+
Ulla Bergström. Foto: White Arkitekter.
  • Mälardalen – vårt framtida Utopia?

    PUBLICERAD 2017-10-10 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-10-11 19:41

    Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2017. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Om vi gör rätt i planeringen tror jag att Mälardalsregionen kan utvecklas till ett samhälle med utopiska kvaliteter.

    På 700-talet anlades rikets första stad mitt i Mälaren, en plats där alla de bästa förutsättningarna sammanföll. Här fanns allt som behövdes för att hålla ett ungt samhälle vid liv. Under de följande 1 300 åren ökar befolkningen stadigt i regionen, även om just Birka kommer att spela ut sin roll som nav för utvecklingen. Under perioden 2011 till 2040 väntas Sveriges folkökning koncentreras till Mälardalen som väntas nå 3-miljonersstrecket runt 2040. Med så lång och rik historia vore det konstigt att inte vänta sig en lång och ljus framtid.

    Om vi föreställer oss att vi förmår fatta alla de rätta besluten för en hållbar och stabil utveckling, skulle Mälardalen kunna vara det närmaste vi kan komma ett utopia.

    I regionen finns allt som människor behöver för att utvecklas på individuell och samhällelig nivå. Maten är närproducerad tack vare ett fungerande jordbruk och det finns gott om platser för rekreation och såväl kulturell som biologisk mångfald. Här finns goda förutsättningar för att utveckla alla typer av bostäder med varierat utbud för unga och äldre, med många grader av täthet. Utvecklingen sker med stor respekt för både naturmiljöer och biotoper. Arbetsmarknaden visar en positiv utveckling och etableringarna i området ökar. En erkänd högskola lockar studenter från när och fjärran. Vi tar oss fram på räls, varför inte en Hyperloop i framtiden? Via vatten och via ett pålitligt kollektivt trafiknät.

    Det finns gott om regioner att studera för att hjälpa till att fatta kloka framtidsbeslut – ta efter goda exempel och lär av de dåliga. Hur överbryggas gränser i Öresundsregionen? Hur åstadkommer man hållbar utveckling i Rhein-Ruhrregionen? I den samtida verktygslådan för hållbar utveckling finns digitala strategier – hur kan vi skapa gemensamma lösningar för att fatta de bästa gemensamma besluten, för att tänka som en region? Från Mälardalen når man ut i världen, här finns Arlanda som en av Nordens tre största flygplatser, och med spårtrafik når man Oslo. Men likväl är det hur vi når varandra i vardagslivet som avgör framtidens livskvalitet. Tid för viktiga samtal, gränsöverskridande möten, ny kunskap och nya erfarenheter. Här finns föregångare som exempelvis Open Art i Örebro, som visar att ett starkt engagemang ger internationella ringar på vattnet och en varaktig kulturnärvaro. Kulturarvet hålls levande i allt från kuriosakabinett till hällristningar och berättarnät. Genom att inkludera kultur i stadsutvecklingen blir delade platser delade upplevelser.

    Framtidstro är en samhällsresurs som inte går att fejka. Där man talar om framtiden, där finns möjligheter att påverka den. När till och med bönderna känner tillförsikt och framtidstro – som 59 procent av dem gör i Mälardalen – då måste någon göra rätt. Det långsiktiga perspektivet på landskapets försörjningsmöjligheter uttrycks också hos Mälardalsrådet, som ser samarbete som en framgångsfaktor och en metod att åstadkomma tillväxt och utveckling.

    I höst ges kursen ”Framtid och scenariodesign” på Mälardalens högskola. Det måste vara början till vilken utopi som helst.

    Ulla Bergström
    Kontorschef Stockholm, White Arkitekter

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x