• Industri och studenter i Södertälje

    PUBLICERAD 2017-10-11 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-10-12 17:26

    Artikeln är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2017 – ett nummer där vi gjorde en djupdykning i Mälardalsregionen. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Ett halvt Södertälje till ska byggas de närmaste 20 åren för att möta behoven på bostadsmarknaden där både trångboddhet och arbetspendling är utmaningar för staden.

    De flesta städer och orter har något specifikt de förknippas med. Det gäller även Södertälje där Reuterswärds Grip nästan blivit en symbol för staden. Scania är Södertäljes i särklass största arbetsgivare med uppemot 15 000 anställda. Södertälje i stort är en stark arbetsmiljö med 47 000 arbetsplatser i en kommun med 95 000 invånare och de dystra prognoser som lades fram när Astrazeneca avvecklade sin forskningsverksamhet 2012 har inte slagit in.

    – Det som hänt är att i de gamla forskningslokalerna finns nu en sprudlande småföretagsverksamhet inom biomedicin. Vi har även fått en uppgörelse om KTH-verksamhet som innebär att det just nu byggs ett nytt campus på Astrazenecas gamla område med 1 500–2 000 studenter, så industristaden blir också studentstad.  Här är både Astrazeneca och Scania med och sponsrar varsin professur. Samtidigt har både Scania och Astrazeneca signalerat stora nyinvesteringar i stan och det drar ju till sig intresse så klart, säger Håkan Buller, ordförande i byggnadsnämnden i Södertälje.

    Andreas Klingström och Håkan Buller. Foto: Mattias Fröjd.

    Satsningen på studenter ser Håkan Buller som ett sätt att utveckla staden där bland annat Magnolia ska bygga drygt 400 hyresrätter vid Campus, vilket för övrigt är det största enskilda bygglovet på 40 år. Synen av byggkranar i staden är viktigt, menar Håkan Buller, då det visar på att det händer saker och ger arbetsro att jobba med andra frågor kopplade till stadsutveckling och stärkt infrastruktur. Med den nya översiktsplanen har man tydligt positionerat sig i bilden av att vara en storstad där man ser sig som kanske det enda alternativet i stockholmsregionen om man vill bo i en egen stad men ändå ha nära till stockholmspulsen. Nu vill man ytterligare utveckla staden där det finns många möjligheter till förtätning. Sedan miljonprogrammet avslutades 1975 har stadens struktur egentligen legat fast.

    – Det är det vi tittar på nu, de hålrum som blev kvar och inte innehåller kvalitéer för staden. Vi ska inte slänga ut en ny stadsdel ute på en äng ytterligare en gång. Men det kräver så klart omsorg mot befintlig, intilliggande bebyggelse, säger Håkan Buller.

    Huggsexa om arbetskraften
    Den starka efterfrågan av både företagsmark och bostäder innebär att byggherrar som man fått kämpa för att nå tidigare i dag står på kö. I de två större markanvisningar som kommunen haft ute fick man intresseanmälningar från ett 40-tal intressenter.

    – Den gamla planberedskapen är i stort sett uppäten och vi arbetar idag med aktiva detaljplaner och strukturplaner som innehåller potential på runt 13 000 bostäder. Den stora utmaningen är personalresurser för att kunna hänga med, säger Andreas Klingström, planchef på samhällsbyggnadskontoret i Södertälje.

    I Södertälje har man arbetat med att få organisationen att jobba enklare och snabbare. Men när det är huggsexa om arbetskraften gäller det att hitta sätt för att behålla personal men också att rekrytera ny när alla drar i kompetensen.

    – Man får vara på tå, en del handlar om att bygga bilden av Södertälje, som varumärke och som attraktiv arbetsplats. Men andra drar också i våra anställda. Så det handlar om att bygga ett långsiktigt kontor så att det fungerar även med en viss rörlighet. Men jag känner mig trygg med att vi lyckas hantera detta, säger Andreas Klingström.

    Bostadsfrågan är dock den stora utmaningen när staden växer. Sedan miljonprogramsåren har snittet legat på cirka 300 nya bostäder om året. 2017 kommer att sticka ut där prognosen ligger på 930 byggstartade lägenheter. Men historiskt har det varit svårt att välja Södertälje som bostadsort för många av de som arbetar där är det i dag drygt 21 000 som pendlar in. Därför arbetar man i dag med större planer.

    – Historiskt har Södertälje inte kommit upp i volymer då man arbetat med små planer men sedan 2015 arbetar vi med större strukturplaner för större områden. Att driva ett bostadsutvecklingsprojekt för 50 bostäder mitt i stan är jättebra och tillför jättemycket för staden och stadsutvecklingen, men löser inte bostadsförsörjningen. Vi behöver båda delarna, säger Håkan Buller.

    Det var 1911 som Vabis (Vagnfabriks Aktiebolaget i Södertelge) gick samman med Scania i Malmö. Foto: Mattias Fröjd.

    Satsning på skolan
    En annan problematik för staden är trångboddheten där man utmärker sig, snittet är 2,4 per lägenhet. Lägenheter med fler än fem personer är i statistiken 10 procent av beståndet men är förmodligen mer, menar Håkan Buller, då mörkertalet är stort. Han ser här EBO lagstiftningen som ett stort problem där de inte själva vet hur många som bor i vissa områden. I Södertälje har man drivit frågan att EBO-lagen ska upphävas och lagt ett kompromissförslag man kallar för eget värdigt boende.

    – Först när man slopar EBO-lagen man kan utnyttja alla verktyg i verktygslådan. Annars handlar det om att plåstra där problemen uppstår. En generös flyktingpolitik måste vara förenad med en struktur som gör att mottagandet och välkomnandet in i det svenska samhället blir bra. Det kräver en ökad styrning och att man fördelar mottagandet över hela Sverige. Det fungerar inte om ansvaret landar i för stor utsträckning på ett fåtal bostadsområden, säger Håkan Buller.

    Lägger man till hur bostadsproduktionen sett ut förstår man att det är en knepig situation. Men för Södertälje är det inte en situation som har förändrats med den senaste flyktingvågen, det är en kommun som är van vid flyktingar och man har tagit emot cirka 10 000 personer de senaste 10 åren. Man har känt till utmaningen länge och Håkan Buller tror inte det är någon kommun i Sverige som suttit lugnare under de här sista två åren än Södertälje. Man har också aktivt försökt möta problemen genom att fokusera på vad man anser vara kommunens ansvar och 2012 gjorde man en tydlig markering i en fokuserad satsning på skolan.

    – Ska man välja en central faktor så är det skolan, vi stod då som många andra med fallande resultat i skolan. Vi bestämde att skolan ska fredas mot besparingar och låta de som är duktiga på utbildningsfrågor ta över och jobba långsiktigt vilket har resulterat i att resultaten konstant stigit under de senaste åren. Vår utbildningsdirektör Peter Fredriksson blev nyligen generaldirektör för skolverket och det är väl en ”cred” för att det har gjorts rätt saker, säger Håkan Buller.

    Mattias Fröjd

     

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived