• Smart bygge i Buiksloterham

    PUBLICERAD 2017-08-23 AV Maria Nordlander
    UPPDATERAD: 2017-08-24 17:05

    Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, 2017.

    Textstorlek

    Dela med andra

    TAGGAR

    Släpp regelboken, låt människor bygga själva, men sätt ribban högt vad gäller hållbarhet. Välkommen till området Buiksloterham i norra Amsterdam som blivit ett omtalat exempel för cirkulär ekonomi och ett så kallat living lab för andra nederländska bostadsområden.

    Frank Alsema kallar sig för stadsmakare. En förtjänad titel eftersom han är en av pionjärerna och ”igångsättarna” i stadsdelen Buiksloterham i norra Amsterdam. Han joggar stressat upp och ner i trappan i det egna bostadsbygget som dragit ut på tiden. Hans Ebay-hus, som han stolt uttrycker det.

    – Jag återanvänder restmaterial och gamla fönster, 1800-talsskåp och järntrappor jag hittat på Ebay. Sedan har jag satt ihop allting, men det tar längre tid än att bygga nytt, säger han och skrattar åt det faktum att hela huset planerades utifrån måtten i ett jättelikt fönster.

    – Till det bygger jag system för insamling av regnvatten som ska användas till tvätt och spolning av toaletter så att jag använder minimalt med dricksvatten. På taket har jag satt solceller, ja listan på lösningar är lång, säger Alsema som är filmregissör från början.

    Denna experimentella, självdesignade metodik för att uppföra hus har blivit ett signum för stadsdelen Buiksloterham. Under många år var det ett nedsmutsat industriområde efter fabriker som Fokker, Shell och varvsföretag, men också ett bortglömt område trots att det bara ligger några stenkast från stadens centrum.

    I samband med finanskrisen 2008 var det svårt att få de stora byggherrarnas intresse, vilket gjorde det enklare för de lokala myndigheterna att sälja tomter billigt till privatpersoner för att få igång byggandet av bostäder och kontor. Byggreglerna blev friare än vanligt, vilket till exempel innebar att vissa kvarter till och med kunde byggas av de boende själva. Dock gick det inte att kompromissa på en punkt: hårda hållbarhetskrav gällde för alla hus.

    -Det var och är väldigt smarta regler som rör förnybar energi, vatten, förbrukning, mobilitet, ja allt. Och du kan alltid hacka reglerna, flytta fram positionerna ytterligare. Det är så du får utveckling i ett bostadsområde. Om du har för hårda och komplicerade byggregler, då backar människor och du får ingen utveckling, säger Frank Alsema.

    Det räcker med att titta sig omkring på hans gata, Maarktplats, förklarar han och pekar ut från balkongen på andra våningen. De egenritade husen ger onekligen ett brokigt intryck med sina fasader i rostig plåt, tegel eller förkolnade plankor. Alla hus har olika sinnrika system med takdammar för regnvatten, partikelfilter för att rena vatten, välisolerade hus och värmesystem baserade på pellets eller sol. I området talas det också om den tredje vattenledningen i husen.

    Vad betyder det?
    -Vi tar hand om regnvattnet som vi spolar toaletter med och tvättar kläder i, säger han och visar sedan röret med inkommande vatten.

    -Vi funderar dock på hur vi ska kunna samla vatten på ett bättre sätt. Jag har stora tankar under huset, men vi måste kanske hitta annan lösning.

    Tio år har gått sedan de första spadtagen togs i Buiksloterham. Vad har då utvecklingen lett till? Ett manifest har skrivits av bland annat de lokala myndigheterna som pekar ut riktningen de närmaste decennierna. Utvärderingen visar också att området blivit en kreativ hubb för nytänkande när det gäller cirkulär ekonomi, och därmed en såkallad ”testbädd” för hela stadens mål att bli en smart, biobaserad stad. Metoden att låta människor själva vara delaktiga i en bottom-up-liknande modell, lättnader vad gäller byggregler och samtidigt styra mot hållbara mål, har också gett ett stort intresse för området som bara ökat de senaste åren.

