+
Foto: Elias Ljungberg.
  • Västerås bygger staden inåt

    PUBLICERAD 2017-10-19 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2017-10-20 16:37

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2017.

    Textstorlek

    Dela med andra

    Den nya visionen för Västerås är ”staden utan gränser”. I samma andetag lyckas man bygga väldigt mycket stad just inom stadens gränser genom att omvandla gammal industrimark till blandade stadsdelar med bostäder, arbetsplatser och service. Den främsta symbolen för framåtandan blir nya resecentrum i stadsdelen Kungsängen.

    När Erik Hahr var stadsarkitekt mellan 1909 och 1935 tog han fasta på de historiska stadskvaliteterna på samma gång som han ville framhäva den nya tiden, att Västerås var en expansiv industristad. Med den imponerande domkyrkan i spetsen är historien i högsta grad närvarande även idag och det expansiva finns kvar i en uppdaterad, högteknologisk version som bland annat bygger på de stolta elektrotekniska traditionerna från Asea. Ett tecken i tiden är att det stora amerikanska näthandelsföretaget Amazon startar ett stort center för molnbaserade plattformstjänster i norra delen av Västerås tätort. På det nya centret kommer många duktiga ingenjörer att arbeta. Samma sak gäller för ABB Robotics vars produkter efterfrågas mer än någonsin.

    Storskaligt med ingenjörsmässig prägel
    Det ingenjörsmässiga har präglat staden i många avseenden, även stadsplaneringen. I Västerås är allting storskaligt menar Hans Larsson som är planchef i Västerås stad.

    – På många sätt har vi i Västerås varit väldigt smarta tekniskt under årens lopp och det har handlat om stora lösningar i en ”industriell” skala. Vi var tidigt ute med fjärrvärme, returvärme från fjärrvärmen som värmer upp gatorna, planskilda korsningar, vi har en av de största småbåtshamnarna i landet. Varutunneln som byggdes på 1960-talet centralt i staden för underjordisk varudistribution är ett annat framsynt exempel, säger Hans Larsson.

    Men det ingenjörsmässiga tänkandet i stadens planering har även en baksida menar han.

    – Trafikplaneringen har varit väldigt ingenjörsmässig med stora motorvägar och breddade gator. Man har nog överdimensionerat en hel del och vi har hög framkomlighet för bilar, vilket är ett litet problem idag när vi uppmuntrar till användning av andra trafikslag. Idag tittar Västerås stad på förtätningsmöjligheter med bostadsbebyggelse utmed trafiklederna och på så sätt sker en omvandling av lederna till stadsgator.

    Bygger staden inåt
    Det industriella och tekniktunga arvet avspeglar sig även på andra sätt i staden. Som i så många andra städer i västvärlden sker en kontinuerlig omvandling av gammal industrimark till moderna stadsdelar med bostäder, kontor och service. Omvandling av den typen är kopplad till att tillväxten är hög och att tillgänglig mark blir värdefull eftersom kostnaderna för sanering i regel är höga. Inte minst i en stad som har haft en omfattande metallindustri.

    – Vi har haft som strategi att bygga staden inåt och vi kan bygga mycket inom stadens gränser på gammal industrimark, men miljöskulderna är stora och det kostar mycket att sanera. Idag har vi en bra process för det här i Västerås och vågar även ge oss på områden som erbjuder stora utmaningar, säger Lotta Lindstam som är stadsbyggnadsdirektör i Västerås.

    ”Världens roligaste jobb blir ledigt i och med att jag pensioneras i januari 2018” säger Lotta Lindstam, stadsbyggnadsdirektör.

    Populärt före detta industriområde
    Ett exempel på ett centralt beläget före detta industriområde som nu omvandlas är Kopparlunden som ligger precis utanför cityringen med Östra Ringvägen i sydväst och E18 i norr. Ett inhägnat område som det länge var förbjudet för allmänheten att besöka på grund av de tunga tillverkande verksamheter som fanns på platsen. Den sista stora industriella arbetsgivaren var Outokumpu Copper. Redan på 1990-talet började man omvandla Kopparlunden med olika typer av verksamheter och år 2000 invigdes kulturhuset Culturen. Nu fortsätter man omvandlingen av stadsdelen enligt ett planprogram som antogs 2016, och siktar på cirka 1 500 nya bostäder i kombination med arbetsplatser och service.

    – Det rör sig om unika industrihistoriska miljöer, stora delar av den ursprungliga bebyggelsen finns sparad. Byggnaderna är vackra och är av mycket hög kvalitet. Samtidigt är det viktigt att det inte ska vara något museum, utan en levande stadsdel med kompletterande ny bebyggelse, och den ska vara till även för dem som inte bor i området, säger ansvariga planarkitekten Ingrid Legrell Crona.

    Samarbete mellan staden och fastighetsägarna
    En annan tydlig ambition i planeringen av Kopparlunden är att det ska vara enkelt att leva hållbart i området. Planeringen ska underlätta för folk att röra sig till fots, cykla och använda kollektivtrafik istället för bilen.

    – Återigen, det är dyrt att sanera mark, men ett område som Kopparlunden är så värdefullt att det lönar sig. Folk tycker om den här typen av kreativa miljöer, här finns både stora rum och smala gränder. Intresset för att flytta hit är stort bland västeråsarna, framförallt bland ungdomarna, säger Lotta Lindstam.

    Ägandet av fastigheterna är ganska komplicerat med många inblandade parter. För att komma framåt har kommunen ingått avtal med fastighetsägarna om fördelning av kostnader. Fastighetsägarna har även varit delaktiga i kommunens arbetsgrupper för området. De tongivande företagen i Kopparlunden är Kungsleden, Castellum, Klövern, Svea Real, Hemfosa och Peab.

    – Det finns många som är intresserade, och det gör att vi kan ställa krav på kvalitet. Det sker även en del ägarbyten i området och det är bra eftersom man då får med sig dem som verkligen vill utveckla området långsiktigt, säger Lotta Lindstam.

    F.v: Håkan Svärd, Ingrid Legrell Crona, Hans Larsson, Lotta Lindstam, Helena Felldin och Sanna Edling.

    Mentalt motstånd mot Mälarstaden
    Utmed det som kallas Mälarstranden (Östra hamnen, Lilludden och Öster Mälarstrand) har staden byggt över 5 000 bostäder och det pågår planering för ytterligare cirka 5 000 bostäder. Det var runt 1990 man lanserade begreppet ”Mälarstaden” med intentionen att staden skulle vändas mer mot Mälaren.

    – Inledningsvis var det mentala motståndet stort, på 1990-talet såg man mest hindren i form av gamla industrier, båtupplägg och liknande. En utmaning var att de många båtserviceföretagen som fanns i området flyttades till andra platser, säger Hans Larsson.

    Motståndet mot att vända staden mot Mälaren gav alltså med sig så småningom. Öster Mälarstrand (bild 97) ligger vid Mälarens vatten ungefär två kilometer ifrån stadskärnan. Redan i början på 2000-talet bildades Mälarstrandens Utvecklingsbolag, MUAB, med staden som ägare till 50 procent av byggrätterna i området samt JM och Peab till 50 procent. Idag har byggandet av bostäder i Östra Mälarstranden kommit ungefär halvvägs, när det som planerats är färdigt ska 4 000 lägenheter ha byggts. Liksom i Kopparlunden satsar man på att bygga bort bilberoendet och skapa bra förutsättningar för cyklister. Fastighetsägare i området uppmuntras att tillhandahålla bra cykelrum.

    – Vi har många som vill bygga här i området, det handlar om 34 intressenter på sex kvarter. Tack vare att området är så attraktivt har vi fått in många nya aktörer, säger Hans Larsson.

    Nytt resecentrum som leder flöden över järnvägen
    Ytterligare ett centralt beläget område i Västerås som är föremål för ambitiösa utvecklingsplaner är Kungsängen som ligger i anslutning till järnvägsstationen. På ytor som idag är tämligen öde ska en levande stadsdel växa fram och i färdigt skick koppla ihop staden med vattnet.

    – Det är en viktig pusselbit mitt i staden, en stadsdel i ett helt fantastiskt läge som går att göra något jättebra av. Sedan finns det orsaker till att Kungsängen har varit som det har varit, exempelvis utgör avloppsreningsverket med en luktzon på 50 meter en utmaning, liksom Lantmännens silo (bild 100) med en dammzon på 200 meter, säger Sanna Edling som är projektchef för Kungsängen och resecentrum på Västerås stad.

    Det mest spektakulära inslaget blir utan tvekan ett nytt resecentrum med en utpräglad arkitektonisk design. Integrerat med resecentrumet planeras sluttande torg som skapar övergångar för gående och cyklister. I anslutning till resecentrum planeras höga byggnader som ska inrymma både kontor och bostäder. Arkitekterna som tagit fram förslaget är danska Bjarke Ingels Group (BIG) i samarbete med staden, Tyréns, Krag & Berglundh, Trafikverket, Kollektivtrafikmyndigheten, Jernhusen och Klövern.

    – Det börjar hända saker med resecentrum redan nästa år då detaljplanen ska vara klar, säger Sanna Edling.

    Sätter Västerås på kartan
    I samband med utvecklingen av Kungsängen har Västerås ambitionen att förändra förhållandena utmed järnvägen och se till att den inte fungerar som en barriär som delar staden. Ett alternativ var att gräva ner den, men det är naturligtvis mycket kostsamt.

    – Det är bra att järnvägen ligger där den ligger, ett hållbart transportsätt mitt inne i staden. Samtidigt måste vi få bort känslan av avgränsande barriär. Där kommer nya resecentrum in i bilden, som ska utgöra en passage över spåren, ett naturligt flöde alla tider på dygnet där vi ska prioritera cyklister och fotgängare. Du ska kunna till exempel kunna komma cyklande genom Vasaparken, ta dig över via nya resecentrum och komma ner till Mälarens vatten, säger Sanna Edling.

    Hon beskriver det nya resecentrum som ett sätt att sätta Västerås på kartan, säga ”se mig” och skapa framtidstro. För att förverkliga idéerna krävs satsningar från alla inblandade parter.

    – Trafikverket har varit delaktiga i styrgruppen, nu ser vi framför oss att staten ska börja satsa medel på utvecklingen av resecentrum, säger Håkan Svärd som är processledare för Västerås samhällsbyggnadsfrågor på Stadsledningskontoret.

    Bostadsbyggande på rekordnivåer
    Förväntningarna på utvecklingen i Kungsängen och det nya resecentrum är stora. För stadsbyggnadsdirektören är det viktigt att koppla ihop utvecklingen i stadsdelen med den övriga staden.

    – Stadens delar ska vara som en väv, så att de går in i varandra och inte fungerar som isolerade öar. Man måste göra avgränsningar och fokusera på enskilda områden när man utvecklar dem, men de ska hela tiden länka till varandra och hänga ihop. Man rör sig inte genom enskilda enklaver utan genom staden Västerås, säger Lotta Lindstam.

    I översiktsplanen talas det om 3 500 bostäder i Kungsängen, men enligt Sanna Edling det kan bli uppåt 5 000 när allt är klart. Det rör sig om stora mängder för en stad med 147 000 invånare. Enligt Håkan Svärd är prognosen att staden bygger 1 000 nya bostäder under 2017, vilket är en kraftig ökning jämfört med vad som har byggts den senaste 10-årsperioden med i snitt cirka 400 lägenheter per år.

    – Det här betyder att vi är uppe i de bostadsvolymer vi behöver åstadkomma de närmaste åren men det betyder också att organisationen är hårt belastad. Vi har, delvis med Stockholm som förebild, inrättat en tjänst som bostadsstrateg på stadsledningskontoret, som bland annat har till uppgift att se över flaskhalsar i hela bostadsbyggnadsprocessen, säger Håkan Svärd.

    I det sammanhanget kom det nya statsbidraget som ska främja bostadsbyggandet mycket lägligt menar han. Det rör sig för Västerås del om cirka 50 miljoner som exempelvis kan användas till att anställa fler handläggare som arbetar med planer och bygglov.

    Speciell grupp som bedömer förslag
    Den som innehar befattningen som bostadsstrateg i Västerås är Helena Felldin. Hon menar att en viktig uppgift är att driva på så att de olika planerna blir klara.

    – Sedan handlar det om att se över våra interna processer så att de är så effektiva som möjligt. En annan uppgift är att ge de aktörer som finns i staden en känsla av framgång här i staden, så att de vill vara med. Det har vi lyckats med till den grad att problemet idag är att det inte finns tillräckligt mycket mark att erbjuda alla som är intresserade, säger Helena Felldin.

    För att hantera inkommande förslag om byggprojekt inrättade staden en speciell beredningsgrupp.

    – I den sitter representanter för flera olika förvaltningar som samverkar för att vi snabbt ska kunna hantera förfrågningar. Vi gör en första bedömning där vi ser till platsen. Är den möjlig att gå vidare med? Har vi andra idéer inom staden? Finns det aspekter som gör förslaget olämpligt av orsaker som vi i gruppen känner till, exempelvis att det pågår en utredning om en plats, kan vi snabbt meddela hur det ligger till, säger Helena Felldin.

    Kommunalt parkeringsbolag tar helhetsgrepp
    Västerås har alltså varit, och är, de stora greppens stad. Kanske kan det epitetet även tillämpas på parkeringsområdet. Västerås stad har bildat ett nytt kommunalt parkeringsbolag som kommer att bygga och förvalta ett antal nya parkeringshus under en period på 15 år. Grundtanken är att ta ett rationellt helhetsgrepp över parkeringsfrågan så att bilarna inte upptar plats på gatorna när förtätningen av staden fortsätter. Inte heller vill man att fastighetsägare bygger underjordiska garage enbart för dem som bor i de nya husen.

    – Om de enskilda fastighetsägarna bygger garage fördyras och försenas de projekten. Det undviker man på det här sättet. Jag skulle vilja säga att vi måste ha det här förhållningssättet för att kunna komplettera staden med bostäder, lösa bilparkeringsfunktionen och för att främja cykel samt kollektivtrafik, säger Håkan Svärd.

    Text: Daniel Bergstrand
    Foto: Elias Ljungberg

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x