+
Per Åsling, Jörgen Hellman, Jonas Nygren och Reinhold Lennebo. Foto: Teresa Ahola
  • Skattereform för fler hyresrätter

    PUBLICERAD 2017-10-16 AV Teresa Ahola
    UPPDATERAD: 2017-10-16 15:35

    Textstorlek

    Dela med andra

    Sverige behöver fler hyresrätter och en viktig lösning ligger i förändrad moms. Ämnet diskuterades under Samhällsbyggnadsdagarna förra veckan.

    Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO har uppdaterat siffrorna i rapporten ”Balanserade ekonomiska villkor” från 2009, vars ambition är att få fram bättre balans mellan upplåtelseformer. Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo säger dock att inget egentligen har hänt sedan rapporten släpptes.

    – Det är fortfarande obalans och vi har lagt ett förslag om att ändra momsdirektivet.

    Parterna föreslår fortfarande slopad fastighetsskatt, skattefria underhållsfonder och låg hyresmoms för att råda bot på problemet.

    – Det byggs väldigt mycket, men inte utifrån det behov som finns på bostadsmarknaden. Ett av skälen är skatter och finansiering. Det är en nationell angelägenhet som man måste ta tag i, säger Jonas Nygren, förbundschef på Hyresgästföreningen.

    Per Åsling (C), ordförande i riksdagens skatteutskott, och Jörgen Hellmark (S), vice ordförande i skatteutskottet var med i panelen under Samhällsbyggnadsdagarna.

    – Att det inte har hänt någonting sedan 2009 är signifikativt för den svenska skattepolitiken, säger Åsling.

    Den akuta bostadsbristen och fokusen på byggandet är anledningen till att det gjorts ytterst lite åt det här under mandatperioden, menar Jörgen Hellmark. Men nu har regeringen nått balans i budgeten och amorterar 40 miljarder kronor på statsskulden och då kan det vara tid att börja fundera på strukturreformer. När skattereformen infördes 1991 var nämligen utgångspunkten att skapa långsiktighet, transparens, tydlighet och rättssäkerhet, något som har blivit allt luddigare efter omkring 600 införda undantag.

    – Vi behöver en ny skatteutredning. När det gäller bostäder har vi en uppsjö saker som är undantag, nästan hela momssystemet är det. Tretalreglerna (företagare som kan ta ut lön och utdelning med skattesatser), företagsbeskattningen, kapitalbeskattning måste harmoniseras, säger han och fortsätter:

    – Målet för mig är att få bort orättvisan. En statlig utredning visar att hyresgäster betalar 3 000 kronor mer i månaden.

    För att lyckas är det dock nödvändigt att partierna samarbetar över blockgränserna, tilläger Per Åsling (C).

    – Politiken kan vara oense om någon skattesats, beroende på olika ambitioner, men systemet måste reformeras och där är bostadspolitiken en viktig del. När vi pratar om moms säger många att det är svårt på grund av EU-direktivet, men vi är en del av EU och kan förhandla. Det pågår en momsutredning.

    Reinhold Lennebo säger att det är bra att prata om en övergripande skatteutredning, men efterfrågar omedelbara åtgärder för att bemöta höstens allvarliga hot mot samhällstillväxten och fastighetsbranschen. Att vänta är ingen bra strategi samtidigt när Regeringskansliet förbereder två viktiga skattefrågor.

    – Det handlar om företagsskatter och reform om paketering av fastigheter vid försäljning. Bägge förslagen ligger i närtid och kommer inte att verka för fler hyresrätter, utan tvärtom. Det är farligt om vi väntar på en skattereform som ligger långt fram, man borde i stället titta på momsdirektivet.

    Han får medhåll av politikerna.

    – Regeringen har som mål att bygga mer och då kan man inte skapa ett system som gör att det byggs mindre, säger Hellmark.

    – De två förslagen är allt annat än näringslivsvänliga och vi har diskussion i BEPS-projektet, OECD, om hur det ska implementeras i Sverige. De europeiska staterna verkar vara överens om att inte gå längre än OECD. Det är ett viktigt arbete som till största delen kommer att ske under det här riksdagsåret, säger Åsling.

    Om regeringen väljer att anpassa sig till EU-direktiven och inte lägger ytterligare begränsningar på det så kommer det att bli applåder, enligt Reinhold Lennebo. Banker och fastighetsbolag har haft väldigt bra lönsamhet under många år, men det innebär inte att de bör beskattas hårdare. Speciellt med tanke på att många fastighetsbolag är de samhällsaktörer regeringen efterfrågar, tillägger han.

    – Det är helt fel tänkt. Om man begränsar det för mycket kommer pengarna att försvinna någon annanstans i stället för att investeras i Sverige. Det kommer bli tvärnit på byggandet av hyresrätter och bostadsrätter, vilket påverkar hela samhällsmaskineriet.

    Det är inte enbart är fastighetsbranschen som sätter sig emot paketeringsutredningen och regeringens skattepolitik, även Svenskt Näringslivs remissvar vittnar om ett tydligt missnöje.

    – Många företag drabbas av förslaget som avviker från den europeiska standarden. Man har gått längre och därför är det inte bara energi- och bostadsföretag som drabbas, utan även skogsföretag, it-företag och alla som jobbar med infrastruktursatsningar. De lånar ju kapital och måste betala ränta, det är där bromsen sätter in, säger Lennebo och fortsätter:

    – Vi tycker att det är bra att man attackerar det här. Frågan är mycket större och viktigare än vad vi tror.

    Teresa Ahola

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x