+
Hans Lind.
  • Det behövs en bostadskrasch

    PUBLICERAD 2017-11-04 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2017-11-06 17:07

    Krönikan är också publicerad i Fastighetsnytt nummer 5 som finns ute nu.

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR

    Det finns två perioder när det varit lätt för hushåll med lägre inkomster att hitta en bostad. Den första var i mitten på 70-talet och den andra i mitten på 90-talet. Dessa perioder har tre saker gemensamt:  det hade varit en relativt lång högkonjunktur, det hade byggts mycket bostäder i ett accelererande tempo och sen kraschade marknaden.  Jämför vi med situationen idag kan vi se att de båda första villkoren är uppfyllda. Det enda som nu krävs för att få en bostadsmarknad som fungerar för alla är en bostadskrasch.

    Och är det inte uppenbart att dagens prisnivå är absurd om vi ser på underliggande byggkostnader och tillgången på mark i stort? Det vore bra om vi så snabbt som möjligt kan komma ner till långsiktigt vettiga priser. I en tidigare krönika argumenterade jag för att prisfall på ungefär 50 procent skulle krävas.

    Det finns många skäl att oroa sig för en bostadskrasch, men hur starka är dessa skäl? Om hushållens förmögenheter sjunker kraftigt kommer konsumtionen att sjunka, men kanske inte så mycket eftersom hushållen redan idag sparar mycket. Med tanke på den låga statsskulden kan ju staten låna upp pengar och driva en mer expansiv finanspolitik för att stimulera efterfrågan.

    De som tenderar att få problem när huspriserna faller är de som har relativt stora lån och som tvingas att sälja på grund av skilsmässa och/eller arbetslöshet. Enligt min mening bör skuldavskrivningsreglerna lättas än mer. Bankerna får acceptera att de inte får tillbaka alla pengarna när de lånar ut till 85 procent av priser som ligger långt över vad som är långsiktigt hållbart. Den aktuella gruppen av hushåll är dock inte så stor och det bör inte bli några stora problem för dagens solida banker.

    Alla pågående bostadsbyggnadsprojekt med dyra bostäder kommer att stoppas omedelbart. Byggföretaget tröstar sig dock snabbt med att staten som del av den finanspolitiska satsningen går in med stöd till byggande av billigare standardbostäder som ska minska den trångboddhet som ökat kraftigt i många förortsområden.

    Hur ska vi då få till en bostadskrasch? Tidigare har ju kraschen bara kommit, nästan som en blixt från klar himmel. Om oväntade händelser inte hjälper oss ur knipan finns det två åtgärder som kan hjälpa.

    Nu när Stefan Ingves fått nytt förordnade och inte behöver tänka på framtiden kan han ju prata ur skägget och säga: ”Nu skiter vi i inflationen. Det spelar ju egentligen ingen roll om den är 0 eller 3 procent. Nu skiter vi i att hjälpa exportindustrin med en orimligt låg kronkurs. Dom ska väl kunna klara sig utan kursmanipulationer! Vi kommer därför att höja räntan med en kvarts procent varje kvartal under de närmaste tre åren. Och vi kommer att göra det vad som än händer. Vi måste ju få en ränta som ligger på en långsiktigt rimlig nivå!”

    En annan åtgärd som kan bidra till en bostadskrasch är om vi kraftigt ökar utbudet av BoKlok-hus, Kombo-hus, Stockholmshus och andra bra standardprodukter som kan produceras till en lägre kostnad. När det finns allt billigare bostäder i nyproduktion i förortslägen kommer det att pressa ner prisnivån överallt på sikt.

    Hans Lind
    Professor i fastighetsekonomi

    7 kommentarer

    1. Anton Dahr 2017-11-15

      Hej,

      Som professor i ekonomi vill jag tro att du kan bättre, gå djupare än bara ytan. Vi har den klassiska definitionen av en bubbla, priser på värdepapper som blåsts upp av lån. Ty fastigheter är idag mer en värdehandling än en verklig tingest. Bostäder i storstäderna är värda tre, fyra, fem gånger mer pengar än sitt reella värde, och hålet fylls ut med lån. Att höja räntan spräcker bubblan och skapar en ekonomisk kris, extrem deflation, ja, en depression! Det är inte svaret!

      Svaret är att styra om lånen till nyproduktion. Infrastruktur, utbildningar, välfärdssamhället och industri. Förbjud bankerna att skapa spekulationsbubblor! Lån ska inte gå till befintliga fastigheter, inte till börsen, inte till lyxkonsumption. Lån ska gå till snabbtågen! Till utbildning åt invandrarna. Till satsningar på framtiden.

      För att inte sätta den tredjedel av svenskarna som överbelånat sig i personlig konkurs, måste regleringarna kombineras med skuldfrysning. Sjävlklart ska de som köpt aldeles för dyra bostäder på lån, eller bil de egentligen inte hade råd med straffas, deras dumhet kan inte bara förlåtas, men straffet får inte vara så hårt att hela Sverige går på knäna! Det behövs rimliga avbetalningsplaner som ser folket skuldfritt i en rimlig framtid.

