+
Sarah Bragée.
  • Vad kostar en människa?

    PUBLICERAD 2017-11-20 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-11-22 11:37

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 5, 2017.

    Textstorlek

    Dela med andra

    I mitt arbete med ett av de totalt 23 ”särskilt utsatta områden” som polisens rapporter omfattar, stötte jag på nationalekonomen Ingvar Nilsson. Med målet att sprida kunskap och missionera om utanförskapets samhällskostnader fick han publiken att skamset slå ner blicken. För renovering av ett bestånd kostar ingenting alls i jämförelse med en person som hamnar utanför samhället. Och den politiska långsiktigheten som räknas i fyraårsperioder är inte en tillräcklig horisont att ha, när det tar 18 år för en människa att växa upp.

    I de utanförskapsområden som finns i Sverige idag, bor ungefär 6 procent av Sveriges befolkning. Antalet boende här kommer växa, och utanförskapet kommer öka. Konsekvensen blir att även de resterande 94 procent i landet får påverkade livsvillkor. Att ta tag i de synliga problemen med brott och våld är en del, med konkreta verktyg – men också med kortsiktiga lösningar.

    Att blunda för de existentiella problemen som skapar sociala och ekonomiska effekter för samhället, gör att vi bara fokuserar på de rättsliga konsekvenserna. Det enkla, det påtagliga, det som skapar rubriker. När man närmar sig frågor om rotlöshet, otrygga barn, frånvaron av förebilder och avsaknad av framtidstro, blir det mer diffust och komplext, men ger i sin tur en långsiktig tanke om hur våra medborgare ska kunna fungera och bidra till samhället.

    I en av våra workshoppar deltog Polisens nationella operativa avdelning, samt poliser med lokal förankring i det särskilt utsatta område vi befann oss i. Utmaningar presenterades, förslag lades fram, och tillslut sa en av poliserna: ”Men, jag tycker vi har det bra här!”. Och den känslan är bra, polisen upplevde inte hopplöshet. Men veckan efter sköts en person i just det området. Det kan inte vara att ”ha det bra”. Det kan inte anses vara nog bra när alla vet exakt vilken grönsakshandlare som dealar droger.

    Resultatet av arbetet som gjordes landar nu i en strategi som förhoppningsvis antas av politikerna. En kollega till mig kommenterade resultatet med att vi inte fick ett material som var särskilt kopplat till det fysiska, till planeringen, till områdets struktur. Kanske är det också ett svar? Att det fysiska är en del, ett av flera verktyg. Men det är inte allt. Det är kanske inte ens hälften, om vi nu ska mäta. Genom att komplettera det fysiska med det mellanmänskliga, och det långsiktigt systemövergripande och strukturella med eldsjälar och projekt på plats – det är faktorer Ingvar Nilsson lyfter fram. Jag tror också på att det behövs mod att tro på att alla investeringar inte skapar nytta för oss idag, men ändå skapar värde på lång sikt genom en samhällsförbättring för flera.

    En annan av mina stöttepelare är att kunskapsdelning inspirerar till handling. Maila gärna mig så skickar jag över just inspiration och goda exempel i form av rapporten Orten bortom våldet, skriven av Ingvar Nilsson och Eva Nilsson Lundmark. Vi hörs!

    Sarah Bragée
    Chef strategisk samhällsanalys, Tyréns

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x