+
  • En skola som funkar – värdefullt på flera sätt

    PUBLICERAD 2017-12-05 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-12-06 10:30

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 5, 2017.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Skolan är en av våra viktigaste samhällsfunktioner och ofta det sociala kittet i ett område. Ett problem i de mer utsatta områdena är en hög omsättning vilket påverkar elevsammansättningen, här finns det möjligheter för fastighetsbranschen att bidra.

    I debatten hör man ofta om det fria skolvalets inverkan på sammansättningen i våra skolor eller hur pengarna fördelas i Sveriges olika kommuner. Skolkommissionen lyfte också fram detta i den utredning man lade fram i april där man föreslår en statlig myndighet med regionkontor som stöttar huvudmännen. Vidare föreslås att det i skollagen anges att ”huvudmannen aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter.” I höstbudgeten presenterade också regeringen 1,5 miljarder kronor till skolan nästa år, pengar som ska fördelas utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Totalt föreslås sex miljarder kronor med en infasning på tre år.

    ”Det viktigaste är engagemanget”
    Ekonomiska resurser som fördelas jämt för att skapa bättre resultat är en väg. I många områden är det dock flera frågor som spelar in för att helheten ska bli bra. Inte minst trygghet vad gäller både boende och inkomst.

    Patrik Derk har varit verksam i Södertälje som lärare och senare vd för fastighetsbolaget Telge Hovsjö där man lyckades få en positiv utveckling i området. Där drev man exempelvis på för bygget av en ny skola. Han tror också att det finns flera fördelar för fastighetsägare att engagera sig i skolan.

    – Det vore ju spännande om ett fastighetsbolag som äger mycket fastigheter i ett område hör av sig till exempelvis utbildningsdirektören och politiker och för en diskussion om skolan, eftersom det långsiktigt kanske är den viktigaste parametern för en positiv ekonomisk utveckling. Och ett aktiebolag ska fokusera på den ekonomiska utvecklingen. Det optimala vore ju att ställa krav och fråga vad man kan göra tillsammans. Jag tycker det viktigaste är engagemanget, att man vill bidra till något positivt i området.

    Patrik Derk talade under Business Arena Stockholm i höstas. Foto: Elias Ljungberg.

    Patrik Derk påpekar att skolsystemet ser annorlunda ut i dag i och med det fria skolvalet, och det är också något vi har vant oss vid så det går inte att backa tillbaka. Men om du har barn flyttar du knappast till ett område där skolan inte fungerar och om man har barn som trivs i skolan flyttar du inte gärna därifrån.  Så det finns fortfarande skäl för fastighetsägare att jobba för en väl fungerande skola, menar Patrik Derk.

    – Och får man en skola dit majoriteten av barnen vill gå så har man en otrolig plattform att nå barn och ungdomar för att föra diskussioner om närområdet. När det pratas positiva saker om skolan och det är en bra plats så händer det många andra positiva saker i det sociala livet i ett område, säger han.

    Omsättningen en utmaning
    För bolag verksamma inom fastighetsbranschen finns olika sätt att påverka. Många bidrar till läxhjälpen och andra program för att stödja skolundervisningen. Men att arbeta med de egna områdena kan också vara ett sätt att skapa stabilitet. Sophia Mattsson-Linnala, vd på Rikshem, är övertygad om att företag tänker väldigt olika när man pratar om skolan, att komma in och göra verksamheter i skolan som läxhjälp är dock bara en del.

    – Det är ju en del i ett socialt perspektiv men jag tänker på vår roll som fastighetsägare, att vi vill ta ett större ansvar för områdena genom vårt hållbarhetsarbete. Vi är inte verksamma i de mest segregerade områdena men även här, om man låter det rulla på utan att försöka stävja en utveckling är det bara en tidsfråga innan fler områden hamnar i tuffare svårigheter. För att kunna bryta det behöver man ha ett större perspektiv på sitt hållbarhetsarbete och då kommer det i förlängningen förbättra samhällsförhållandena.

    För Sophia Mattsson-Linnala handlar den stora frågan snarare om hur man arbetar för att få trygghet och stabilitet i ett område. Hur får man till exempel folk att stanna kvar när de kommit in på arbetsmarknaden? När hon tidigare arbetade i Huddinge genomfördes en studie där man tittade på omsättningen i skolan. Här fann man att det var en enorm skillnad på en klass i ett villaområde i jämförelse med en klass i ett mer segregerat område. En gruppdynamik där elever försvinner och ersätts med nya hela tiden innebär en utmaning för lärarna. Här menar Sophia Mattsson-Linnala att de som arbetar med bostäder kan göra skillnad.

    Sophia Mattsson-Linnala. Foto: Rikshem.

    – I utsatta områden är det ofta en väldigt homogen sammansättning av bostäder. Det jag ser som vår möjlighet i Rikshem är dels möjligheten att i områden med många hyresrätter bygga bostadsrätter, men också att som långsiktiga ägare jobba systematiskt med att få dessa områden mer attraktiva. Du ska inte behöva flytta från ett område där du har hela din sociala struktur när du behöver större lägenhet. Så när vi går igenom ett område oavsett om det handlar om underhåll eller utveckling så ser vi över hur vi får människor att stanna kvar. Det kommer också att påverka skolorna positivt.

    Skolans roll att bidra till en bra utbildning
    Monica Sonde har arbetat i Södertälje i 10 år, hon var tidigare verksamhetschef i grundskolan innan hon fick jobbet som utbildningsdirektör. Kommunen har under flera år bedrivit ett målinriktat arbete med fokus på just skolan.

    – Södertälje är en kommun där resultaten har varit alldeles för låga så detta arbete är jätteviktigt, inte minst i utanförskapsområdena. Vi har haft en positiv utveckling under de senaste åren och fler och fler når behörighet till gymnasiet vilket är väldigt roligt. Men det är fortfarande för många som inte når fram så vi jobbar fortsatt hårt med detta, men det är också viktigt att alla hjälps åt i dessa områden.

    Monica Sonde.

    Fokus i arbetet har handlat mycket om hur man bedriver en undervisning med hög kvalitet och hur man skapar goda förutsättningar för lärarna. Vad gäller samarbete med fastighetsägare i utsatta områden förs inga samtal från skolans håll om hur man ska minska in- och utflyttning i området då Monica Sonde menar att skolans är roll att se till att eleverna som bor i området får en bra utbildning.

    Men hon påpekar att man också i Södertälje kommun övergripande arbetar med problematiken med trångboddhet i flera av de mer utsatta områdena, där in- och utflöde av nya elever skapar utmaningar för skola och lärare. Hon är positivt till att fastighetsägare utvecklar möjligheterna för fler att stanna kvar i området.

    – Det gagnar alla. Vi vet att många skolbyten försvårar jättemycket för eleverna så det är verkligen ett gemensamt intresse där familjer och barn blir vinnare om man kan skapa den där stabiliteten i ett område.

    Mattias Fröjd

     

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x