• Vad blir efterdyningarna efter stimulanserna?

    PUBLICERAD 2009-12-21 AV fastighetsnytt
    UPPDATERAD: 2012-03-01 17:23

    Källa: Cecilia Hermansson

    Vad blir efterdyningarna efter stimulanserna?

    Sverige står lite starkare vilket gör att vi kan ha en lite mer positiv utveckling de närmaste åren än en hel del andra länder. Men oro kan på nytt uppstå på de globala finansmarknaderna och Cecilia Hermansson, Chefekonom på Swedbank, tycker att man ska vara uppmärksam på vad som händer framöver i de länder som dras med stora budgetunderskott.

    Riksbankens beslut att låta reporäntan ligga kvar var väntat, frågan är när man ska börja höja och hur snabbt man ska gå fram? Swedbank tillhör dem som delar Riksbankens syn att det kan vara fullt tillräckligt med en första höjning efter sommaren med hänsyn till att vi inte riktigt sett slutet av försämringen på arbetsmarknaden ännu.

    – Vi tror att tror att Riksbanken har sin första höjning i september och att de sedan höjer gradvis till 1,25 procent i slutet av 2010 och att man når 3 procent slutet av 2011. När vi når högre räntenivåer kring 2011 kan det bli kännbart för vissa hushåll som gått in i husmarknaden med dagens låga ränta vilket kan dämpa konsumtionstillväxten något men vi ser inte några dramatiska förändringar, det handlar om en förväntad normalisering av penningpolitiken, säger Cecilia Hermansson.

     

    Australien och Norge är två länder som redan påbörjat en räntehöjning. Australien har haft tre höjningar, Norge genomförde sin andra höjning den 16/12 och ligger i dag på 1,75 procent. Men enligt Cecilia Hermansson betraktas Norge och Australien lite som specialfall då de är mer råvarubaserade ekonomier.

    – Sverige har mycket investeringsvaror i sin export, vi har lite råvaror också men är mer tyngda av att det är en låg investeringskonjunktur i världen och det gör att vi inte har riktigt samma fart i exporten som exempelvis Norge med sin olja.

    Fortsatt hög sparkvot

    När Konjunkturinstitutet ställt frågor till hushållen så tror majoriteten att det kommer att bli bättre om ett år. Att det skulle se så pass starkt ut i slutet av 2009 att vi kan se tillväxt var inte så självklart för ett år sedan menar Cecilia Hermansson. Men Riksbankens expansiva politik och också regeringens finanspolitik som syftat till att få hjulen att snurra lite snabbare har ändå inte lett till någon större ökning av konsumtionen utan snarare ett högre sparande. Dock kan ett högt sparande vara någonting som gör att hushållen står stadigare framöver och kan använda sig av nästa år.

    – Vi är uppe på nivåer mellan 13-15 procent i sparkvot vilket är osedvanligt högt. Men under andra halvan av 2009 har hushållen ökat sin konsumtion något, även om det fortfarande sjunker på årsbasis så är trenden ändå uppåtriktad för hushållen. Men samtidigt är det en väldigt kärv arbetsmarknad så jag tror att alla de prognoser som har väldigt höga konsumtionsutsikter tar i lite för mycket, jag tror inte att vi kommer att få se samma köpvilja som under en högkonjunktur.

    Vad blir efterdyningarna efter stimulanserna?

    I januari spåddes Greklands budgetunderskott för 2009 till cirka 7 procent av BNP (högsta tillåtna nivån är 3 procent av BNP). Nu ligger siffran närmare 13 procent av BNP och den offentliga skulden stiger. I slutet av november chockade Dubai omvärlden då det statliga holdingbolaget Dubai World, med skulder runt 60 miljarder dollar, bad alla fordringsägare om anstånd. Cecilia Hermansson menar att Dubai och Grekland är bra exempel på att allt inte är över ännu. Oro kan på nytt uppstå på de globala finansmarknaderna. Därför ska man vara försiktig med utfasningen av stimulanserna.

    Sverige står lite starkare vilket gör att vi kan ha en lite mer positiv utveckling de närmaste åren än en hel del andra länder som måste strama åt mer. Det Cecilia Hermansson tycker att man ska titta lite extra på under året som kommer är de offentliga finanserna i olika länder som kan få det besvärligt. Budgetunderskotten ska finansieras på olika sätt och vad händer då med länder som till exempel Grekland, Spanien och Irland som redan har problem? Men också stora länder som USA, Storbritannien och Tyskland har stora underskott som ska finansieras.

    – Man bör följa hur beslutsfattare reagerar under de närmaste åren just när det gäller inflation, kommer man att börja acceptera högre inflation? Det är något som har betydelse även för många inom fastighetsbranschen. Hittills har det funnits en stark och grundmurad tro att vi ska ha en låg inflation i världen men frestelsen att kanske inflatera bort en del av de enorma skuldbergen finns där. Det är något att hålla under uppsikt och vara uppmärksam på vad som händer i länder som har stora budgetunderskott. Vad blir efterdyningarna efter stimulanserna och hur kommer det att påverka finansmarknaderna och inflationen.

    Mattias Fröjd

    Mattias.frojd@fastighetsnytt.se

     

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived