+
Tone Bekkestad.
  • Vad är hållbarhet?

    PUBLICERAD 2018-01-18 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-01-18 16:02

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 6, 2017. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Hållbarhet definierades på världens första klimattoppmöte i Rio 1992 som: «En utveckling som möter dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjlighet att möta/tillgodose sina egna behov”.

    Sedan dess har det tillkommit många variationer och tillägg till den ursprungliga definitionen. Många hävdar även att hållbarhetsbegreppet har justerats av båda regeringar och företag som är, och vill vara kvar i, «business as usual».

    Oavsett hur man definierar hållbarhet är det glädjande att höra att trots att de globala utsläppen av växthusgaser, efter tre år med stabila utsläpp, åter ökar och att forskarna varskodde världens ledare inför klimattoppmötet i Bonn om att vi närmar oss en «tipping point» som hotar vår säkerhet om utsläppen fortsätter att öka, så är det ändå mycket positivt som händer, och det finns ett visst ljus i tunneln.

    USA:s president Donald Trump har meddelat att han önskar att dra USA ur Parisavtalet år 2020. En omedelbar reaktion var att detta skulle bromsa den globala insatsen för klimatet. Realiteten är dock en annan. Som en motreaktion till Trumps beslut har tusentals borgmästare, guvernörer och företagsledare, som tillsammans utgör mer än hälften av USA:s ekonomi och som, om de var ett eget land, skulle utgöra den tredje största ekonomin i världen, bekräftat sitt fortsatta engagemang för klimatet.

    Företag i en mängd olika branscher har beslutat att enbart använda förnybar energi från år 2025 eller tidigare, sol- och vindkraft är på kraftig framgång, även i oljestaten Texas, och nästen hälften av landets kolkraftverk har stängts ner eller fasas ut, vilket bidrar till bättre luftkvalitet.

    Vänder vi blicken österut hittar vi fler positiva signaler. Enligt Tim Buckley från Institute for Energy Economics and Financial Analysis, är numera Kina och Indien världsledande på klimatförändringar.

    Indien pratar inte om klimatförändringar. De pratar energisäkerhet och att det är ekonomiskt smart. Samtidigt ser Kina ut att nå sina klimatmål 10 år tidigare än planerat. Orsak: minskad kolanvändning och en dramatisk nedgång i priset på förnybar energi.

    Allt det positiva till trots. De senaste tre åren har alla varit bland topp tre när det gäller värmerekord, och det är en del av en långsiktig uppvärmningstrend. Extrema väderhändelser, som temperaturer som överstigit 50 grader i Asien, flera rekordkraftiga orkaner i Karibien och Atlanten, som nått så långt som till Irland, förödande monsunöversvämningar som drabbat miljontals människor och en envis torka i Östafrika.

    Det finns med andra ord ingen anledning att sätta sig ner, läsa om allt det positiva och tänka att «det löser sig». Ska vi nå våra mål och säkra en hållbar framtid för kommande generationer måste vi i stället gasa och jobba oavbrutet mot en hållbar framtid.

    Tone Bekkestad

    2 kommentarer

    1. Torbjörn Wiberg 2018-01-19

      Mycket intressant kommentar!
      Det belyser komplexiteten i dessa frågor.

      Reply

    2. Rafael Ospino 2018-01-19

      En fråga som lämnas obesvarad i artikeln. Dessutom förekommer ett antal faktafel och påståenden som är tveksamma, bland annat att Kina och Indien minskat sin kolförbränning. Detta är ett antagande som många baserar på det faktum att dessa länder bygger ut kapaciteten för förnybar tillförsel stort. Detta innebär dock inte per automatik att kolförbränningen minskar – tvärtom, den byggs fortfarande ut, och tillförseln från kol ökar relativt den förnybara. Eftersom Kina försöker mätta världens hunger efter batterilagring och solceller har landets koldioxidutsläpp under 2016 ökat med 3,5 %. Det är förvisso så att de bygger ut kapaciteten för den förnybara tillförseln med ungefär lika stor kapacitet som de bygger ut kolkraften – för 2016 c:a 50 GW vardera, men eftersom den förnybara kapaciteten bara har en nyttjandegrad på runt 15 % så är den faktiska tillförseln bara runt 7 GW på årsbasis medan kolkraftverken som går dygnet runt tillför så gott som hela sin kapacitet. Alltså ökar Kinas energianvändning från kolkraft med en faktor 7 gånger mer än den förnybara. Och för att göra det hela än jävligare är ju den förnybara kraften inte heller koldioxidfri – de sämsta solcellerna har ett inbyggt klimatavtryck ungefärligen motsvarande oljeeldning. Det är fascinerande att idag när så gott som alla produkter som säljs klimatredovisas så undgår förnybar tillförsel helt de kraven. Alla bara utgår från att den är klimatneutral.
      Dock har Tone förmodligen rätt i påståendet att Kina och Indien är världsledande på klimatförändringar…
      Medan USA paradoxalt nog har minskat sin klimatpåverkan med långt större mått än EU.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x