      Reply

    2. Krister 2017-11-15

      Din tanke är rätt, om du vill att vi ska hamna som 1990, den kraschen knäckte ju massor av familjer, om du tycker så, då måste du vara jätte begåvad.

      Hur kommer man ur detta, det är ju den stora frågan?

      Vilka skapar lånen, och pengarna ur tomma intet,bankerna!

      Bankerna är för stora i Sverige , 4 stora giriga banker som gång på gång förstör Sveriges ekonomi, tänk er tanken om 10 % av svenskarna tar sina pengar i kontanter, då går bankerna omkull, sk bankruns.

      Tvinga bankerna att bli mindre, sk antitrustlagar, och åtala dessa sk ekonomer, som fått utbildning på skattebetalarnas bekostnad, och inte följer det läroboken lärt dom.

      Att en professor kan uttala sig på detta sätt, vilken utbildning har han fått, komma med en så enkel lösning, att förstöra för massor av familjer.

      Han har ju själv varit med och utbildat dessa sk ekonomer.

      Mvh Krister

      Reply

    3. Morgan 2017-11-15

      Ett alldeles utmärkt förslag. Bopriserna idag är helt absurda. Medan vår generation (60-talist) har haft möjlighet att köpa bostäder till rimliga priser så måste våra barn låna summor som vida överstiger vad ett hushåll har möjlighet att spara under en hel livstid bara för att köpa en mindre bostad i Stockholm. Det är helt orimligt och jag håller med författaren att en nedgång på 50 % eller tom mer skulle behövas för att få ner priserna till en rimlig (men fortfarande dyr) nivå. Ett fall på 50 % skulle innebära en återgång ungefär till de priser som rådde 2010 i nominella termer och kanske 2008-2009 i reala termer.

      Håller också helt med om att riksbanken, som vid sidan av politikerna är den aktör som har störst skuld i den uppkomna situationen, nu också får vidta åtgärder för att städa upp efter sig.

      Reply

    4. Richard 2017-11-15

      Detta är en politisk inlaga. Syftet är att få den svenska medelklassen att inte bara finansiera inflödet av lågutbildade via skatter, utan också via värdemisnkning. Vi skall således betala 2 ggr.. Här finns högavlönade och högbelånade. De får bidra lite mer, genom konfiskatorisk marginalskatt och nu också genom en av geniets ideer om värdekrasch. Allt i akt och mening för att en lägenhet i Stockholm skall finnas tillgänglig för någon utan inkomst. Kommunism i vår tid. Och han betalas av mig. Suck.

      Reply

    5. Maarit Nordmark 2017-11-08

      Visst går det att med ansvarslös politik att krascha vilken marknad som helst. Bankerna kommer dock aldrig skriva av skulderna – de har ansvar gentemot sina aktieägare och inte gentemot låntagare. Detta gäller även statligt ägda SBAB.

      Överdriven politisk reglering av marknaderna kan leda både till bostadskrasch och till inhemskt egenproducerad lågkonjunktur. Ingen av dessa två skulle gagna vare sig Sverige, bankerna, bostadsmarknadsaktörer eller exportindustrin. Inte tala om alla som därmed skulle hotas av arbetslöshet, alla som tvingas bo kvar mot sin vilja eller som inte kommer in på marknaden.

      En allmän villfarelse är att en bostadsmarknadsnedgång skulle leda till att bostäder blir mer tillgängliga för fler. Men nedgången leder i stället till att bankerna ökar kraven på låntagare, att risktilläggen ökar lånemarginaler och att producenterna slutar bygga och väntar på bättre tider.

      Jag väljer att läsa Hans’ krönika som en ironisk tankelek i stället för att tolka den bokstavligt.

      Reply

    6. Sara 2017-11-06

      Det personer i ledande positioner inte verkar förstå är att det råder en bostadsbrist i det här landet. De prisuppgångar vi nu ser är gå grund av att utbudet är lägre än efterfrågan. Finns det för få lägenheter så pressas priserna upp. Det som kommer hända om man väljer att göra om reglerna (t ex ta bort ränteavdraget och kräver att en inte får låna mer än 4,5 ggr årsinkomsten) är att vi får hitta sätt att öka vår kapitalinsats (genom att be våra föräldrar ta lån på sina hus). Visst kan det bli en liten nedgång i priset, men den kommer vara högst tillfällig eftersom man måste ha någonstans att bo…

      Debatten om att det skulle röra sig om en bostadsbubbla och att gemeneman borde ta det lugn med sin skuldsättning rimmar illa ihop med politikernas diskussioner om bostadsbrist…
      Det är ingen bubbla, det är enormt underskott på tillgängliga bostäder i alla prisklasser.

      Reply

    7. Dag K 2017-11-06

      Nej en bostadskrasch innebär tvärstopp för konsumtionen o arbetslöshet.?Sverige kan inte som enda land i EU höja räntorna, utan att krascha exportindustrin.
      Men bort med ränteavdragen, inför fast skatt o sänk reavinstbeskattning. Pressa fram välbelägen mark för bostäder – som bör vara klassat som ett riksintresse !!

      Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Hans Lind.