+
Bild: iStock.
  • ”Markmonopolet styr utbudet”

    PUBLICERAD 2018-01-05 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2018-01-08 15:56

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 6, 2017.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Kommunernas planläggning av mark går emot grundlagen, enligt Hans Lind, professor i fastighetsekonomi. Han får visst medhåll av bostadsministern medan SKL:s förbundsjurist påminner om konkurrenslagstiftningen.

    Markbrist och markpris är två vanliga inslag i debatten om bostadsbyggandet. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, tar nu vidare diskussionen till nästa nivå genom att påpeka att kommunernas planläggning av mark strider mot följande paragraf i grundlagen:

    ”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

    Lagen stiftar att det allmänna ska trygga rätten till bostad och Hans Lind tycker därför att politikerna i riksdagen ska börja ta uppdraget på större allvar genom att tillgängliggöra billigare byggmark.

    – Är det inte uppenbart att staten och kommunerna bryter mot lagen när en småhustomt utanför storstaden kostar 2–3 miljoner kronor? Värdet på jord- och skogsbruksmark ligger på omkring 50  000 kronor, vilket innebär att en sådan tomt får kosta högst en halv miljon kronor, annars har man inte skött sig.

    Hans Lind säger att kommunerna skapar utbudsbrist med sitt markmonopol och han får visst medhåll av bostadsministern.

    – Jag tycker att det är alldeles uppenbart att man utnyttjar sitt markinnehav för att dra in så mycket pengar som möjligt till kommunen snarare än att bygga bostäder med rimliga hyresnivåer, säger Peter Eriksson (MP).

    ”Marknaden styr prissättningen”
    Men Olof Moberg, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, är mån om att det nuvarande systemet inte får rubbas.

    – Det finns konkurrensregler som gör det svårt för kommunen att sälja mark för 500  000 kronor, som privata markägare tar 2 miljoner för. Markpriser styrs av marknaden och bruksvärdessystemet.

    Det innebär också att kommuner inte får sälja mark under marknadsvärdet, enligt kommunallagen och EU:s statsstödsregler. Lagar som ska hjälpa till att motverka korruption och olika missförhållanden.

    – Offentliga aktörer får inte gynna enskilda parter och marknaden styr prissättningen som kommunen har att följa, säger Erik Pelling (S), ordförande i mark- och exploateringsutskottet i Uppsala.

    Markpriserna i Stockholm ligger på cirka 27  000–40 000 kronor per kvadratmeter och Olof Moberg sticker inte under stol med att problemet är störst i huvudstaden och att kontrasterna är stora beroende på var i landet man befinner sig.

    – Det finns även kommuner som är beroende av privata markexploatörer och skänker bort mark gratis till bolag som vill bygga bostäder.

    I Umeå tar kommunen som mest 2  100 kronor per kvadratmeter bruttoarea för marken, medan Malmö tar mellan 1  800–7 000 kronor.

    – Vi måste förhålla oss till lagstiftningen om marknadspriser för att inte förskingra skattemedel, säger Stina Sjöblom, mark- och exploateringschef i Umeå.

    Så hänger kostnaderna ihop

    Bostadsminister Peter Eriksson säger att de stora skillnaderna beror på att storstäderna äger mest mark och måste se över sina kriterier.

    – De måste styra om markpolitiken och börja bygga fler billiga bostäder. Vi måste bygga städer och bostäder åt alla. Jag har träffat flera byggföretag i Stockholm som vill göra det, men inte får chansen. Utmaningen består av att redan i markanvisningen ställa krav på bostäder med lägre hyra.

    Boverkets bostadsmarknadsenkät från i fjol visar att alla Sveriges kommuner äger byggbar mark och att minst 171 kommuner planerar att köpa mark för att bygga bostäder. Samtidigt visar SCB:s statistik att 54 procent av dagens hyreshushåll skulle behöva spendera 40 procent av sin inkomst för att ha råd med en genomsnittligt prissatt nyproducerad hyreslägenhet på 60 kvadratmeter.

