vi ser tillväxt nu, kan fler sägas upp och det tar tid innan arbetsmarknaden vänder.

    Offentliga finanser: Här gör vi bedömningen att utvecklingen inte blir lika negativ som i vår förra prognos. Budgetunderskottet för 2010 hamnar under 3 procent och vi har en statsskuld på mellan 45-50 procent av BNP 2011, vilket är mycket bra i förhållande till många andra länder som nära nog ligger på det dubbla. Vi har starka statsfinanser i relation till dagens konjunkturläge, vilket ger muskler så vi kan använda finanspolitiken om det skulle behövas vid en eventuell ny nedgång i världsekonomin.

    Hushållen: Köpkraften ökar och sparandet är högt, det ger stöd till den privata konsumtionen. Det som oroar är att hushållen ökar sin upplåning snabbt och att skuldkvoten växer. Den ligger på 160 procent i dag och skulle vi ha dagens kredittillväxt fram till 2011, så kommer vi då att ha en skuldkvot på 200 procent. Det innebär en tilltagande sårbarhet som kan dämpa konsumtionstillväxten när ränteläget blivit högre.

    Export – import: Exporten har haft ett ordentligt tapp under 2009 på dryga 12 procent. Här räknar vi med att Sverige kan följa med när tillväxten på världsmarknaden ökar och vi bedömer även att svenska företag kan ta marknadsandelar, men då vill det till att produktiviteten förbättras. Vi förutser att exportvolymen ökar med knappt 5 procent under 2010. Importen förbättras också, men inte riktigt lika snabbt då det fortfarande är en svag industri- och investeringskonjunktur.

    Global tillväxt: Vi förutser en global tillväxt på 3,3 procent 2010 och 3,5 procent 2011. Det är en återhämtning, men riskerna ökar bortom 2011. Vad blir efterdyningarna efter att stimulanserna dragits tillbaka och hur kommer finansmarknaderna och inflationen att påverkas? Man bör följa hur beslutsfattare reagerar under de närmaste åren. Kommer man exempelvis att börja acceptera högre inflation? 

    En annan faktor är hur framtida regleringar kan komma att påverka tillväxten inom den finansiella sektorn. Det akuta i finanskrisen har vi bakom oss, men en del av orsakerna till krisen finns kvar. Finanssektorn har vant sig vid att få stöd om något händer. Detta har påverkat riskbedömningen och innovationsförmågan, vilket ökat löner och vinster, så det är en sektor som drivit ekonomin. Det blir viktigt att följa hur risktagandet kommer att påverkas av ökade regleringar, men också hur regleringar kan påverka tillväxten på andra sätt.

    Mattias Fröjd

    mattias.frojd@fastighetsnytt.se

     

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived