• ”Många kände sig nedprioriterade”

    PUBLICERAD 2017-11-30 AV Teresa Ahola
    UPPDATERAD: 2017-12-01 11:18

    Textstorlek

    Dela med andra

    Precis som Fastighetsnytt tidigare rapporterat så har Sundbyberg flera stora stadsutvecklingsprojekt på gång. Ett av de största är utvecklingen av Hallonbergen centrum, ett problemfyllt område som bland annat Wallenstam, Folkhem och Balder ska hjälpa till att lyfta.

    Trots att Hallonbergen inte räknas till ett av Sveriges utsatta områden, så är det ingen hemlighet att det finns en del problem i området. Medier har det här året bland annat rapporterat om morden i Hallonbergen. Först sköts en 25-årig man till döds i januari. Sex veckor senare knivmördades ett vittne och hans fru. Incidenter som åklagare kopplar ihop med narkotikabrott. Men nu har kommunen bestämt sig för att totalförändra området så att det ska bli bättre och tryggare att bo i.

    – Det finns vissa sociala utmanigar att lösa och vi arbetar för att skapa ett långsiktigt hållbart bostadsområde, säger Filippa Blomberg, delprojektledare för utvecklingen av Hallonbergen och Ör, till Fastighetsnytt.

    Kommunen ska bygga närmare tusen bostäder i Hallonbergen och bygga ihop stadsdelen med grannområdet Ör som ligger inom några minuters promenadavstånd. Det är ett lugnare bostadsområde med hyresrätter som byggdes på 60-talet, medan Hallonbergen är ett lite mer storskaligt miljonprogramsområde och med tunnelbana som åker till Centralen på 13 minuter.

    – Det är lite högre arbetslöshet och lägre medelinkomst här, precis som i många andra miljonprogramsområden.

    När planeringen av förtätningen inleddes protesterade många boende i Ör, som bott där sedan området byggdes.

    – Det väckte ganska starka reaktioner och de ville inte förändra området, men kommunen såg att det fanns en chans att få in ett ökat befolkningsunderlag och därmed mer service.

    Konstprojekt drog igång
    I samma veva som programsamrådet pågick startades ett konstprojekt, PARK LEK, med Kerstin Bergendal. Hon pratade med människor i området för att lära sig mer om deras tankar och känslor om den planerade förändringen.

    – Det fanns en stor frustration i området och många i Hallonbergen kände sig nedprioriterade.

    Många boende var missnöjda över att det byggs nytt och tyckte att kommunen först borde lösa de befintliga problemen i bostadsområdet. De saknade även en välfungerande skola, vård och sysselsättning. Kommunen fick på så sätt en ny dimension på samrådet och lyckades involvera människor som i vanliga fall inte gör sina röster hörda.

    – Staden pausade stadsutvecklingsprojektet i tre år för att jobba med dialog på ett annorlunda sätt genom konstprojektetet, säger Filippa Blomberg.

    Det resulterade i ett förändrat bebyggelseåtagande där kommunen fick större förståelse för vikten av att involvera invånarna i utvecklingsarbetet. En förbättrad fritidsgård var ett annat, mer konkret och omedelbart resultat av det hela. Tre år senare, 2014, avslutades konstprojektet och då återgick kommunen till stadsutvecklingsprojektet igen. Men den här gången hade fokus förändrats och det som kommunen ibland kallar för ”parkandan” lever vidare än i dag.

    – Vi har fortfarande en utökad dialog i detaljplanerna och vill integrera nytt med befintligt, samt satsa på det offentliga rummet som en social motor för området.

    Två detaljplaner för området har redan vunnit laga kraft och flera nya är på gång. Dessa görs med långsiktiga perspektiv och därför har kommunen valt att kombinera det arbetet med nya åtgärder här och nu, under hela processens gång, för att de som redan bor i området ska vara nöjda.

    – Det kan handla om att sätta upp tillfällig grönska på bron som förbinder stadsdelarna. Vi har även gjort i ordning vissa offentliga platser till tillfälliga mötesplatser med konstgräs och belysning tillsammans med ungdomar.

    Hon tillägger att stadsbilden kan förändras till det bättre med ganska små medel, samtidigt som kommunen visar invånarna att man faktiskt bryr sig och redan nu vill lyfta området.

    Stora aktörer sida vid sida
    Det kommer in väldigt många nya aktörer i området och det pågår också flera ombildningar till bostadsrätter. Folkhem köpte exempelvis för ett par veckor sedan Ör centrum och ska bygga ett av världens största trähuskvarter. De har tidigare byggt några trähus på Hamngatan i Sundbyberg, som då var världens högsta, på åtta våningar, men planerar den här gången att göra något ännu större.

    – De bygger ett helt kvarter i trä och det är en bra plats att bygga på utan att behöva ta det gröna i anspråk. Staden fick in flera bidrag men tyckte att Folkhems förslag var väldigt spännande.

    Kommunen har ställt krav på att det ska finnas ett äldreboende, seniorboende, närservice samt hyres- och bostadsrätter. Folkhem själva har en idé om att bygga ett kvartershus med en värd och dit barnen kan gå efter skolan. Boende kan även beställa matkassar som levereras dit och förvaras i kylrum.

    – De har roliga idéer om hur vi ska leva i framtiden.

    I veckan blev det även klart att Balder ska utveckla Hallonbergen centrum och kommunen tycker att det är ytterligare en spännande aktör som kommer in. De ska bland annat bygga 800 bostäder  och kommunen har bland annat ställt krav om att kulturverksamheter och idrottsplatser måste behållas.

    – Balder ska även utveckla ett stort hotell med 200 rum, vilket är bra för i dag finns det inget så stort hotell i området.

    Hallonbergen centrum är hjärtat i området och en viktig mötesplats även för de som bor i Ör. Här finns tunnelbanan, busstorg, bibliotek, fritidsgård, matbutik och olika kulturverksamheter.

    – Balder vill även bygga en saluhall med ett mångkulturellt utbud och jag tror att många boende kommer att bli väldigt glada över allt positivt som kommer att ske kring centrumutvecklingen.

    Förutom Balder och Folkhem finns även byggaktörer som HSB, Skanska, Wallenstam, Riksbyggen, Wåhlins och Förvaltaren i området. Wallenstam bygger just nu ett jättekvarter, Umami Park, mitt i Hallonbergen.

    – Det är ett annat spännande projekt med hyres- och bostadsrätter, butiker, caféer, restauranger och förskola. Även studentbostäder.

    Kommunen hoppas att de olika byggaktörerna ska sporra varandra till att höja insatserna ytterligare och samlar ihop dem för att få ett gemensamt grepp kring stadsdelen. Utan de här stora aktörerna vore det omöjligt att komma i hamn med utvecklingsarbetet, men det hindrar inte kommunen från att ställa krav. Byggherrarna ombeds redan i detaljplaneprocessen att ta fram utförliga handlingsplaner för att skapa ett långsiktigt socialt hållbart område, med förslag på lämpliga åtgärder före, under och efter byggtiden.

    – Det är viktigt att aktörerna visar att de bryr sig om stadsdelen och vill ge tillbaka något inte bara till nyinflyttade personer, utan även till alla som redan bor i området.

    Projektet är i full rullning och väntas bli klart 2030, men själva utvecklingsarbetet kommer att fortsätta.

    FAKTA Balders projekt i centrum:

    • Centrumbyggnaden förfinas och omvandlas till en mötesplats för fritid, kultur, besöksnäring, bibliotek, konferens, kontor och restaurang
    • 800 lägenheter med blandande upplåtelser i form av hyres- och bostadsrätter i närhet av centrum.
    • Butiker får ett gatuläge vid ett nytt torg som ersätter kollektivtrafikplanet
    • En saluhall med ett mångkulturellt utbud ska bidra till att skapa attraktionskraft med målet att få besökare från hela storstadsregionen
    • Ett åtta våningar högt hotell ska inneha cirka 200 rum

    Teresa Ahola

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived