+
Illustration: Petter Furå.
  • Bostadspolitiken under lupp

    PUBLICERAD 2017-09-19 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-09-21 11:05

    Artikeln är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2017. 

    Textstorlek

    Dela med andra

    Vad har egentligen hänt sedan valet 2014? Med bara ett år kvar till nästa val sammanfattar vi några av de viktigaste bostadspolitiska händelserna och låter flera experter uttala sig i ämnet. ”Det finns problem som har växt de senaste åren, så är det svårt att ge bostadspolitiken ett högt betyg”, säger Hans Lind, professor inom fastighetsekonomi.

    I artikeln har vi frågat sex experter på ämnet som pekar ut en del brister med dagens bostadspolitik, men lyfter även fram flera punkter som regeringen har lyckats med. Frågorna de fått lyder som följer:

    1. Vad tycker du om dagens bostadspolitik?
    2. Finns det något som borde ha diskuterats mer?
    3. Nämn något som varit bra respektive dåligt? 

    Den rödgröna regeringen tog över makten vid valet hösten 2014 och satte som mål att bygga 250 000 nya bostäder till år 2020, ett mål som inte har justerats sedan dess. Boverkets byggbehovsprognos från i år menar dock att det behövs 600 000 bostäder till 2025, varav majoriteten måste byggas fram till år 2020. Det är en byggtakt som eventuellt kan bräckas i år, enligt preliminära siffror, men det innebär inte att man har kommit i hamn. Det krävs en hel del för att behålla ett så högt byggtempo mer långsiktigt.

    Det som har utmanat politikerna mest sedan valet är migrationen, som nådde nya rekordnivåer under 2015 och 2016 och försatte den nya regeringen i en mycket hård sits. Få beslutsfattare i maktens korridorer hade i stundens hetta svårt att ge tillfredsställande svar till de journalister som undrade hur krisen skulle lösas. Det saknades både erfarenhet och kunskap inom området, vilket resulterade i att viktiga processer förhalades. Men när de byråkratiska svängarna väl var avklarade, så började viktiga pusselbitar att falla på plats och sedan dess har det ena politiska beslutet avlöst det andra.

    Mandatperiodens bostadspolitiska händelser hann knappt inledas innan bostadsminister Mehmet Kaplan fick sparken efter flera skandaler. Peter Eriksson tog sedermera över, och mycket har hänt sedan dess. Han har bland annat presenterat 22 bostadspolitiska punkter som berör frågor om byggmark, byggkostnader, ledtider, uppskovsregler och hyresrätter.

    Staten genomför just nu vad man själva kallar ”den största bostadssatsningen i Sverige på 20 år” och satsar runt sex miljarder kronor från i år på att bygga fler hyresrätter. I det arbetet erbjuds ett mycket omdiskuterat investeringsstöd på totalt 11,3 miljarder kronor som fördelas över en fyraårsperiod och ska räcka till cirka 10 000– 15 000 billiga hyresrätter per år. Regeringen ger även kommuner byggbonus på totalt 1,8 miljarder kronor eller 1,3 miljarder från nästa år, samt stöd till att upprusta och energieffektivisera miljonprogramsområden. Bostadsministern har utöver det gett Boverket i uppdrag att se över om det finns behov av att utveckla plan- och bygglagen, bland annat genom att ta fram fler undantag från kravet på bygglov som regeringen kan inrätta vid ”extraordinära händelser”. Men trots flertalet initiativ håller kritiker fast vid att det saknas helhetssyn, effektivitet och samordning inom bostadspolitiken.

    Under nästan två år har exempelvis den hårt kritiserade paketeringsutredningen arbetat med att utreda fastighetsbranschens skatter med fokus på möjligheten att skattefritt avyttra fastigheter genom paketeringar. Det vill säga skattefri försäljning av aktier i fastighetsbolag. Utredningen visar att branschen inte är skattemässigt gynnad, men föreslår ny lagstiftning som ska motverka paketerade transaktioner, förslag som bedöms dra in mellan 6 och 13 miljarder till de offentliga finanserna varje år. Vissa kritiker menar dock att regeringen riskerar att skapa sin egen fastighetskris om förslaget genomförs.

    Oron för de höga bostadspriserna, som stigit med drygt 40 procent de senaste tre åren enligt Finansinspektionen, ger också huvudbry. Andelen sårbara hushåll med höga skulder har ökat de fem senaste åren, men de skärpta amorteringsreglerna väntas dämpa skulderna med nästan fyra procent och bostadspriserna med ungefär 1,5 procent, enligt Fi:s analys från maj. Riksbanken har efterfrågat följande åtgärder för att minska sårbarheten: ”Det behövs dels åtgärder som skapar en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden, dels skattereformer som minskar hushållens vilja eller förmåga att skuldsätta sig. Även ytterligare makrotillsynsåtgärder behöver vidtas”.

    En del experter befarar att stora förluster för hushållen till slut kan tvinga politikerna mot social bostadspolitik. I fjol fick Medlingsinstitutets före detta generaldirektör, Claes Stråth, i uppdrag att se över hyressättningssystemet. Det kom efter att fjolårets hyresförhandlingar strandat och fler började förespråka marknadshyror. De hävdar bland annat att det kommer att ge fler hyresrätter, medan andra, främst debattörer på vänsterkanten, tycker att det saknas belägg för det. Ett grundläggande problem är fortfarande att det byggs för många dyra bostäder, som personer med störst bostadsbehov inte har råd med. I november 2015 lämnade bland annat Boverket rapporten ”Boendesituationen för nyanlända” till regeringen, som uppmanar staten att fungera som en katalysator för ett ökat bostadsbyggande för låginkomsttagare. Det andra lägret menar att sådan social bostadspolitik kan leda till ökad segregation i samhället.

    Flera komplicerade bostadspolitiska frågor är alltså fortfarande olösta och det återstår att se hur regeringen väljer att trygga Sveriges bostadsmarknad mer långsiktigt, stoppa ökad segregation i samhället och avvärja en eventuell bostadsbubbla eller fastighetskris.

    Teresa Ahola

    4 kommentarer

    1. Tony Novo 2017-10-04

      Bostadsbristen i Stockholm baserar sig vad jag förstår i huvudsak på bostadsförmedlingsen kö där ca: 560000 medborgare har anmält sig och tillsammans betalar ca: 14 miljoner årligen i avgifter. Men, hur många av dessa saknar egen bostad? Mig veterligen står bulken av borättsinnehavare och villägare i den kön samt många som bor i hyresrätt.

      Varför kan inte ”barackboende”vara ett rimligt alternativ för unga sökande? Tillfälliga evakueringslokaer för skolor har en mkt hög kvalité för åretruntboende och lämpar sig väl att konvertera till mindre bostäder. Som student bor jag väl hellre i en sådan byggnad för 1.500 / 2.000 kr / månad jfr 6 – 7.000 kr för en nyproducerad studentlägenhet.

      Med vänlig hälsning Tony

      Reply

    2. Jan Jonsson 2017-09-20

      Hej !
      Jag tycker det är en i huvudsak bra artikel.
      Det stora problemet är dock att det är alldeles för stor skillnad mellan kostnaden att producera bra bostäder i de största tillväxtstäderna i förhållande till priset på marknaden. Detta gäller i första hand bostadsrätter och äganderätter där skillnaden kan vara mellan ca 20.000:- till ca 50.000:-/m2 bostadsarea (BOA) Detta är ju rena vinsten och i viss mån ett risktagande, som dock är begränsat i tillväxtområdena. Det innebär således att en bostadsrätt på ca 65 m2 kan ge en byggherre mellan 1.300.000:- och 3.250.000:- i vinst.
      I min värd är denna vinstnivå HELT orimlig.

      Reply

      • Lennart Weiss 2017-09-24

        Hej Jan!
        På sätt och vis förstår jag din upprördhet men frågan är vilken slutsats man ska dra? Den övergripande iakttagelsen är att det är skillnad på pris och kostnad. Priset sätts i praktiken av utvecklingen på andrahandsmarknaden och där har prisutvecklingen varit kraftig till följd av de senaste årens parallella process med allt lägre räntor, sänkta skatter, sjunkande arbetslöshet och goda utveckling på börsen. Allt detta har gjort att hushållens finansiella situation förbättrats. Det är alltså ”mer pengar i hushållens fickor” som drivit prisutvecklingen. Frågan är vilket ansvar som bostadsutvecklarna ska ta för den situationen? Om de skulle kostnadsprissätta lägenheterna skulle man ju bara berika förstagångsköparna, något som skulle öka förekomsten av rena spekulationsköp.
        Prisregleringar fungerar dåligt i en marknadsekonomi. Min personliga uppfattning är att varor och tjänster som tillhandahålls på en marknad också ska prissättas av den. Vad man kan göra är att beskatta värdetillväxten och sedan via omfördelningspolitik föra tillbaka resurser till ekonomiskt svaga hushåll. Om du tycker att jag har fel får du gärna komma med en bättre idé.

        Reply

        • Robin Rushdi 2017-09-28

          Tjena Lennart,

          Några funderingar: ”Mer pengar i hushållens fickor” hade väl varit sant om löner utvecklats på samma sätt som vinster på marknaden gör genom de sänkta skatterna, låga räntorna, sjunkande arbetslöshet och goda utveckling på börsen. De som får mer pengar i fickorna är ju de som tjänar på kapitalavkastning. Det som egentligen drivit prisutvecklingen i bostadsmarknaden är ju därför, egentligen, lånen? Att hushållen har fått låna mer och mer som drivit upp priserna.

          Lån är ju egentligen ett mått på obalans i ekonomin och visar på hur mycket som hushållen egentligen inte har i fickorna i relation till en varas pris.

          Vad en marknad är går också att diskutera och hur mycket den faktiskt är en ”fri” marknad utan påverkan. Frågan kanske är om värdetillväxten egentligen är boven i det hela? En tillväxt som skapar ojämlikhet och behov av lån som driver på utvecklingen ännu mer?

          Några funderingar som sagt som jag gärna diskuterar mer och blir lär mig fler perspektiv kring :)

          Mvh Robin

          Reply

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Politiskt spel stoppar bygge

    Bostadsfrågan Vasakronan presenterar sitt förslag om Kymlinge i februari, men det mesta pekar på att projektet får rött ljus. ”Det är ett otroligt spännande arbete, men vi saknar Sundbybergs stad i utredningen”, säger Per Thiberg på Vasakronan.

  • NCC vinstvarnar – aktien faller brant

    Börs Sex veckor efter att man med omedelbar verkan sparkade vd:n Peter Wågström kommer nu nästa negativa besked från NCC. Bolaget lämnar en vinstvarning för fjärde kvartalet och aktien faller som en sten på börsen.

  • Tecknar stort hyresavtal i Linköping

    Uthyrning Intea har tecknat hyresavtal med Polismyndigheten. De nybyggda lokalerna, belägna i Garnisonområdet i Linköping, omfattar 3635 kvadratmeter. Avtalet löper på i 6 år med ett hyresvärde som uppgår till 6,3 miljoner per år.

  • ANNONS
  • 50-procentig ökning av flerbostäder med trästomme

    Bostäder, Fastighetsmarknad Ny statistik presenterad av Trä- och Möbelföretagen visar en stor ökning på antalet lägenheter i flerbostadshus som byggs med trästomme. Siffran för 2016 landar på 55 procent mer jämfört med året innan, vilket innebär en andel på runt 10 procent av det totala flerbostadsbygget.

  • Swedavia säljer hotellfastighet på Arlanda

    Hotell, Transaktioner Swedavia säljer den nya hotellfastigheten vid Stockholm Arlanda Airport till Wenaasgruppen AS och O.G. Ottersland AS. Värdet uppgår till drygt 1,3 miljarder kronor.

  • Tillvarata digitaliseringens kraft

    Fastighetsmarknad, Krönikor Efter att ha sett många av de branscher på Slush som redan gått igenom en digital förändringsprocess är det tydligt att fastighetsbranschen bara är i början av sin resa.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived

x