    -Tidigare fick marken säljas billigt och många sa att jag var galen som köpte här. I dag är det slagsmål om nya tomter. Från början var det många arkitekter och andra kreatörer som mig som flyttade in, men idag är det bredare. Rätt många hipsters är det väl, säger Alsema och ler.

    Hela tiden uppgraderas målen på agendan och nya bostadsområden tillkommer. Ett sådant är det flytande husbåtsområdet Schoonschip med 46 husbåtar som ska byggas med start 2017 med planen att energikonsumtionen i varje hushåll ska komma i princip enbart från solceller, solfångare och ett eget biogasverk. Tanken är att hushållen ska bli fullständigt energineutrala och självförsörjande, men också kunna ”dela” energin mellan sig via smarta plattformar, så kallade smart grids.

    Flera kontorsområden finns också i Buiksloterham. De Ceuvel är ett av de mest kända genom de husbåtar som dragits upp på land och sedermera inretts till kontor. Träspångar fick byggas mellan ”båtkontoren” för att de gående inte ska komma i kontakt med den förorenade marken.

    -Vi har också planterat speciella växter som drar ut gift, de renar marken på tio år, säger Gerard Roemers, hållbarhetskonsult på konsultföretaget Metabolic, som är ett av företagen i området.

    Han kallar området för en lekplats för ”clean tech” där hans eget företag provar ut olika tekniker. Till exempel har de en biogasbåt för de avfall som kommer från den lokala restaurangen som blir energikälla för köket.

    -Resterna som blir över är rika på näringsämnen och vi odlar till exempel egen svamp som serveras, säger Roumers.

    Solpaneler finns också på varje tak i området och används för att värma upp kontoren. Varje båt har också en värmepump där 60 procent av värmen som lämnar båten tas tillvara och cirkuleras åter. I båtarna finns också komposttoaletter där avfallet tas om hand i egen tumlande kompostmaskin och därtill finns en struvit-reaktor för att separera näringsämnen från urin, som sedan används i odling. Gerard Roumers talar om gult vatten i form av urin, brunt vatten med bajs och grått vatten som är regnvatten – och allt kan användas.

    -Share and spare, det är vad det handlar om. Att dela och spara för att kunna nå en cirkulär ekonomi och det går alldeles utmärkt att göra det i en stad, säger Gerard Roumers.

    Agneta Borgström

    Kommentera artikeln

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta

    Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.

  • Bostadspolitiken under lupp

    Bostadsfrågan Vad har egentligen hänt sedan valet 2014? Med bara ett år kvar till nästa val sammanfattar vi några av de viktigaste bostadspolitiska händelserna och låter flera experter uttala sig i ämnet. ”Det finns problem som har växt de senaste åren, så är det svårt att ge bostadspolitiken ett högt betyg”, säger Hans Lind, professor inom fastighetsekonomi.

  • ”Fastigheter fortfarande bästa alternativet”

    Fastighetsmarknad Det är en fortsatt stabil bostadsmarknad med goda fundament när man tittar på befolkningstillväxt, urbanisering, låga räntor, höga transaktionsvolymer och låga yielder. Det visar Newsec Property Outlook, som släpps på onsdagen under Business Arena.

  • Cushman & Wakefield rekryterar två

    Rekrytering Henrik Lettesjö och Fredrik Rost har rekryterats till affärsområdet Valuation & Advisory på Cushman & Wakefield.

  • ANNONS
  • Amasten rekryterar från Rikshem

    Rekrytering Amasten har rekryterat Magnus Jägre till rollen som hållbarhetschef. Han kommer närmats från Rikshem där han varit CIO och innan dess arbetade han som global driftschef på H&M:s IT-avdelning.

  • ANNONS
  • Nu byggs Oceanhamnen

    Fastighetsmarknad - Syd Ett stenkast från Knutpunkten i Helsingborg pågår nu utvecklingen av ett helt nytt affärsdistrikt – Oceanhamnen Waterfront Business District som beräknas bli klar år 2020.

  • Tummen ned för Nobel Center

    Fastighetsmarknad Riksantikvarieämbetet avslår detaljplanen för Nobel Center på Blasieholmen. ”Det är glädjande att Riksantikvarieämbetet sågar förslaget”, säger Björn Tarras-Wahlberg.

Bläddra bland tidigare utgavor i arkived