• Miljöklassning och miljöpåverkan

    PUBLICERAD 2009-12-08 AV fastighetsnytt
    UPPDATERAD: 2009-12-08 10:16

    Miljöklassning och miljöpåverkan

    Under året har Fastighetsnytt publicerat en rad inlägg om miljöklassning av byggnader. Anna Denell från Vasakronan och Hanne Rönneberg och Hans Wallström från Skanska pläderade för att bygg- och fastighetsbolagen skulle enas om att gemensamt använda det amerikanska miljöklassningssystemet LEED. Johnny Hellman från NCC förde istället fram BREEAM från England och Magnus Bonde från KTH argumenterade nu senast för att det Australiensiska systemet Green Star borde anpassas till svenska förhållanden. Samtidigt är det svenska systemet Miljöklassad byggnad, som utvecklats på initiativ av ByggaBo-dialogen, nu färdigt att användas.

    De stora företagen framhåller marknadsaspekten och kundernas efterfrågan som de viktigaste frågorna vid val av metod. Eftersom klassningsresultat marknadsförs som bevis på låg miljöpåverkan är det också viktigt att reflektera över i vilken utsträckning olika system överensstämmer med vår uppfattning om vad miljöpåverkan innebär.

    De utländska systemen har i synnerhet använts på stora kommersiella byggen till exempel stora kontorshus och affärscentrum. Klassningsavgiften är ganska hög och det krävs mycket arbete för att ta fram uppgifter och genomföra de åtgärder som klassningssystemen premierar. Fortsätter denna utveckling finns risken att miljöklassning främst blir en fråga för de största byggföretagen och fastighetsägarna.

    Vi tror att man inom en inte alltför avlägsen framtid kommer granska och diskutera klassningssystemens miljörelevans och kostnader mer. Det finns ett ifrågasättande av viktningssystemen och inte minst i USA ett motstånd mot att frivilliga bedömningssystem indirekt tvingar byggherrar att anpassa sig till nya vildvuxna regelverk. Detta kan skapa en grund för nya mer renodlade, enklare och billigare klassningssystem. En annan trend är att livscykeltänkandet vinner terräng. Det gäller såväl miljöpåverkan som kostnader under en byggnads livscykel (LCA och LCC). Denna utveckling understöds av successivt förbättrade databaser, beräkningsprogram CAD och BIM. Miljöklassad Byggnad kan med sin renodling och avsaknad av viktningssystem sägas höra till en ny generation klassningssystem.

    Det är mycket glädjande att det bildats ett Sweden Green Building Council, SGBCS, på initiativ av Fastighetsägareföreningen och med stöd av några av landets största och mest inflytelserika aktörer inom byggsektorn. Organisationen har liksom i andra länder ambitionen att administrera miljöklassningsmetoder för byggnader, företrädesvis LEED, men även andra. Vi hoppas att GBCS kommer att spela en viktig roll för att ge Sverige en ledande roll vad gäller en framsynt och bred utveckling av miljöanpassat byggande.

    Mauritz Glaumann, Arkitekt SAR/MSA, Professor i byggnadsanalys, Högskolan i Gävle

    Tove Malmqvist, Filosofie doktor, Miljöstrategisk analys – fms, KTH

    Marita Wallhagen, Arkitekt SAR/MSA, Doktorand, Högskolan i Gävle

    Läs hela artikeln med en kritisk genomgång av de olika miljöklassningssystemen i det kommande numret av Fastighetsnytt.

    Fastighetsnytt välkomnar kommentarer och åsikter som avviker från de som framförs av skribenten bakom webbinlägget. Kravet är att de rör sakfrågan och håller sig inom gränsen för god ton. I fall då detta krav inte uppfylls förbehåller sig Fastighetsnytt rätten att ta bort kommentarer.

    Mauritz Glaumann, Tove Malmqvist & Marita Wallhagen

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived