+
Foto: SYSAV.
  • Industrigrannar i Malmö återvinner energi

    PUBLICERAD 2017-10-25 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-10-26 13:07

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2017. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Spillvärme från stadens avloppsvatten ska värma upp hus. Rester av ångvärme ska nyttjas, jordbruksavfall bli till bioetanolbränsle och food loop-system undersöks. Mellan företag i Norra hamnen i Malmö byggs en cirkulär ekonomi upp, vars modell inspirerar hela staden.

    Industriområdet Norra hamnen i Malmö håller på att bli stadens gröna hjärta som pulserar ut återvunnen energi. Här bland avfallsförbränningsanläggningar produceras 90 procent av Malmös fjärrvärme. I projektet ”Delad energi” har industrier och företag som VA Syd, Norcarb, Gyllebo gödning, Eon och Sysav sedan 2015 sökt och hittat incitament för att samarbeta kring cirkulära lösningar.

    Ett av exemplen är den energi som kan återanvändas från Sysav, som står för 55 procent av fjärrvärmeproduktionen i Malmö. Ur det avloppsvatten som strömmar in till VA Syds reningsverk kan Eon hämta spillvärme. Förra året tog Eon beslut att investera i värmepumpar vid verket för att kunna fånga upp restvärme.

    Spillepengens återvinningsanläggning. Foto: SYSAV.

    – Åtta procent av det totala fjärrvärmebehovet kommer att tas tillvara. Det är smart sätt att hushålla med pengar och miljö eftersom värmen tas om hand, säger platschef Benny Wraae vid Sjölunda avloppsreningsverk.

    Hur funkar detta?
    – Det halvljumma avloppsvattnet har en temperatur på mellan åtta och femton grader. De värmepumpar som nu installeras kommer att utnyttja sex till åtta grader av restvärmen i avloppsvattnet och föra in denna i fjärrvärmen. Energi kommer inte längre att gå till spillo via avloppsvattnet. Sjölundaverkets geografiska placering längst fjärrvärmenätet och direkta närhet till Sysavs avfallsförbränningsanläggning ger förutsättningar som ska utnyttjas, säger Benny Wraae.

    Anders Persson, vd för Sysav Utveckling, ser tillbaka på två år av framgångsrikt arbete med urban symbios. Allt har utmynnat i ett processtänk för arbetet med cirkulär ekonomi som kan användas på andra håll. Den ena partens avfall kan vara den andra partens resurs.

    – Allt börjar ju med att bygga relationer mellan alla parter för att sedan kunna samarbeta. Vinsterna har därför inte bara handlat om energi utan om modeller för hur man kan arbeta, säger Anders Persson.

    När möten har skett mellan grannföretag och grannindustrier har detta lett till nya kreativa och intressanta idéer och ”öppnat upp för att se system”, menar han.

    – Eftersom Sjölunda avloppsreningsverk och VA Syd ligger vägg i vägg med oss på avfallskraftvärmeverket öppnas det även annan möjlig samverkan, till exempel vad gäller framtida behandling av rötslam.

    Andra gröna samarbeten är också på gång i hamnen. Tankar finns kring att öka användningen av spillvärme, som till exempel restvärme från ångan hos Norcarb (som gör kimrök) eller öka resursutnyttjande genom att producera bioetanol ur jordbrukets avfall.  Fartyg som lägger till vid kajen i hamnen skulle också på sikt kunna värmas upp med hjälp av lokalt producerad förnybar och återvunnen fjärrvärme. Järnvägsnätet med extra nybyggda spår är tillsammans med fartyg och vägar i området en bra grund för grön logistik. Viktigt i urban och industriell symbios är att kartlägga flöden av energi- och restprodukters flöden för att se hur dessa kan utnyttjas på bästa sätt.

    Initiativet till arbetet med att dela energi, och urban symbios, kom från början från Malmö stad med stödpengar från Vinnova. Målet är satt: år 2030 ska hela staden försörjas till 100 procent av förnybar energi. Från fastighetskontorets sida ser man hur andra områden i staden lyssnar till vad som sker i hamnen.

    – Vi har ambitionen att skapa nätverk kring avfallsflöden och energiflöden som till exempel olika lösningar för restvärme och en infrastruktur med räls och vägar som finns i hamnområdet. Den infrastrukturen kan smitta av sig till andra, säger Olle Anderberg, exploateringsingenjör vid fastighetskontoret.

    Byggboomen i Malmö gör att staden växer snabbt både vad gäller kontor och bostadshus. Bara under förra året färdigställdes cirka 3000 bostäder. Klimatstrategiska satsningar i byggandet har pågått i flera år, i exempelvis Bo01 och på senare år i Hyllie. Klimatkontrakt mellan parter finns, överskott av el ska tas om hand och en infrastruktur i form av ”smart grid” byggs upp. Än så länge har inte de cirkulära tankarna från Norra hamnen hunnit påverka det kommunala byggandet av skolor och bostäder, men tankar finns på ritbordet.

    Vad gör ni på Malmö stad för att påverka detta?
    – Hela tiden försöker vi uppmuntra till att jobba med bra energilösningar och system, som till exempel i det framtida området Nyhamnen som blir vår kommande exploatering, säger Olle Anderberg.

    På Sysav funderar Magnus Thysell på hur positionerna kan flyttas fram ytterligare. Fortfarande skapas enorma mängder avfall som aldrig används. Som marknadschef efterlyser han än mer på koll på dessa avfallsflöden, hur avfall kan återanvändas och helst förebyggas helt, så långt det går. Den linjära ekonomins resursslöseri är enligt honom död, i dag måste vi jobba cirkulärt. Eftersom stadens mål är att vara 100 procent förnybara och återvunnen om några år är det mycket kvar att göra menar han:

    – I den cirkulära ekonomin designas produkter för att kunna återanvändas med hög kvalitet i ett tekniskt och/eller biologiskt kretslopp. Istället är den linjära ekonomin den nu rådande normen i näringslivet, där man producerar en produkt, säljer den till brukaren som efter ha brukat produkten kastar den på sophögen eller förbränningen. Men det är en ekonomi som är dömd att misslyckas. Jorden har begränsade resurser och den cirkulära ekonomin bryggar glappet som måste överbryggas. Det sker genom att vi omdesignar våra produkter, så minst möjliga eller inget går till spillo, när produkten är uttjänt, menar Thysell.

    En av alla intressanta aspekter den cirkulära ekonomin tar upp är enligt honom planlagd förädling. Han frågar sig varför produkter är designade för att gå sönder.

    – Jo, så är det – om du äger en elvisp från 50-talet eller en cykel från mormors tid syns skillnaden. I dag är produkter inte längre designade för att hålla så länge som de var då. Dagens produkter ska användas snabbt för att hålla liv i vår linjära ekonomi. I en cirkulär ekonomi är det inte brukarnas ansvar att laga sakerna utan producenternas. Detta genom att produkter går att dela upp i bitar så råmaterialet kan återanvändas när de blivit uttjänta. Det betyder att vi inte bara ska tänka om sättet vi designar själva produkten, utan också hur vårt ägande av dessa produkter bör se ut för att kunna göra det enklare att återvinna och återanvända.

    Agneta Borgström

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x