+
  • Är vertikal förtätning lönsam?

    PUBLICERAD 2017-11-14 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-11-14 16:38

    Artikeln är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 5, 2017.

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR

    I ett projekt på SLU ämnar man undersöka effekterna av vertikal förtätning – att successivt bygga staden allt högre.

    Frågan är om höga hus är ekonomiskt lönsamma, om de sparar energi och mark eller om invånare som bor eller arbetar högt uppe i hus faktiskt bidrar till stadslivet eller inte. Forskarna pekar också på att det visat sig att barn mer sällan leker på innergårdar om de bor högt upp i ett hus. En annan fråga är om de som bor i höghus samverkar med sina grannar i huset eller inte.

    I detta projekt undersöks sju från FN härledda hållbarhetsresurser som forskargruppen kallar för Fysiska, Ekonomiska, Biologiska, Organisatoriska, Sociala, Kulturbestämda och Estetiska resurser. De sju resurserna används för att bedöma graden av hållbar samhällsutveckling i höga bostadsområden kontra låga bostadsområden. Aktuella utmaningar eller hypoteser testas som exempelvis om boende/arbetande på övre våningar på höghus blir bortkopplade från gatu-, innergårds-, grannskaps- och även det offentliga stadslivet; om det finns kritiska trösklar över vilka boendekvaliteter minskar i höga hus.

    Man refererar också till arkitekten Jan Gehl i Danmark som hävdar att det går en viktig gräns mellan 3:e och 4:e våningen. Bland annat är detta gränsen för hus utan hiss. Mellan 5:e och 6:e våningen går en annan gräns. De som bor på 6:e våningen har ofta mycket svårt att engagera sig för vad som händer på gården, gatan, odlingen. Det blir också mer osäkert att släppa ut små barn själva som bor på 6:e våningen. En annan fråga handlar om det finns biofysikaliska gränser för en rimlig tillgång på sol-, himmel- och grönområden i lägenheter för olika våningar i höghus. Man vill också undersöka hur en gradvis ökande vertikal förtätning kan påverka byggkostnader, underhållsutgifter och invånarnas vardagsekonomi.

    Arbetet utförs med hjälp av ett egenutvecklat verktyg, FOMA-manualen, som mäter sju olika hållbarhetsresurser i olika gamla och nya stadskvarter. Med hjälp av verktyget går det att uppskatta om ett förtätningsprojekt har lyckats att spara ekonomiska, ekologiska och sociala resurser. Det går också att uppskatta effekterna på rymligheten, det vill säga utrymmet mellan husen. FOMA-manualens ekvationer beräkna hur hållbara gamla och nya bostadsområden är – och ska även försöka bedöma vad som kan göras åt de problem vi ibland möter.

    Samarbete sker med Kävlinge, Halmstad, Örebro, Uppsala – Hågaby, Gävle, Umeå, Östhammar, Uppsala, Huddinge och Sundbybergs kommuner. I varje kommun kommer man att titta på förtätningsprojekt i stadskärnan, 50-talsbebyggelsen och miljonprogrammets hus.

    Fakta
    Titel:
    Vertikal Förtätning – En Utmaning för Funktionellt Täta städer
    Projektledare: Per Berg, Professor
    Institution: Sveriges lantbruksuniversitet – Stad och land
    Finansiär/bidragsform: Formas Projekt
    Tidsram: 2017-2019

    Mattias Fröjd

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x