+
Anders Wahlqvist, Patrik Derk, Martin mArmgren och Anette Sand under Business Arena. Foto: Vincent Palma.
  • Socialt utsatt område eller välmående stadsdel?

    PUBLICERAD 2017-09-28 AV Mattias Fröjd
    UPPDATERAD: 2017-09-29 13:04

    Textstorlek

    Dela med andra

    Det är ganska sällan rubrikerna handlar om någonting positivt när det skrivs om de förortsområden som brukar benämnas som socialt utsatta. Och känslan är att det blivit råare på många håll, samtidigt finns det en stark gemenskap i många av dessa områden. Hur förändrar man en negativ trend i ett utsatt område?

    En panel under Business Arena diskuterade situationen och utmaningarna för de områden som i dag anses otrygga. Ur ett branschperspektiv är kanske det som ligger närmast till hands att rusta upp lägenheter, hus och rummen däremellan. Men ur ett större förändringsperspektiv handlar de viktiga frågorna snarare om trygghet, möjlighet till arbete och en bra skola för barnen. Nyckeln ligger förmodligen i ett bra samarbete mellan olika företag och organisationer, frågan är hur?

    Måste få med invånarna
    Martin Marmgren är polis i Järvafältet, vad han kallar Sveriges mest otrygga område. Där har han arbetat i åtta år och sett goda insatser från både polis och civilsamhälle, men samtidigt en utveckling vi inte lyckats vända och situationen är snarare värre i dag än när han började.
    -Den yttersta manifestationen av det är fler skjutningar med dödlig utgång. Det påverkar inte bara de i gängmiljön, som oftast är måltavlor, utan hela samhället där alla känner någon som blivit skjuten. Det skadar tilliten och förmågan för medborgare att kliva fram och dra gränser, säger Martin Marmgren.

    Han ser framförallt två skäl till den negativa trenden, lättare tillgång till vapen samt en machokultur med avtrubbning när det gäller grövre våld. Mycket grundar sig i utanförskapet. Men han gillar inte prat om hårdare tag utan samhällets jobb är att ge människor trygghet, framförallt för de som bor där. Han tycker att det är ett svek mot Tensta och Rinkeby att det ser ut som det gör och poängterar att arbetet måste göras tillsammans med medborgarna.
    -Man får inte fastna i någon hårdare tag retorik, att nu ska samhället rensa upp. Får vi inte invånarna med oss och visar att vi gör insatser för deras skull så kommer man att förstärka de negativa processerna. Vi måste säkra tryggheten på ett sätt som är juste och där vi kan förklara varför vi gör en polisinsats, säger Martin Marmgren.

    Stoltheten central
    Patrik Derk var stadsdelsdirektör i Rinkeby-Kista fram till i somras. Innan dess var han lärare och rektor i Södertälje samt under tio år vd för fastighetsbolaget Telge Hovsjö. Där drev han ett framgångsrikt förändringsarbete i vad som då var ett av de mest utsatta områdena i Stockholm. Och det var trögstartat.
    -När vi började i Hovsjö kom tidigare elever som jag haft i skolan, dunkade mig i ryggen och sa att det är juste att du försöker men det är kört för Hovsjö, vi älskar Hovsjö men det är kört, säger Patrik Derk.

    Det innebär en ganska stor uppförsbacke redan från början. Delaktighet, framtidstro och stolthet för platsen man bor är faktorer som måste finnas hos människorna i ett område, menar Patrik Derk. I Hovsjö inkluderade man ungdomarna i området i förändringsarbetet, även de som kanske bidrog till otryggheten.
    -När ungdomarna själva, fysiskt fick bygga om sitt område så kom också stoltheten och så skapades en rörelse, säger Patrik Derk.

    För Patrik Derk är polisen ett jätteviktigt inslag men de behöver jobba tätt med andra och kan inte lösa allt själva. Fler socialkontor är heller inte lösningen om man sedan måste åka hem till ett område som inte fungerar. En viktig sak är att titta på geografiska avgränsningar. Patrik Derk menar att vi oftast zoomar ut istället för in. Man säger att det här är så stort problem det kan inte lösas i Rinkeby det måste vi ta i Järva, sedan växer det till ett Stockholmsproblem för att sedan bli ett nationellt problem och så vidare, det anser han är att smita från ansvar. Istället bör man gå åt andra hållet, att tänka att på den här platsen ska vi lösa det här problemet.
    – Det är okunskapen om hur vi jobbar med helheten som är problematisk. Det behövs också en stark man, att någon finns på plats.  I Hovsjö satte man mig som vd och det handlar om ansvar, då visste människor vem de kunde köra upp i ett hörn och fråga varför det inte funkar, säger Patrik Derk.

    Fastighetsägarna kan göra mycket
    För Martin Marmgren handlar mycket om uthållighet, och insatser över tid, för att vända utvecklingen. Den stora utmaningen är den konkreta tryggheten som ligger som en våt filt över resten av utvecklingsmöjligheterna. Men han ser också insatser som ombyggnaden av exempelvis Rinkebystråket som ett bra exempel där man omvandlar ett otryggt område, det en rörelse i rätt riktning. Att få de offentliga miljöerna tillgängliga och trygga är ett första steg som kan ändra dynamiken.

    Anette Sand är vd på Familjebostäder som ligger bakom upprustningen av Rinkebystråket. Hon beskriver de utsatta områdena som isolerade enklaver som behandlats som små öar där man släppt ner något utvecklingsprojekt med jämna mellanrum.
    -Vi har varit väldigt uppgiftsorienterade istället för resultatorienterade. Man prickar av att nu har vi gjort så här. Det har gått många miljoner till Järvaområdet de senaste 25 åren men frågar man de boende så känner de sig bortglömda, då har vi gjort fel. Men det finns en trend att man börjar se det här misslyckandet och försöker göra något åt det, men det går för långsamt. Dock kan inte fastighetsägarna klara allt, vi behöver kommunen, polisen, forskarna, stat och skola och så vidare. Men vi kan göra mycket, säger Anette Sand.

    Mattias Fröjd

     

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x Anders Wahlqvist, Patrik Derk, Martin mArmgren och Anette Sand under Business Arena. Foto: Vincent Palma.