+
Illustration: Petter Furå.
  • 2017: Ökad byggtakt och svajande marknad

    PUBLICERAD 2017-12-21 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-12-28 13:20

    Textstorlek

    Dela med andra

    Det har varit ett händelserikt 2017 sett till utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden. Byggtakten har ökat, statliga byggbonusar har delats ut och hyresfrågan diskuteras fortsatt intensivt. Men kanske går året ändå till historien som året då marknaden vände?

    Efter många är där debatten har kretsat kring hur bostadsbyggandet ska kunna öka skulle 2017 kunna nämnas som året det hände. Under årets tre första kvartal påbörjades bygget av 49 800 lägenheter enligt preliminära siffror från SCB. Det är en ökning på 11 procent jämfört med samma period året innan.

    Samtidigt har året präglats av en ny typ av debatt – där allt fler orosmoln hopat sig kring vad det egentligen är vi bygger och hur det påverkar människor och marknad. När byggtakten äntligen dragits upp har marknaden reagerat något svalt – och nyproduktionen, som under året fått allt mer kritik för att vara för dyr – blir alltmer svårsåld/svår att hyra ut ju närmare årsskiftet vi kommit.

    Sociala frågor i fokus
    Ska vi ta det bostadspolitiska 2017 från början kan vi ta avstamp i en annan del som präglat året – nämligen de sociala bitarna i bostadspolitiken. Det var i februari som Socialdemokraterna tillsatte en ny grupp av experter från byggbranschen, med Veidekkes Lennart Weiss i spetsen. Målet med gruppen är att ta fram olika handlingsalternativ för en ny social bostadspolitik, för att stärka ekonomiskt svaga grupper.

    Lennart Weiss. Foto: Veidekke.

    Året gick vidare och samtidigt som Fastighetsnytt skrev om markanvisningar och nya bostadsprojekt i princip varje dag så presenterade finansminister Magdalena Andersson årets vårändringsbudget. För fastighetsbranschen fanns få nyheter, trots att branschen hade hoppats på mer.

    Marie Linder, förbundsordförande på Hyresgästföreningen sa bland annat att man hade hoppats att få se en skattereform för hyresrätter för att ytterligare ge skjuts åt bostadsbyggandet.

    – Med tanke på att det förekom en hel del diskussioner kring olika skatteförslag inför dagens budgetpresentation som inte har manifesterats i propositionen förutsätter vi att regeringen tar med frågan kring skatteobalansen i höstens budgetdiskussioner, säger Marie Linder.

    Marie Linder, förbundsordförande i Hyresgästföreningen. Foto: Hyresgästföreningen.

    Under maj månad presenterades Boverkets bostadsmarknadsenkät, som menade att byggandet skulle fortsätta öka under året samt under 2018. I enkäten bedömde hela 255 av de 290 kommunerna att det råder underskott på bostäder, 15 fler än förra året.

    Boverket uppgav dock att det är svårt att bedöma styrkan i efterfrågan och kapaciteten i byggsektorn. Dessa osäkerheter innebar att man inte utesluter att byggstarterna faktiskt kan minska något under 2018.

    Nya städer och bostadspolitiska talespersoner
    Regeringen rivstartade den bostadspolitiska hösten i september, när man presenterade ett program där man vill samordna större, samlade exploateringar. Bostadsminister Peter Eriksson presenterade nio områden i sex kommuner som regeringens samordnare Johan Edstav valt att gå vidare med utifrån uppdraget att möjliggöra planer på nya hållbara stadsdelar och städer.

    – Totalt handlar det här om cirka 100 000 nya bostäder. Tanken är att staten ska kunna avhjälpa hinder för exploatering genom att hjälpa till att få fram ny infrastruktur. Det kan handla nya spår, stationslägen och stöd till innovationer. Två nya järnvägsspår till Uppsala i den nationella infrastrukturplanen är ett tydligt exempel på att det här arbetet redan har gett effekt, kommenterade Peter Eriksson.

