• Utmaningar när Malmberget avvecklas

    PUBLICERAD 2017-09-04 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2017-09-05 16:05

    Textstorlek

    Dela med andra

    När stadsflytten i Kiruna skapar rubriker och lockar intresse internationellt så rycker man lite på axlarna i Gällivare, här har man rivit och flyttat sedan 1960-talet.

    ”Vid Lärkträdet där stod mitt föräldrahem, jag har trädet som riktmärke.” Lennart Johansson pekar mot ett av de områden som rivits i Malmberget. Bilfärden har tagit oss från LKABs arbetarbostäder, Malmbergets gamla centrumkärna och runt den stora Kaptensgropen till östra Malmberget. Merparten av alla hus har en fantastisk utsikt mot fjället Dundret, och de ska alla rivas.

    Två samhällen blir ett
    Fastighetsnytt träffar Lennart Johansson, samhällsbyggnadschef i Gällivare, Dan Johansson, chef samhällsomvandling, Malmberget och Esa Norojärvi, vd, Topbostäder. Gemensamt för trion är att de alla är uppväxta i Malmberget, en inte helt oviktig detalj i sammanhanget. För en utomstående är det inte lätt att förstå skillnaden mellan Malmberget och Gällivare då det i dag är samma tätort, var går gränsen? Anledningen är historisk där Malmberget en gång var ett eget municipalsamhälle fram till 1960, då det blev en och samma kommun. Malmberget var också den större orten ända in på 1980-talet. Det har inte alltid varit den bästa grannsämjan mellan orterna genom åren. ”Träskfolk” kallade man dem i Gällivare och ”Grottfolk” fick de boende i Malmberget heta, påpekar Esa Norojärvi. Men antagonismen finns inte kvar på samma sätt i dag.

    – Men det har varit så att om man byggt ett badhus i Malmberget så har man byggt ett i Gällivare och så vidare. Så var det ända in på 90-talet vilket har präglat utvecklingen i kommunen, säger Lennart Johansson.

    Bakgrunden är viktig att ha med sig för att förstå vad den stora samhällsomvandlingen innebär för de som bor i de berörda områdena. När nu gruvbrytningen i Malmberget expanderar och den stora Kaptensgropen växer så måste upp till 2 000 bostäder rivas eller flyttas och cirka 3 200 människor berörs. Det är lite av undantagstillstånd som råder berättar Lennart Johansson och samhällsbyggnadsförvaltningen inrättades just med anledning för att kunna hantera flytten.

    Grunden till det arbete som görs i dag är det samarbetsavtal som slöts den 10 april 2012 där man satte långsiktiga mål för att ingen skulle behöva bo granne med ett stängsel.

    – Traditionellt har LKAB tagit ett hus i taget och satt upp industristängsel. Men då hamnade en del med sina hus precis på randen till gropen, då var det svårsålt samtidigt som det kunde vara tio år till nästa staketflytt.  Då sa man politiskt att nu får det vara slut, nu ska det vara ett långsiktigt tidsperspektiv. Sedan måste utveckling ligga före avveckling så att folk har någonstans att flytta till, säger Lennart Johansson.

    Ändring av byggregler
    78 procent av all järnmalm inom EU kommer från LKABs verksamhet i Kiruna och Gällivare och är givetvis anledningen till den stora samhällsomvandling som krävs i de bägge kommunerna. Det är också LKAB som ska kompensera de som tvingas flytta och finansiera nybyggnation av det som måste rivas. Dan Johansson berättar det varit en intressant resa där man fått testa mycket nya lösningar. Exempelvis kan inte nybyggnadskrav gälla när man flyttar ett gammalt hus, här fick man helt enkelt ändra i Boverkets byggregler.

    – Svensk lagstiftning inte anpassad till sådana här händelser. De flesta regelverken är skapta för att utveckla nya områden men här fick vi gå bakvägen och pröva systemet, säger Dan Johansson.

    LKAB har hittills betalat ut 4 miljarder kronor och det finns ytterligare 13 miljarder reserverat som skall räcka till år 2032 i Malmberget och till år 2035 i Kiruna. Mycket av resan fram till i dag har handlat om att man varit upprörda i Malmberget, berättar Lennart Johansson, där stormens öga har varit ersättningsreglerna. I dag har man landat i en överenskommelse där de flesta är relativt nöjda, men de ska också ta vägen någonstans.

    Området Repisvaara i den södra delen av staden är planerat att bli den stora tagaren av de som måste flytta där det handlar om cirka 1 000 bostäder, och det ska även förtätas inom befintlig bebyggelse. Här finns det redan många åsikter från de boende i Gällivare om vad som kommer hända med utsikten. Men samtidigt, poängterar Dan Johansson, finns det också en stor förståelse, gruvan är ju samhället.

    – Många är beroende av LKAB och det finns en hög acceptans då det alltid är någon i släkten som jobbat på LKAB, säger Dan Johansson.

    ”Får inte gå fort och fel”
    Som samhälle är Gällivare välmående med låg arbetslöshet och en hög snittlön. En överraskande babyboom har också tvingat fram en tidigareläggning av ytterligare en ny förskola, utöver den redan planerade. Ett angenämt problem i en annars ålderstigen kommun, påpekar Esa Norojärvi som basar för det kommunala bostadsbolaget. Han har 422 lägenheter kvar i Malmberget som ska rivas, samt en del lokaler som man valt att omvandla till nya bostäder i överenskommelse med LKAB. Många upplever dock att det blir dyrt i de nyproducerade husen.

    – Vi har ju i dag ett föråldrat bestånd från 50- och 60-talet med låga hyror och det har knappt byggts något sedan dess. Det upplevs som dyrt med nytt även om det inte är det i ett större perspektiv. Folk har råd men vi har inte kulturen att betala mycket för boendet, säger Esa Norojärvi.

    Utmaningarna är många, de vanliga problemen med långdragna processer gällande prövningstillstånd och överklaganden försvåras ytterligare av att man har en så kort säsong med bästa byggtid. Vinterbygge innebär ofta flera miljoner i extra kostnader. Sedan är det givetvis byggboom i hela Sverige vilket inte underlättar i konkurrensen om att locka entreprenörerna, men man kan inte heller vänta.

    – Frågan är om detta skulle kunna göras någon annanstans än just här. Det går tack vare den starka kopplingen mellan gruvbrytning och samhällets fortlevnad. Vi har ingen normal planeringsprocess men det får heller inte gå fort och fel – det är en utmaning, säger Lennart Johansson.

    Mattias Fröjd

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived