+
Ulla Bergström. Foto: White Arkitekter.
  • Sharing is caring – vad är vi beredda att dela?

    PUBLICERAD 2018-01-08 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-01-09 16:27

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 6, 2017. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Hög tid att tänka nytt! Med nya bostadsformer kan vi möta framtidens livsstilar och skapa boenden som passar fler av oss. Med dagens snabba urbanisering följer en ny verklighet, Stockholm växer med 91 personer varje dag. Vi ser fortsatta svårigheter för unga att komma in på bostadsmarknaden samtidigt som äldre blir mer aktiva och vill dela sina liv med jämlikar.

    Jag växte upp i ett generationsboende med farmor, farbror och fastrar på bottenvåningen och vi på övervåningen. När min farbror tog över jordbruket på gården så flyttade farmor ut i den ombyggda bagarstugan. Ett kollektivt generationsboende blev lösningen på våra behov men är en påtvingad trångboddhet för andra.

    Idag blir vi allt fler ensamhushåll och traditionella boendeformer ser en mättad marknad. Det är tydligt att vi behöver erbjuda fler bostadslösningar, något som både politiker och marknaden arbetar med, men gör vi tillräckligt? På sociala medier delar många med sig av sina liv. En tillrättalagd bild från lyckade möten eller skitiga vinterskor, svettiga träningskläder och smuliga köksbord. Oavsett så suddas gränserna ut mellan privat och publikt. Är vi även beredda att dela vår familjära vardag analogt?

    Co-living har blivit en rörelse i städer som London och New York där gemenskap och bekvämlighet ska ge ett enkelt liv. De som bor i dessa kollektivhus har ofta sovrum och kokvrå men delar vardagsrum, matsal och kök samt faciliteter som gym, poolområde och festlokal. I avgiften kan tjänster som betalning av räkningar, städning och concierge service ingå. Här finns också en hake, gemenskapen blir till för en liten homogen grupp som har råd att betala för detta levnadssätt.

    Som arkitekt tycker jag det är spännande att fundera över boendeformer och hur vi kan ta koncepten vidare och göra dem mer inkluderande. Hur mycket och vad är vi beredda att dela med varandra? Hur ser framtidens co-living och shared spaces ut? Det traditionella kollektivhuset bygger på idén att det privata kombineras med en stor gemenskap. En boendeform där man känner sina grannar anses öka tryggheten för barn, vuxna och äldre. Att dela boende uppmuntrar också till social interaktion. En social infrastruktur formas och blir stommen i ett hållbart samhälle, där vi möts över gränser och får förståelse för varandras behov och kultur. En viktig ingång till att motverka segregation.

    Med nya livsstilsmönster och utmaningar följer nya lösningar. Bostaden får en ny form och nya typer av rum behövs för att stödja umgänge och avskildhet, rummen behöver även kunna förändras över tid. När nyckelorden är flexibilitet, gemenskap, delad historia, respekt, tillit, hållbart liv och delningsekonomi blir min barndom plötsligt en nygammal men het trend på bostadsmarknaden. Bostäder måste få vara lika olika som vi människor är.

    Ulla Bergström
    Kontorschef Stockholm, White Arkitekter

    1 kommentarer

    1. Ulf Johannisson 2018-01-09

      Bästa Ulla Bergström, tack, väldigt bra att du lyfter fram detta! Ber dig och er på White att gå ut med svenska ord för co-living och shared.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x