    – Nya bostäder kan sällan efterfrågas av dem med minst tillgångar. Problemet för många kommuner är att billiga hyresrätter sänker markpriset och det är en svår ekvation, säger Olof Moberg.

    Samtidigt kan kommunerna inte börja pumpa ut en massa pengar enbart för att bygga billiga lägenheter heller.

    – Byggbolagen skulle ändå kräva marknadspris. De skulle inte bygga fler lägenheter, utan tjäna mer pengar.

    Markmonopolet styr
    För att få fram prisvärda bostäder behövs mark med byggrätter, enligt Hans Lind. Han säger att kommunens planmonopol i praktiken innebär att människor som redan har en bra bostad bestämmer antalet byggrätter på kommunal mark.

    – Detta utbud styrs helt av staten och kommunen. Den byggbara marken begränsas genom ett omfattande regelverk enbart för att skydda olika intressen.

    Peter Eriksson säger att det först och främst handlar om kommunalt ansvar.

    – Markpolitiken och markanvisningarna avgör vad som byggs.

    Borde ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna ses över?
    – Jag jobbar hellre med att ge morötter, men ibland måste man ställa krav också. Vi måste börja prata om problemet och bygga bostäder åt alla. Det går om den politiska viljan finns.

    Teresa Ahola

    5 kommentarer

    1. Alf Merlöv 2018-01-08

      Alla sitter i varandras knän, utom unga, äldre och de med låga inkomster som förbittrade står vid sidan av och som är i stort behov av hyreslägenhet de har råd med. Michael C och WW har kreativa och föredömliga förslag värda uppmärksamhet!

      Reply

    2. Joachim Wallmark 2018-01-08

      Jag köper som sagt gärna kommunalt subventionerade bostäder!!

      Reply

    3. Michael Cocozza 2018-01-08

      Om kommunerna knyter lågt markpris till låg hyra under 25-30 år och utsätter markanvisningen för konkurrens tillgodoser man konkurrenslagstiftningens/EU rättens krav. Då får man också fram de billigare bostäderna som Lind efterlyser.
      Dessa kan inte byggas där markpriset ligger på 40 000kr/kvm, Men väl i t.ex Hässelby och liknande förorter.
      Man kan notera att trots det som Moberg,SKL; framför ovan så gäller tydligen speciella lagar på landets hetaste marknad. I Stockholm fördelas den mesta markvolymen till stora aktörer UTAN konkurrens. Det företag som redan innehar flest byggrätter, JM; tilldelas flest markanvisningar av Stockholms stad. Det är för lite av konkurrens och för mycket av sweetheart relationer mellan ett antal storföretag och tjänstemän på exploateringskontoret i Stockholm. Någon politisk styrning av omfattning förekommer inte.

      Reply

    4. Joachim Wallmark 2018-01-08

      Om kommunerna skulle hålla nere sina markpriser genom att ställa krav på att byggbolagen måste sälja de färdiga bostäderna till ett rabatterat pris så kommer en subvention att gå till förstagångsköparen av en sådan bostad. Var ställer man sig på kö? Jag vill definitivt köpa!!

      Reply

    5. WW 2018-01-08

      Kommunerna vill få ut så mycket pengar som möjligt för sin mark istället för att begära byggbolagen att vid inlämnat anbud även presentera försäljningspriser per kvm. På detta sätt kan kommunen ta priserna i beaktning för att säkerställa billiga bostäder.
      Även byggbolagen blir då tvungna att ha detta I beaktning när man lägger bud på marken.
      Vill man sälja ”billigt” så kan man inte betala hur mycket som helst för marken.
      Kommunerna måste även sänka sina krav på tex gestaltning, GYF mm. Högre krav innebär högre byggkostnader och med högre markpriser blir detta ett moment 22 som endast drabbar köparna.

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x