    Senare presenterades höstbudgeten som precis som vårändringsbudgeten möttes med besvikelse i branschen, som tyckte att den fokuserade alldeles för lite på frågorna som berör fastighetsbranschen.

    Under hösten utsåg också Moderaterna en ny bostadspolitisk talesperson och möjlig kandidat till ministerposten beroende på nästa års riksdagsval. Mats Green utsågs i oktober och menar att vi måste förändra grundfundament inom bostadspolitiken.

    Mats Green.

    – Det finns inget samhällsområde som inte hämmas av bostadskrisen. Den spiller över på alla politikområden och går numera så djupt att vi inte längre kan fortsätta att fila på marginalerna. Vi måste börja förändra grundfundament inom bostadspolitiken. Där har jag ett klart och tydligt mandat, sa han bland annat, i en intervju med Fastighetsnytt strax efter att han tillträdde.

    Skärpt amorteringskrav
    Mats Green och höstbudget i all ära – men höstens stora snackis gällande bostadspolitiken måste ända det skärpta amorteringskravet koras till. Det var i november som Finansinspektionen presenterade sitt förslag, som det redan diskuterats om under året, och lämnade över beslutsfattandet till regeringen. Under en presskonferens drygt två veckor senare sin finansmarknadsminister Per Bolund meddelade att regeringen går vidare med det skärpta kravet, som ska börja gälla i mars 2018.

    – Hushållens skuldsättning har ökat kraftigt under ett stort antal år. Den ökande skuldsättningen bygger upp stora risker för svensk ekonomi. Det är rimligt att nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster amorterar sina skulder, sa Per Bolund.

    Finansmarknadsminister Per Bolund. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

    Amorteringskravet möttes av starka reaktioner från branschen – som sammanfattningsvis menade att det var extraordinärt dålig timing. Beskedet kom nämligen under samma veckor då allt mer började peka på att bostadsmarknaden var i gungning.

    Under en lång tid av rekordstora prisuppgångar på bomarknaden började priserna nämligen stagnera, och på många håll även minska. Detta i kombination med att flera bolag, bland annat Wallenstam, Tobin Properties och Oscar Properties, började stuva om i sina portföljer för att stärka upp mot sämre tider – har fått marknaden att skaka. Flera experter menar att det är 2018 års första månader som kommer att visa om vi är inne i en riktig kris, eller en övergående sådan.

    I övrigt ser vi fram mot ett händelserikt 2018 på flera fronter. Valår brukar betyda mer politik i allmänhet – mer politiska debatter, ställningstaganden och fler utfästelser. Hur stor del bostadspolitiken får återstår att se.

    Andra bostadspolitiska händelser 2017:

    • Regeringen satsar 30 miljoner kronor på en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess. Det är Lantmäteriet och Boverket som får i uppdrag att främja processen.
    • 256 068 lägenheter har hittills fått sin hyra färdigförhandlad för nästa år. Den genomsnittliga hyreshöjningen är 0,74 procent för allmännyttan och 0,88 procent för privata fastighetsägare.
    • Boverket meddelade i att regeringen delar ut totalt 1,8 miljarder kronor till två tredjedelar av Sveriges kommuner. Vinnare är Stockholms län som beviljas totalt 471 miljoner kronor.
    • 80 000 nya bostäder till 2025. Det är Stockholm stads nya bostadsmål i den nya budget som presenterades i oktober.
    • Efter flera år av turer fram och tillbaka meddelade regeringen att 50 miljoner avsetts i höstbudgeten för flytten av Bällstaradarn utanför Stockholm, som enligt många varit en av de största hämskorna för bostadsbyggandet i staden.
    • Utredaren Jan Josefsson lämnade ett betänkande om svarthandeln på hyresmarknaden som lämnades till regeringen under året. Bland åtgärderna för att motverka olaglig handel med hyresrätter finns höjda straff – bland annat fängelse.

    Maria Nordlander

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x